Vi har lång erfarenhet av tillverkning, både i egen regi och på plats hos kunder. Vår samlade kunskap inom ett stort antal områden gör att du kan få hjälp över hela skalan – från enklare bemanning till fullständigt funktionsansvar.
Vi jobbar med tillverkning och produktion inom i stort sett alla branscher som till exempel fordon, verkstad, elektronik och medtech. Vår kompetens täcker allt från småskalig nischad tillverkning till full produktion.
Vi har kapacitet att bemanna ett stort antal uppdrag inom industrin – allt från basindustri till högteknologisk tillverkning. Ofta jobbar vi med delmoment som för- & delmontering, avsyning, kittning och kvalitetsarbeten av olika slag.
Inför större samarbeten går våra produktionstekniker igenom hur vi bäst lägger upp arbetet och hur flöde, layout och utrustning ska se ut. Vi bedömer eventuella investeringar och tar fram förslag på kostnader, kravbilder, KPI:er och säkerhet. Uppstarten hanterar vi i projektform.
Inom industriproduktion på våra egna uppdrag arbetar vi målmedvetet med att hela tiden utveckla produktiviteten och kvaliteten.
Vi har ett eget diplomeringsprogram för att certifiera våra uppdrag på kundernas produktionsenheter.
För att kunna garantera kvaliteten på vårt arbete har vi ISO-certifieringar inom flera olika områden.
Med verksamhet på över över 500 orter har vi störst räckvidd i landet. Det gör att du enkelt och snabbt kan samla stora styrkor vid personalintensiv produktion. Våra medarbetare har kort startsträcka och är redo att sätta igång, rustade med yrkesutbildning från Samhallskolan.
Vill du ha pålitlig personal till ett specifikt uppdrag på din anläggning eller i din verksamhet? Hör av dig till oss genom formuläret nedan så tittar vi på tänkbara lösningar tillsammans.
När du anlitar oss får du produktivitetsgaranti och full transparens när det gäller pris och kostnader i större projekt eller uppdrag. Dessutom kan vi erbjuda styckprissättning.
Motgångarna i Samhallmedarbetaren Parvis Alizadehs liv har varit många och gör att inre stress blandas med sorg och fysisk smärta. Men på jobbet har han funnit en fristad. Där tillåts han att tänka på annat och har arbetskamrater som har blivit som en familj.
Till en början jobbade Samhallmedarbetaren Parvis Alizadeh bara två timmar om dagen när han började på Beneli i Helsingborg. Tidigare hade han varit sjukskriven långa perioder för psykiska besvär orsakade av svår och långvarig stress och för det diskbråck han dragit på sig under en tidigare anställning. Men på sitt nya jobb som montör av medicinteknik fann han inte bara en behaglig arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete utan också omtänksamma chefer och kollegor. Parvis Alizadeh kände sig sedd för första gången på länge. Snart förlängdes arbetsdagarna, först till fyra timmar för att sedan bli till tvåskift på heltid.
– Det är en trevlig arbetsplats och jag trivs här. Jag sa till min läkare att jag ville börja jobba fulltid och jag har inte varit sjukskriven en dag sedan jag började här, säger han.
En dag när jag jobbade kom Skatteverket och hälsoskyddsnämnden för att göra en kontroll, de bad mig om id-kort, men eftersom jag inte hade något sattes jag i häkte.
Parvis Alizadeh
Beneli är ett företag som sysslar med tryckt elektronik. Sedan de tog hem monteringen från Kina 2018 sätter 110 medarbetare från Samhall i stället ihop de två komponenterna i deras bäst säljande produkt – en patch som fästs på huden och som mäter hjärtfrekvens och EKG.
Företaget ligger i industriområdet Södra Väla och för Parvis har de ljusa och moderna lokalerna blivit lite av en fristad.
– Parvis vill gärna jobba för att kunna släppa allt det andra, säger Ebba Kumlin som är en av Samhalls två områdeschefer som jobbar uteslutande mot Beneli.
Hon får medhåll från sin kollega och parhäst Emmie Hermansen.
