År 2014 flyttade Bactiguard hem produktion från Asien till Sverige. Man ville sluta gapet mellan utveckling och produktion och öka engagemanget bland medarbetarna. Lösningen blev ett samarbete med Samhall.

Tullinge, Stockholm. Bactiguards huvud­kontor. Det är torsdag och i renrummet har opera­törer från Samhall in­lett produktionen av en batch centrala venkatetrar; en produkt som räddar liv och just nu tar världen med storm. 

Vi står i korridoren utanför och tittar in i rummet genom ett fönster tillsammans med Bactiguards vd Christian Kinch och produktionschef Johan Ställberg. Fotografen trycker linsen mot rutan och knäpper en bild. 

– Vi släpper ogärna in outbildade i renrummet, säger Johan Ställberg lite ursäktande.

Han ler. Fotografen och jag förstår. Där inne vore vi riskfaktorer i en medicinsk produktion.

Miljön i renrummet är avskalad. Medarbetarna från Samhall har på sig skyddskläder och munskydd. Allt där inne ser ut att göras på ett lugnt, medvetet och väldigt precist sätt. Det är inte bakterier man aktar sig för – allt steriliseras efteråt – men damm, fett och andra partiklar kan skapa defekter som gör att produkten måste kasseras.

Till Bactiguard levereras till synes vanliga katetrar. Det är Eduardo Goldsworthy, också han Samhallmedarbetare, som tar emot dem på lagret. När katetrarna sedan lämnar Bactiguard har de den världsunika egenskapen att vara infektionsförebyggande och patientsäker. 

Allt arbete med produktionen i renrummet utförs av Monika Martti, Khaled Al-Askery, ­Elisabeth Demirbag, Rajani Vijayaratnam, ­Shahire Rugovaj och deras kollegor från Samhall. 

Genom en komplex, och tidskrävande, teknik täcker de katetrarna med en tunn, tunn hinna av ädelmetaller som bakterier inte klarar att fästa på och därmed inte kan föröka sig kring. 

– Varje enskilt steg i processen är i sig inte komplicerat. Utmaningen ligger i att allt måste göras exakt rätt. Om det blir fel i ett steg går det inte att justera i efterhand. Då måste vi kassera produkten. Eftersom det är medicinteknisk pro­duktion är det också viktigt att vi dokumenterar allt vi gör, säger Johan Ställberg. 

Vårdrelaterade infektioner är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Runt 2 000 människor dör varje år i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. I USA är motsvarande siffra 100 000. Långt många fler lider i sviterna av vårdrelaterade infektioner. 

Trots att bara en bråkdel av alla katetrar i världen än så länge är behandlade med Bacti­guard­teknologin, räknar man med att den redan räddar tio liv om dagen. Tanken att kunna rädda ännu fler liv och minska lidandet driver numera inte bara Christian Kinch. Shahire Rugovaj och Rajani ­Vijayaratnam, två av Samhalls medarbetare i renrummet, har nära två timmar i resväg till jobbet. Enkel väg. 

– Det kan vara jobbigt på vägen hit. Men när jag kommer in genom dörren blir allt roligt. Vi räddar liv, säger Rajani Vijayaratnam. 

Hon har själv hjärtproblem och berättar att när hennes man låg inne på sjukhus hade han en av Bactiguards katetrar. 

Bactiguard är en del av den framgångsrika svenska bioteknikindustrin. På 1990-talet började forskaren och uppfinnaren Billy Södervall utforska ett sätt att minska de infektioner som så ofta drabbade patienter med urinvägskateter. Han utvecklade metoden att belägga – coata – medicinteknisk utrustning med ett ytskikt som hindrar bakterier från att få fäste. 

Tekniken patenterades och 2005 bildades bolaget Bacti­guard. Då satt man i en rivningslokal. I dag är före­taget verksamt i 40 länder. Katetrar med Bactiguards ytskikt används av fler är 10 miljoner patienter varje år och 2018 nästan fördubblades försäljningen av den egna produktportföljen. Nyligen tog Svenska Dagbladet just Bactiguard som exempel när man skrev om så kallade dubblare – aktier som på kort tid dubblat sitt börsvärde. 