– Han har en sådan fin inställning. Det är inspirerande att han kan vara så glad och positiv, att han har en sådan vilja att göra ett bra jobb och vara en bra kollega och som med sitt sätt dessutom lyfter gruppen, trots att han haft det så tungt, säger hon.
Att jobbet ger Parvis Alizadeh något meningsfullt att fokusera på gör att han för en stund kan glömma att livet inte blivit som han hoppats. Tvärt om har det han varit med om nära på tagit knäcken på honom.
År 2000 blev han tvungen att fly från sitt hemland Iran efter att islamisterna som styrt landet sedan revolutionen fängslat och dödat hans bror. Även Parvis Alizadeh satt under sex månader i fängelse och fick både sina dokument och pengar konfiskerade. Bakom sig lämnade han också sin fru och nio år gamla son.
– Militärer kom till mitt jobb, de sade åt mig att vi hade en timme på oss att lämna vår lägenhet. De dödade min bror och de skulle ha dödat mig. Har en i din familj politiska problem har alla det, säger han.
Efter en färd genom Europa gömd bak i en lastbil kom han först till Norge och senare till Sverige. Det blev början på en 14 år lång väntan på permanent uppehållstillstånd samtidigt som han skickades fram och tillbaka mellan de båda länderna utan att något av dem ville ta ansvar. För att få hjälp med sitt ärende anlitade han en advokat och tog ett jobb på en persisk restaurang i Malmö för att kunna betala honom.
Det är viktigt att ha ett jobb för att kunna betala hyran och betala skatt, men också för arbetskamraterna.
Parvis Alizadeh
– Jag gjorde inget fel, jag behövde pengar till mat och advokaten. En dag när jag jobbade kom Skatteverket och hälsoskyddsnämnden för att göra en kontroll, de bad mig om id-kort, men eftersom jag inte hade något sattes jag i häkte, säger Parvis Alizadeh.
Efter dagarna i häktet och en tid på en flyktingförläggning fortsatte han att hanka sig fram på baksidan av svenskt och norskt arbetsliv. Ena dagen bodde han i en källare, den andra hos någon vän och under en tid även i ett tält i en park. Utan arbetstillstånd tvingades han att arbeta svart. Ibland för så lite som en tia om dagen, om han alls fick någon lön. I Iran var Parvis Alizadeh personalchef på en byggfabrik med ansvar för över 500 personer. I Sverige var han rättslös.
– Jag kunde inte hitta ett liv och hade inte kontakt med familjen, mitt barn, min före detta fru, mina syskon. De tänkte att Parvis bor i ett demokratiskt land och har det bra, men de visste ingenting, säger han.
Ålder: 60.
Arbetsuppgifter: Teamledare på Beneli. Monterar, registrerar och packar EKG-patchar.
Gör på fritiden: Ser på iranska politiska tv-program, svenska nyhetsprogram och går till gymmet.
Drömmar: Att kunna återförenas med sin nya fru som är fast i Iran och med sin son.
Med hjälp av en vän beviljades Parvis Alizadeh till slut permanent uppehållstillstånd i Sverige 2014. Vännen hjälpte honom också att söka jobb och hitta en bostad, men den inre stress han levt med under många år har gjort honom skör. Han har diagnostiserats med ptsd, har högt blodtryck och äter smärtstillande för sina ryggproblem.
– De bästa åren av mitt liv är borta och jag är mycket ledsen över att jag inte kunnat träffa min familj. Men det har blivit bättre sedan jag började på Samhall och Beneli. Emmie och Ebba frågar mig alltid om jag behöver hjälp, om hur jag mår och hur det går och jag blir glad när de frågar, säger han.
I dag arbetar Parvis Alizadeh som teamledare där han utöver att montera, packa och registrera Benelis produkter även hjälper till med att leda och ta hand om övriga Samhallmedarbetare.
– Det är viktigt att ha ett jobb för att kunna betala hyran och betala skatt, men också för arbetskamraterna. Vi är som en familj och hjälper varandra. Jag vet att jag är sjuk, men skulle jag stanna hemma skulle jag bli mer sjuk.
Se videon med Parvis Alizadeh här.