För snart fem år sedan flyttade Bactiguard in i ett specialdesignat hus i Tullinge, granne med Karolinska sjukhuset. I samband med det valde bolaget att flytta produktionen från Asien till Sverige. Det var ett beslut som förvånade många. 

Varför gjorde ni det? 

– Avstånd kostar. Det kostar pengar och tid. Jag upplevde att det hämmade oss, säger Christian Kinch. 

Hämmade hur? 

– Sverige har ett fantastiskt innovationsklimat. Men när all vår produktion låg utomlands kunde vi inte fullt ut dra nytta av det. Klyftan mellan produktionen och utvecklingsavdelningen var för stor, säger han.

Men det handlade också om kvalitet. 

– Det är inget att hymla om att produktion i Sverige håller en hög och jämn kvalitet. Det är extremt viktigt för oss. Minsta fel, så måste vi kassera produkten. Tillsammans med Samhall har vi kunnat bygga upp en produktion i Sverige som är ekonomiskt hållbar och håller extremt hög kvalitet, säger han och tillägger: 

– Vi designade det här huset för att renrummet ska vara det första man ser när man kommer in. Tänkte ni på det när ni kom? Renrummet är vårt hjärta. Jag vill att alla som jobbar på Bactiguard ska känna det.  Jag tror att yrkesstolthet är väldigt viktigt när man jobbar med produkter som måste hålla hög kvalitet. 

Efter arbetspasset möter vi Monika Martti utanför personalslussen. Känner hon att Bactiguard är stolta över jobbet hon och kollegorna från Samhall gör? 

– Jag vet att jag är anställd på Samhall, men jag känner mig som en del av Bactiguard. Vi är alla stolta över det jobb vi gör, säger hon.

Bactiguards flytt av produktionen till Sverige blev en vändpunkt även för Monika Martti. Det är bara ett år sedan hon började i Samhalls team på Bactiguard, men yrkeslivet inledde hon redan som 15-åring. Först 13 år på Landstingstvätten och sedan 10 år på rörverket i Fagersta. Det var när det lade ner som motgångarna började.  

– Jag har ärftlig darrhänthet, men det är bara det riktigt finmotoriska jag inte klarar. När jag blev arbetslös läste jag först in gymnasiet, gick en CSN-operatörsutbildning och sedan en specialinriktad utbildning för läkemedelsproduktion. Men jag fick inget nytt jobb, säger hon. 

Åren gick och Monika Martti blev deprimerad. 

– Jag kände hur arbetslösheten tärde på mig, säger hon. 

Till slut gjordes en utredning som visar att Monika har en kognitiv funktionsnedsättning,  kanske orsakad av den långa depressionen. 

– Jag var rädd att jag skulle bli ännu mer deprimerad. Men så fick jag jobbet här på Bactiguard för Samhall. Nu är jag på väg igen. Jag får äntligen användning för mina utbildningar. 

Och depressionen? 

– Den är borta. Jag är mig själv igen.  

Hos Godsinlösen lagas och fixas saker som annars hade slängts. Samhalls medarbetare ser till att mobiltelefoner, möbler, kläder och annat får nytt värde och kan användas igen.

I tre byggnader i Staffanstorp har Godsinlösen sin verksamhet. Vid en första anblick är det inte mycket som skvallrar om vad de totalt 5 000 kvadratmeter stora lokalerna på den skånska slätten rymmer. 

Här tas cirka 80 000 trasiga mobiltelefoner om hand varje år. Även andra skadade och second hand-varor får nytt affärsvärde enligt principen om cirkulär ekonomi. Det innebär att sådant som annars hade slängts i stället lagas, får ny finish och återanvänds.

De skadade produkterna kommer främst från försäkringsbolag, logistikbranschen och e-handeln. Förutom mobiltelefoner och datorer kan det handla om vitvaror, trädgårdsmaskiner, kläder och möbler som efter lite arbete säljs vidare.