För Samhallmedarbetaren Parvis Alizadeh är livets motgångar många och ljuspunkterna få. Men en av dem är hans arbete som teamledare och montör på företaget Beneli. Där väntar meningsfulla uppgifter och arbetskamrater som blivit nästan som en familj.
Samhallmedarbetaren Parvis Alizadeh har haft det svårt i livet och gör att inre stress blandas med sorg och fysisk smärta. Han har diagnostiserats med ptsd, har högt blodtryck och äter smärtstillande för ett diskbråck han dragit på sig under en tidigare anställning. Men på sitt nya jobb som montör av medicinteknik på Beneli fann han inte bara en behaglig arbetsmiljö och ett meningsfullt arbete utan också omtänksamma chefer och kollegor. För Parvis Alizadeh har jobbet blivit något av en fristad.
– Jag trivs och mitt liv blev bättre när jag började här. Vi är som en familj och hjälper varandra. Jag vet att jag är sjuk, men skulle jag stanna hemma skulle jag bli mer sjuk, säger han.
Tillsammans med 110 andra medarbetare från Samhall sätter Parvis Alizadeh ihop en patch som fästs på huden och som mäter hjärtfrekvens och EKG. Företaget ligger i industriområdet Södra Väla och i dess ljusa och moderna lokaler kan han för en stund kan glömma att livet inte blivit som han hoppats.
År 2000 tvingades Parvis Alizadeh fly från sitt hemland Iran. Bakom sig lämnade han sin fru och nio år gamla son.
– Militärer kom till mitt jobb, de sade åt mig att vi hade en timme på oss att lämna vår lägenhet. De dödade min bror och de skulle ha dödat mig. Har en i din familj politiska problem har alla det, säger han.
Först kom han till Norge, men skickades senare till Sverige. Det blev en 14 år lång väntan på permanent uppehållstillstånd samtidigt som han skickades fram och tillbaka mellan de båda länderna utan att något av dem ville ta ansvar. För att få råd till mat och en advokat arbetade han svart. Ibland för så lite som en tia om dagen, om han alls fick någon lön.
– Jag fick bo en dag här, en dag där. En dag i ett tält i parken, en dag hos en kompis eller i en källare.
Jag trivs och mitt liv blev bättre när jag började här. Vi är som en familj och hjälper varandra.
Parvis Alizadeh
Med hjälp av en vän beviljades Parvis Alizadeh till slut permanent uppehållstillstånd i Sverige 2014. Vännen hjälpte honom också att söka jobb och hitta en bostad. I dag arbetar Parvis Alizadeh som teamledare där han utöver att montera, packa och registrera Benelis produkter även hjälper till med att leda och ta hand om övriga Samhallmedarbetare.
– Parvis har en sådan fin inställning. Det är inspirerande att han har en sådan vilja att göra ett bra jobb och vara en bra kollega, trots att han haft det så tungt, säger Emmie Hermansen som är en av Samhalls två områdeschefer som jobbar uteslutande mot Beneli.
Svensk Plaståtervinnings uppgift är att effektivisera vår resursanvändning. För att inte heller slösa bort människors mänskliga och produktiva potential har de valt att samarbeta med Samhall.
– För oss handlar hållbarhet inte bara om miljö, utan även om arbetsmiljö och alla människors värde, säger COO Karin Petersson.
Nästan all plast som källsorteras av svenska hushåll kommer till Motala och företaget Svensk Plaståtervinning. Varje timme, dygnet runt, passerar 20 ton plastförpackningar de olika stegen i sorteringsanläggningen för att sedan skickas vidare och bli till ny plast. Processen sker längs ett virrvarr av transportband med en sammanlagd längd av 1,5 kilometer. Maskinerna skapar ett intensivt buller samtidigt som lukten av odiskad återvinning pockar på uppmärksamhet. Här tillhör skiftarbete vanligheterna och personalen är ständigt på benen. Det är ett krävande jobb men arbetsgivaren är populär, inte minst med tanke på att syftet är att effektivisera vår resursanvändning. Som ett led i det arbetet har företaget sedan starten 2019 också valt att samarbeta med Samhall.
– Vi jobbar inom ett område som handlar om hållbarhet och då gäller det också att hitta social hållbarhet. Vi ser Samhall som ett företag som hjälper personer ut i arbete och det vill vi vara med och bidra till. Vi har många där ute i anläggningen som har svårt att få arbete och vi har jobb som passar dem, säger Karin Petersson som är, chief operating officer, COO, på Svensk Plaståtervinning.
För Samhalls medarbetare som jobbar här är den primära arbetsuppgiften att städa undan den plast som faller ner på golvet under sorteringsanläggningen eller fastnar i maskinerna. Tjänster som har tydliga och återkommande rutiner och som ofta lämpar sig väldigt bra.
– Det är en ganska speciell miljö som kanske inte alla klarar av. Men de vi hittar som fungerar bra här, trivs så bra att de inte vill jobba någon annanstans, säger Sara William, som är områdeschef på Samhall med kundansvar för Svensk Plaståtervinning.
Att Samhalls medarbetare känner sig som en del av företaget är dock inget arbetsgivaren anser sig ha jobbat något särskilt på.
Samhalls medarbetare berikar vårt företag och gör så att det blir fler typer av karaktärer än det annars skulle vara.
Karin Petersson som är, chief operating officer, COO
– Inkluderingen har fallit sig ganska naturligt. Dels på grund av att de delar arbetsuppgifter med våra egna anställda, dels att alla lunchar och fikar ihop. Vi har inte heller jobbat med anpassningar på ett traditionellt sätt, mer än att Samhall vet vilka individer som krävs för de jobb vi har. De står även för en viss arbetsledning och stöd till medarbetarna själva, säger Karin Petersson.
Se filmen där kunden berättar om samarbetet med Samhall.
Enligt Sara William beror Samhallmedarbetarnas stora trivsel i mångt och mycket på att de blir sedda och hörda av Svensk Plaståtervinning. Hon säger att en anpassning dessutom inte behöver vara en så stor sak och att det ofta bidrar till förbättringar i arbetsmiljön för alla som jobbar på arbetsplatsen.
– Det kan vara att man får mer tid på sig att utföra ett arbete, en tydligare instruktion eller en checklista för att ha koll på det som ska göras under dagen. Eftersom vi har varit med här sedan de startade har vi fått sätta rutinerna tillsammans och de har även varit jättelyhörda gentemot våra medarbetare när de har kommit med egna tips och förslag på förbättringar, säger Sara William.
För en person som tidigare stått långt från arbetsmarknaden handlar ett jobb också om mycket mer än vilka arbetsuppgifter som ska utföras. Främst rör det sig om att få komma ut och i gång i arbetslivet, att få vara en del av ett sammanhang och att utvecklas.
– De här medarbetarna kan så mycket, man får se bort från hindren och se vad de vill och drivs av och då får man jättemycket tillbaka, säger Sara William.
En av de som hon hjälpt att matcha med jobb här är Eric Hjertz, som tidigare inte kunnat hitta jobb trots att han sökt många. Nu anser han sig ha fått drömjobbet eftersom det erbjuder tydliga rutiner och instruktioner. Han har asperger och säger att han därför inte tycker om att improvisera.
– Innan jag började på Samhall gick jag arbetslös och hade bara haft ett sommarjobb. Livet blir så tråkigt av att inte ha något att göra. Nu mår jag bättre, särskilt eftersom det jag gör har betydelse för andra, jag arbetar för klimatet och vi får ett renare och mer miljövänligt land. Det ger mening samtidigt som det känns skönt att tjäna egna pengar, säger Eric Hjertz.
De här medarbetarna kan så mycket, man får se bort från hindren och se vad de vill och drivs av och då får man jättemycket tillbaka.
Sara William, områdeschef på Samhall med kundansvar för Svensk Plaståtervinning.
Även för kollegan Mattias Schenström som har adhd är de rutinfasta uppgifterna viktiga. Innan han började på Samhall och fick platsen på Svensk Plaståtervinning var han sjukskriven och arbetslös länge, men nu har jobbet gett honom stolthet och självförtroende.