– Mitt jobb är att felsöka och laga mobiltelefoner och datorer. Jag plockar även ihop nya telefoner och datorer av reservdelar, säger Allen Faisal och granskar ett moderkort med förstoringslupp. Han började arbeta på Godsinlösen för två år sedan som Samhallanställd. Sedan en tid tillbaka är han heltidsanställd av Godsinlösen.

Det är även tidigare Samhallkollegan Daniel Rickardsson. Hans roll är att ha koll på reklamationer och telefonbeställningar. Via två datorskärmar ser han inflödet av skadade mobiltelefoner. Majoriteten är försäkringsärenden.

92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds.

Christian Jansson

I en lagerlokal en bit längre in i byggnaden står medarbetaren Dennis Mårtensson och felsöker trasiga datorer. Teknik är hans stora intresse och han gillar utmaningen i att hitta lösningar på olika problem. 

– Många prylar som vi får in är i stort sett felfria och behöver bara någon ny reservdel. Ingen dag är den andra lik här och det gillar jag. Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”, säger han.

Vitvaror, it-produkter och möbler är andra saker som rekonditioneras eller repareras på Godsinlösen. Produkter som kläder och smink, som skadats av exempelvis brand och vatten och därför klassas som andrasortering, fräschas upp så att de blir säljbara på nytt. Allt saluförs sedan i webbshopen eller den fysiska butiken Returhuset.

– 92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds. Genom samarbetet med Samhall får vi ett cirkulärt tänk även när det gäller arbetskraften och kan snabbt bemanna de stationer där det behövs extra resurser, säger Christian Jansson, vd och en av grundarna av Godsinlösen. 

Den cirkulära affärsmodellen innebär att Godsinlösens konsultavdelning kontinuerligt anlitas för att hjälpa stora koncerner och bolag i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har man varit en del av Ikea Bootcamp, där startup-företag från hela världen samlats för att tillsammans ta fram innovativa hållbarhetslösningar för bland annat återbruk av möbler.

Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”

Godsinlösen delar också med sig av hållbarhetsdata, exempelvis koldioxid- och avfallsbesparing, för de produkter som man har förlängt livslängden på. När exempelvis ett försäkringsbolag lagar produkter via Godsinlösen i stället för att skicka ut nya är de delaktiga i att minska CO2-utsläppen.

Som exempel så ger tillverkningen av en mobiltelefon ett avfallsavtryck på cirka 86 kg, bland annat i form av slaggprodukter. Den positiva effekten av en återbrukad mobiltelefon syns i dessa siffror.

– Det är fritt för våra kunder att använda alla data i sina hållbarhetsrapporter. Vi samarbetar i stort sett bara med storbolag och de måste enligt lag årligen visa med faktiska data vad de gör, säger Matilda Jarbin, hållbarhetschef på Godsinlösen.

Alla produkter som lagats och fått en ny ägare packas på lagret inför distribution. Där står Niclas Björkendal och slår in paket. Han är en av de nyaste medarbetarna från Samhall på Godsinlösen.

Mirsad Mujcin är den medarbetare som varit längst på Godsinlösen. I fem år har han bemannat cykelverkstaden. Han gillar att busa med barnen som kommer in med trasiga cyklar.

Madeleine Bahrmark, områdeschef på Samhall, menar att framgångsreceptet bakom samarbetet med Godsinlösen bygger på en tät dialog. 

– Godsinlösen har en bredd i sin verksamhet som är ganska unik och som gör att vi har förutsättningar för att hitta rätt medarbetare till rätt roll. Det skapar också goda möjligheter för personalutveckling, vilket vi tydligt ser hos de medarbetare som har blivit anställda av Godsinlösen, säger Madeleine Bahrmark.

Under Corona-krisen har Samhall reagerat snabbt och kraftigt med att ställa om delar av verksamheten till storskalig produktion av skyddsutrustning till vården.

Visir, plastförkläden och desinfektionsmedel. Med en dags ställtid fanns medarbetare på plats för storskalig produktion av skyddsmaterial till vården.

Under tider av kris är samarbete oerhört viktigt, sjukvården skriker efter skyddsmaterial och snabba lösningar krävs. Samhall finns runt om i hela landet och därför kan resurser snabbt fördelas där de behövs som mest.

I slutet av mars fick Samhall ett samtal från Inplastor. De behövde hjälp att snabbt påbörja tillverkning av skyddsutrustning till sjukvården.

– När vi fick frågan ringde vi direkt till vår kontakt på Samhall. Deras starttid var en dag, så dagen efter var flera av Samhalls medarbetare på plats, säger Håkan Kindström, vd på Inplastor.

När vi fick frågan ringde vi direkt till vår kontakt på Samhall. Deras starttid var en dag, så dagen efter var flera av Samhalls medarbetare på plats.

Håkan Kindström

Omställningen för Samhall handlade om att starta igång produktion av skyddsförkläden, skyddsvisir samt förpackning av desinfektionsmedel.

Samhall är specialister på att matcha rätt person med rätt arbetsuppgift, med en kort utbildning kunde medarbetare ställa om snabbt på flera håll i landet.

Många av medarbetarna har själva människor i sin närhet som är inom riskgruppen och tycker att arbetet känns mycket värdefullt.

– Det bästa av allt hade ju varit om vi inte behövt göra det här jobbet, men nu känns det bra att kunna ställa upp, säger Patric Pettersson som just nu jobbar med att producera skyddsförkläden i Hörby.

– Jag har själv jobbat inom sjukvården lite grann, de är tuffa de som jobbar med det och de gör ett riktigt bra jobb, säger Susanne Könberg, som ställt om och nu jobbar med produktion av skyddsvisir i Motala.

På grund av alla inställda flyg under våren ekar terminalerna på Arlanda nästan tomma, så när Katrin Skoglund och hennes kollegor fick frågan om att ändra arbetsuppgifter var det inga problem. Nu jobbar de i stället för lokalvård med att producera skyddsförkläden på Arlanda flygplats.

­Sjuksköterskorna använder cirka trettio förkläden om dagen, så det känns jättebra att få göra en insats och hjälpa till.

Katrin Skoglund

Under april levererade Inplastor nästan 1,8 miljoner skyddsvisir, vilket är oerhörda mängder, och Samhall kommer att fortsätta produktionen så länge det behövs.

En behaglig doft av skinn möter oss när vi stiger in i den stora produktionshallen, alldeles väster om Uddevallas hamn. För knappt tio år sedan låg här en komplett bilfabrik där Volvos bilmodell C70 byggdes. Innan dess huserade varvsindustrin på platsen. I dag är området en företagspark där Nordic Leather Group är en av flera hyresgäster.

I ena änden av hallen kommer stora skinn in, främst bruna och svarta i olika nyanser. I den andra går snygga skärp, handväskor, fodral och andra accessoarer i läder ut. Då är de prismärkta och förpackade, redo att nå ut till butiker i Norden och övriga världen. Bolaget startade sin verksamhet i lilla Hedekas på 1980-talet. Sedan dess har man hunnit byta namn, ort och ägare. Bland beställarna finns i dag stora kedjor och varumärken som H&M, Kappahl, Jula, Dressman, Fjällräven och Björnkläder. För att vara konkurrenskraftig mot billigare produktionsländer satsar Nordic Leather Group stort på att profilera sig som ett hållbart företag. Kvalitetskraven kan vara riktigt höga för vissa produkter. För Samhalls personal är det därför viktigt att vara noggrann och uppmärksam i alla led. Arbetsuppgifterna varierar, från att hantera symaskinerna till sortering och packning.