– Förut kunde jag inte ta mig upp på morgnarna, men sedan jag fick jobb här har jag aldrig misskött mig, inte kommit försent eller försovit mig. I början kändes det ganska jobbigt eftersom vissa har fördomar om Samhall – även om det inte är accepterat på den här arbetsplatsen. Det var mycket nytt folk och det var svårt att prata med de andra anställda, men när jag fick visa vad jag kan släppte det ganska fort, säger Mattias Schenström.
På Svensk Plaståtervinning är de mycket nöjda med samarbetet och Samhalls medarbetare är lika uppskattade i verksamheten som de egna anställda. När chansen dyker upp rekryterar de dessutom dem gärna till den egna personalstyrkan. Hittills har det hänt fem gånger.
– Samhalls medarbetare berikar vårt företag och gör så att det blir fler typer av karaktärer än det annars skulle vara. Vi jobbar även med rekrytering via ordinarie bemanningsföretag och då blir det till slut en väldigt homogen grupp. Anledningen till att vi vill ha spridning är att det blir en trevligare arbetsplats. Det blir roligare att jobba helt enkelt, säger Karin Petersson.
För Samhallmedarbetaren Jennifer Sjöberg har jobbet på Svensk plaståtervinning förändrat livet på många sätt. Här har hon hittat både mål och riktning och fått stärkt självkänsla.
Från att ha varit den blyga tysta tjejen har Jennifer Sjöberg nu börjat att ta plats och prata för sig. Anledningen är praktiken på Svensk plaståtervinning i Motala som hon fått via en LFU-anställning på Samhall. Här har hon fått rutiner som passar henne eftersom hon har adhd, samtidigt som den goda gemenskapen fått henne att ta klivet och bli mer social.
– Jag har också asperger vilket gör det svårt för mig att träffa nya människor. Men att det alltid finns någon kollega att prata och skämta med här har gjort att jag har blivit mer öppen och faktiskt vågar att släppa in folk och ta kontakt, säger Jennifer Sjöberg.
Det är kul att jobba på industri.
Jennifer Sjöberg
Själva jobbet är fysiskt krävande i en bullrig och ganska smutsig arbetsmiljö. Det var därför inte helt givet att hon skulle trivas.
– Jag var rätt så nervös när jag kom hit. Det här är inget jag jobbat med innan, så jag undrade om det här verkligen skulle bli bra. Om det skulle bli rätt, säger Jennifer Sjöberg som tillsammans med kollegorna från Samhall jobbar tvåskift med grovstäd av golv och maskiner.
Men rätt blev det. Faktiskt till den grad att hon nu kommit på vad hon vill jobba med även i framtiden.
– Nu har jag sökt skola, industrigrund. Efter att jag kom till svensk plast kände jag att det här är ett yrke för mig, nu har jag verkligen hittat vägen. Det är kul att jobba på industri.
Under tider av kris är samarbete oerhört viktigt. Sjukvården skriker efter skyddsmaterial och snabba lösningar krävs. Samhall finns runt om i hela landet och därför kan resurser snabbt fördelas där de behövs som mest.
Vi har hjälpt kunder att producera och packa skyddsmaterial för vården på många platser runt om i landet. Material som behövts för att hålla Sverige på fötterna. NPA Plast bad oss att hjälpa till med produktionen i Kristianstad.
– Ett väldigt stort behov av väldigt många, väldigt snabbt. Då började vi spåna vem kan hjälpa oss? Samhall är duktiga, säger Mikael Furunäs, NPA Plast.
Vid ett tillfälle var behovet av skyddsmaterial så akut att kommunen själva åkte direkt vår dörr för att kunna hämta ut de förkläden sjukvården behövde.
– Om inte Samhall hade ställt om sin produktion så hade det tagit mycket längre tid för att få fram skyddsförkläden. Och den tiden hade vi inte, säger Ingrid Roth som är sjuksköterska vid Kristianstads kommun.
Många av Samhalls medarbetare har länge stått långt från arbetsmarknaden, och då betyder det extra mycket att få hjälpa till. Särskilt när det verkligen behövs.
– Det har betytt jättemycket, att jag har varit med och bidragit till att lösa problemen. Så länge som jag har jobbat inom Samhall så är detta det bästa jag har varit med om faktiskt, säger Ingmar Mårtensson som är arbetsledare och skyddsombud.
Sedan pandemin startade så har Samhall producerat 2,7 miljoner förkläden, sjuhundratusen visir och hjälpt till med att packa åttahundratusen coronatester.
Klädindustrin kräver stora resurser. Samhall vill hitta nya lösningar, göra skillnad på riktigt och inspirera andra företag till att göra detsamma. Följ med på Samhalls resa mot framtidens klädkollektion.
När Samhall gjorde en miljöanalys insåg man att det ekologiska avtrycket från inköpen av arbetskläderna var stort. Med sina 26 000 medarbetare runt om i landet, så var resultatet dock inte förvånande. Här behövs nya sätt att tänka och Samhall har nu en tydlig vision: att i praktiken försöka visa hur man kan skapa och hantera en ny kollektion arbetskläder på ett sätt som är bra både för människa och miljö. Den nya kollektionen ska visa på möjligheten att ta vara på naturresurser men också på alla de förmågor som Samhalls medarbetare har.
Klädindustrin brottas dock med många miljöproblem. Textilproduktionen är vatten- och energikrävande och använder dessutom ofta stora mängder kemikalier. I dag finns inte heller någon storskalig återanvändning eller återvinning av textilier vilket innebär att majoriteten av alla arbetskläder hamnar i de vanliga soporna och förbränns. Det finns också andra mer sociala aspekter, som risken för dåliga villkor när det kommer till produktion i låglöneländer.
7 av 10 upplever att de kan minska miljö- och hälsopåverkan genom att förändra hur de handlar, sköter om och gör sig av med sina textilier.
Fakta enligt rapporten Hållbar textilkonsumtion som Naturvårdsverket tagit fram.
Projektet kring Samhalls klädsatsning är nu i uppstartsfasen och teamet arbetar för fullt med att ta fram innovativa lösningar. Målet är att skapa en cirkulär process tillsammans med Samhalls medarbetare. Ny design och innovativa materialval ska ge en lång livslängd och möjliggöra återbruk eller återvinning. Om Samhall själva kan vårda och laga arbetskläderna minskar behovet av nytillverkning, och när kläderna väl är uttjänta ska materialet förhoppningsvis kunna återvinnas. Även här kan Samhalls medarbetare ha en viktig roll i hanteringen av materialet, exempelvis genom att slakta delar av plaggen eller avlägsna loggor. Medarbetarna blir därför en viktig del i det cirkulära tänket.
Som beställare av kläder är Samhall beroende av att alla i leverantörskedjan lever upp till de krav som ställs. Teamet bakom klädsatsningen inser att många svåra beslut kommer att dyka upp under resan. Det kan handla om att väga materialval, funktion och livslängd mot varandra och att kunna se till den totala miljöbelastningen. Samhall tror att starka samarbeten är nyckeln till framgång och har därför anslutit sig till kunskapsnavet Textile & Fashion 2030 från Textilhögskolan i Borås. De ska också delta i det Vinnovafinansierade projektet Texchain3 genom en pilotstudie kring ”upcycling” av den gamla kollektionen.
För att inspirera och driva till förändring menar Samhall att en viktig del även handlar om att vara transparent och kommunicera löpande under projektets gång. Det är ett stort och omfattande arbete som påbörjats. Under hösten har man jobbat med att hitta rätt designer och i november blev avtalet påskrivet. Nästa steg är att påbörja arbetet med att skissa klädkollektionen. Om projektet löper på enligt tidplanen så kommer upphandlingar och produktion att ske under 2021 och den nya kollektionen lanseras under våren 2022.
Det är två samhällsutmaningar som Samhall vill adressera med det här projektet menar Anna Hagvall, hållbarhetschef på Samhall.
– Vi behöver minska vårt miljöavtryck och skapa ett cirkulärt sätt att ta fram och hantera kläder, och samtidigt skapa jobb till personer som står utanför arbetsmarknaden.
Läs mer om hur vi jobbar med våra nya arbetskläder.