Det är i början av september och det har just börjat lugna ner sig något efter en hektisk period. Ofta är det full fart från april till slutet av sommaren. Då har modebranschen lagt sina order inför hösten och vintern, och det är upp till Nordic Leather Group att leverera.
Vid de halvautomatiska symaskinerna sätts bland annat spännen och dragkedjor på. Allt sker under stöttning från Choung Bui Van. Han har varit med ända sedan Samhall fick uppdraget hos Nordic Leather Group för 15 år sedan. Då låg produktionen i Lysekil.
– Jag trivs jättebra här, och jag har nyligen flyttat till Uddevalla från Lysekil för att vara närmare jobbet. Min uppgift är att kolla så allt flyter på. Om det är mycket att göra kliver jag in och hjälper till för att vi ska kunna hålla tempot. Jag kan alla maskiner, påpekar Choung.
– Jag känner mig lite stolt när jag går in i en butik och ser varor säljas som man varit med om att tillverka, säger Carina Carlsson, som arbetar med förpackningen. Det har även gjort mig mer kvalitetsmedveten. Jag går alltid fram och känner på lädret innan jag köper ett skärp, till exempel.

I en modern kontorsmiljö strax intill produktionshallen träffar vi en av ägarbröderna, Daniel Söderlund, och den alldeles nytillträdde vd:n Per Friberg.
– Eftersom vi är beroende av produkter som följer modet måste vi vara anpassningsbara. Därför är det en stor fördel att jobba med Samhall, säger Per Friberg. De kan med ganska kort varsel se till att öka personalstyrkan när det krävs. Daniel Söderlund betonar vikten av att tänka rätt hela vägen:
– För oss är det jätteviktigt att ha en sund produktionskedja. Skinnen kommer från Europa, mestadels från mindre gårdar på den franska landsbygden där de är en restprodukt efter slakt.
– Vi köper skinnen i Italien där det finns en lång tradition av att garva skinn till läder. Majoriteten av det vi köper har garvats i en vegetabilisk, hållbar process. De går också att spåra, fyller Per i.

För att ett skinn ska förvandlas till ett snyggt skärp krävs flera moment. Allt börjar vid stansmaskinen där Åke Zackariasson och Annika Fagerström utgör ett tajt team. De trivs bra med att jobba ihop. Åke lyfter upp de stora skinnen och matar in dem i maskinen. Sedan lägger han på en mall för de skärp som just nu tillverkas, innan han trycker på knappen. Vassa knivar stansar snabbt ut skärpen i rätt storlek. När produkten är klar väntar prismärkning och allra sist packning.
En av de som jobbar här är Anette Lindegren. Hon sitter och packar så kallade ”pullers”, dragtappar till Fjällrävens blixtlås. Det ska vara 100 i varje påse.
– Det gäller att inte tappa bort sig, säger hon och skrattar. Tidigare i livet jobbade hon som butiksbiträde, men drabbades av fibromyalgi som ger värk i kroppen. Efter att ha gått utan arbete i två och ett halvt år fick hon möjligheten att jobba på Samhall.

– Här funkar det, för jag kan både sitta och stå. Jag trivs med de omväxlande arbetsuppgifterna. Även om jag får ont är det bättre att vara delaktig i samhället och ha arbetskamrater än att sitta hemma, säger Anette.
Tillsammans med områdeschefen Fredrik Kaldemark har Anette infört en ny rutin. Varje dag klockan 14 samlar hon alla som vill till sju minuters pausgympa. Hon är utbildad yogainstruktör och ger gärna tips och råd till sina arbetskamrater.
– Yogan har räddat mig. Och det känns fantastiskt att kunna förmedla en go känsla i kroppen även till andra.
Hållbarhetstänket går igenom även i produktionen. Inte bara varorna ska hålla hög kvalitet. Det gäller att de som arbetar här också mår bra och därmed kan göra ett bra jobb. Per Friberg påpekar att samarbetet med Samhall, och den omsorg Nordic Leather Group försöker eftersträva när det gäller miljö och sociala frågor, var en starkt bidragande orsak till att han tackade ja till vd-jobbet. Ägaren Daniel Söderlund lyssnar och kommenterar:
– Vi är stolta över att Samhall hjälper oss, för vi vill vara med och bygga ett samhälle där fler kan bidra.