Slow fashion – en podd om hållbart mode
Johanna Nilsson är författare, föreläsare och influencer med fokus på hållbart mode och entreprenörskap. Tillsammans med spännande gästerdiskuterar hon ämnet hållbart mode genom kunskap, inspiration och konkreta tips.
D å pandemin bröt ut 2020 efterfrågades skyddsmaterial i mängder och snabba lösningar krävdes för att minska smittspridning. För Samhall gick omställningen snabbt. Många medarbetare skiftade fokus från sina vanliga tjänster och påbörjade i stället produktion av skyddsförkläden, skyddsvisir och förpackning av desinfektionsmedel för flera olika företag runt om i landet.
Under bara två veckor producerades hela en miljon skyddsvisir och under våren tillverkades över 2,5 miljoner plastförkläden. När bristen var som störst i landet fanns inte ens tid att vänta på transport. Lokalanställd vårdpersonal kom direkt till Samhalls lokaler för att hämta upp det nyproducerade skyddsmaterialet.
Det är inte alltid så lätt att få människor att göra repetitiva arbetsuppgifter. Det menar Mariette Andréasson, head of product på Wellspect Healthcare i Mölndal, som tillverkar katetrar och andra hjälpmedel för den som har tarm- eller blåsproblem. När företaget behövde rejäl förstärkning i fabriken 2009 visste de vart de skulle vända sig.
– För Samhall är inget arbete för enkelt, det vet vi tack vare tidigare samarbeten, säger Mariette Andréasson. Vi behövde personer som tar seriöst på arbetsuppgifterna, uppskattar dem och tar sig an dem med stolthet och noggrannhet. Det var när Wellspect Healthcare hade köpt in en ny katetermaskin som behovet av manuell packhjälp uppstod.
– Alla moment är inte så roliga men nog så viktiga. Förpackningen är en väldigt viktig del av produkten, berättar Mariette Andréasson. Den håller katetern steril och innehåller viktiga hjälpmedel för att kunna använda den.
Samarbetet med Samhall har gjort att Wellspect Healthcare inte har några manuella arbetsuppgifter kvar. Operatörerna som ansvarar för maskinerna kan fokusera på sina arbetsområden fullt ut, lägga mer tid på kompetensutveckling och fortsätta sträva mot målet att kunna vara så automatiserade som möjligt.
– Det är det vi vill bli bäst på, Tack vare Samhall kan vi släppa de manuella momenten vilket hjälper oss jättemycket.
Det är det vi vill bli bäst på, Tack vare Samhall kan vi släppa de manuella momenten vilket hjälper oss jättemycket.
Mariette Andréasson, head of product på Wellspect Healthcare i Mölndal.
Samhalls ansvarsområden har blivit fler under åren hos företaget. Förutom att packa produkter hjälper de även till med andra uppgifter, alltifrån att kvalitetssäkra produkter till att stansa hål i de allra minsta katetrarna för bebisar. I början var de 25 anställda på plats, i dag är nästan 200 medarbetare på plats i fabriken i Mölndal.
– Samhall är väldigt enkla att jobba med, tycker Mariette Andréasson. De är flexibla, tillmötesgående och vi har en öppen och rak dialog med varandra.
Att göra verklig skillnad för sina kunder och samhället är en viktig del av Wellspect Healthcares verksamhet. Besvär med blåsan och tarmen och rädslan för att inte kunna hålla tätt kan vara ett stort hinder för att våga leva ett normalt liv.
– Vi underlättar livet för den som har de här problemen, det är vi väldigt stolta. Kanske är viljan att göra skillnad en av anledningarna till att samarbetet med Samhall går så bra.
Vi underlättar livet för den som har de här problemen, det är vi väldigt stolta. Kanske är viljan att göra skillnad en av anledningarna till att samarbetet med Samhall går så bra.
Mariette Andréasson, head of product på Wellspect Healthcare i Mölndal.
– Samtidigt som Samhall gör att vi får den kvalitet vi vill ha gör vi samhällsnytta genom att anlita personer som annars skulle ha svårt att komma ut på den ordinarie arbetsmarknaden. På så sätt berikar vi varandra.
Wellspect Healthcare behövde ett flertal medarbetare som kunde hjälpa dem att packa produkter för hand och samtidigt säkra att hygienkraven följs. Det kan vara en stor utmaning att hitta personer som vill göra jobbet, och dessutom göra det med stolthet och noggrannhet. Företaget behövde även annan manuell hjälp, till exempel att stansa hål i de allra minsta katetrarna som inte kan stansas i maskin.
Samhalls nära 200 medarbetare hjälper i dag till på fabrikerna i Mölndal och Örebro. Deras ansvarsområden är bland annat att packa produkter för hand, stansa dem och hjälpa till vid kvalitetsproblem. Uppdraget har utökats från 25 till nästan 200 medarbetare sedan 2009.
Tack vare att Wellspect Healthcares anställda inte längre ansvarar för några manuella moment kan de koncentrera sig helt på sina expertområden och öka kvaliteten på sina produkter. Mer tid finns för kompetensutveckling och möjligheten att vara flexibel ökar. Wellspect Healthcare sparar tid och kan känna sig trygga med att de manuella momenten blir noggrant utförda.
Stena Recycling är ett av Sveriges ledande återvinningsföretag med närmre 90 anläggningar runt om i Sverige. I Borås hittar du en av deras filialer, en anläggning på 40 000 kvadratmeter som tar emot och hanterar stora mängder material och farligt avfall.
När företaget bestämde sig för att ta steget närmre en cirkulär ekonomi genom att börja tillverka sina egna plastpåsar, behövde den inkommande plasten sorteras enligt en ny rutin innan den skickades vidare till Stena Recyclings anläggning i Halmstad. Men att hitta rätt personal för den typen av arbete kan vara svårt.
– Arbetsuppgifter som de här tar mycket tid, är repetitiva och kräver noggrannhet. Det gäller att hitta rätt personal. Hos Samhall finns det människor som trivs med den här typen av arbetsuppgifter och då ska vi givetvis fånga upp dem, säger Michael Eng, filialchef på Stena Recycling i Borås.
I februari 2020 började de två första medarbetarna från Samhall och ett halvår senare har de blivit sex stycken som tillsammans sköter all plastsortering på företaget.
– När du samarbetar med Samhall kan du få tre eller fyra personer där du annars skulle haft två, och det är klart att fler personer gör större nytta. Sedan vårt samarbete startade har kvaliteten på plasten som lämnar anläggningen blivit mycket bättre, berättar Michael Eng.
De områden som Samhalls medarbetare ansvarar för har växt med tiden och Michael Eng hoppas de kommer utökas ännu mer. Vid produktionsstopp hoppar till exempel personalen in på andra avdelningar och avlastar personalen där. Några av medarbetarna ansvarar även för att det är ordning och reda i lokalerna vilket har lett till en bättre arbetsmiljö på företaget.
Samarbetet med Samhall innebär också att Stena Recycling får stöttning med personal om någon blir sjuk eller åker på semester. På så sätt kan de känna sig trygga i att det som ska göras under veckan blir gjort även under perioder där ordinarie personal är borta.
– Vi har en livsfilosofi på Stena Recycling som vi arbetar efter, alla har olika förutsättningar, alla kan inte vara bra på allt men alla är bra på något. Vi försöker bygga organisationen på det sättet – tillsammans så gör vi det.
Michael Eng filialchef på Stena Recycling i Borås.
När Stena Recycling startade ett nytt återvinningsprojekt i Borås, behövde de hitta personal som både var noggranna och tålmodiga samt trivdes med enklare, repetitiva arbetsuppgifter.
Med hjälp av Samhall hittade Stena Recycling både en passande branschlösning och personal som trivdes med arbetsuppgifterna. Sedan dess har uppdraget utökats till att även hålla ordning i lokalerna och stötta upp vid frånvaro av ordinarie personal.
Samarbetet med Samhall har möjliggjort för Stena Recycling att leverera en kostnadseffektiv pro-dukt med högre kvalitet än tidigare. Samhalls medarbetare bidrar även till en bättre arbetsmiljö och stöttning vid ordinarie personals frånvaro vilket ger trygghet och stabilitet i hela produktionskedjan.