Konsthallen Artipelag är ett av parets två livsverk född ur kärleken till havet och skärgården där Lillemor och Björn tillbringat åtskilliga somrar på sin segelbåt. Här finns det utrymme för reflektion och kontemplation.

Tempot är hektiskt och energin hög. Att Björn Jakobson har fyllt 85 år och att Lillemor Jakobson är 83 känns som en villfarelse, när de i rask takt far runt i den hisnande vackra byggnaden som ligger insmält bland tallar och berg på Hålludden i Stockholms skärgård. De pekar ut personliga konstfavoriter, tipsar om utställningar och om att ”inte missa den fantastiska arkitekturen i toaletterna på nedervåningen”.

Paret Jakobsons andra, kanske mer kända livsverk, har betydligt fler år på nacken. Björn startade Babybjörn 1961 med en vision om att göra livet enklare för barnfamiljer.

Under en resa till USA köpte han med sig en babysitter till sin nyfödda brorson Nisse.
När Björn såg hur bra Nisse trivdes i babysittern frågade han sig själv: Varför inte börja sälja produkten på den svenska marknaden?

Björn drog med sig Nisses mamma Elsa i affärsplanerna, och företaget fick bära Björns namn. Några år senare klev även Lillemor, som var utbildad textildesigner och art director, in i företaget. Björn stod för det ekonomiska och affärsmässiga, Lillemor adderade kreativitet och kunskap om design och material och skötte även delar av marknadsföringen.

Kunderna kunde nu bära sina nyfödda barn tätt intill kroppen i en bärsele som var både praktisk och snygg. Varumärket Babybjörn stod för trygghet och kvalitet och företagets produkter förenklade också vardagen för de svenska småbarnsfamiljerna. När barnet hängde nöjt i bärselen fick föräldrarna händerna fria till vardagssysslor.

Trots att det redan fanns flera bärselar på marknaden blev Babybjörn snabbt branschledande. Björn är i dag pensionär och ägnar sig främst åt Artipelag och har lämnat över styrelsen till sina fyra barn. Lillemor däremot jobbar 60 procent som designer på företaget. Jobbet ger henne fortfarande en kreativ kick och kanske jobbar hon lite på övertid för att kompensera för att hon var hemma med barnen under flera år.

Men allt har inte varit en dans på rosor

– Det var ett heltidsarbete för mig att ta hand om barnen då de var små, då kunde jag ju inte ägna mig åt det jag var utbildad för. Fördelen med att vara hemma var dock alla insikter jag fick om småbarn som varit värdefulla för mitt arbete på Babybjörn.

Att Björn och Lillemor både delat omsorgen om ett företag och en familj låter som en utmanande kombination, men de själva menar att deras gemensamma intressen som företaget, segling, långfärdsskridskor, natur, resor och konstmuseer har hållit ihop deras äktenskap.

Babybjörn blev ju ett gemensamt intresse utöver våra fyra barn som naturligtvis är viktigast. Men allt har inte varit en dans på rosor.

I sitt sommarprat 2018 berättade Björn att han var tvungen att starta företaget utan något kapital med sig och att han tre gånger under sin 57 år långa karriär varit nära konkurs.

Ett par lite för djärva satsningar fick siffrorna att lysa röda. I dag kan Björn och Lillemor blicka tillbaka på sin Babybjörn-resa och se att de byggt ett stabilt företag och att de satsade på en affärsidé som verkligen behövdes.
De har varit med om en stor samhällsförändring och har själva, genom sin produktutveckling och en hel del ställningstaganden, varit en aktiv del i den förändringen. Björn och Lillemor var från början noga med att sätta det lilla barnet i fokus och riktade sig tidigt mot bägge föräldrarna.

Under 1970-talet kom närheten mellan det nyfödda barnet och föräldern upp på agendan.

Paret Jakobson jobbade i tätt samarbete med barnläkare och produktutvecklingen gick hand iland med färska, vetenskapliga rön om vikten av den tidiga fysiska kontakten. Ett barn som får vara nära sina föräldrar utvecklas till en trygg individ och det blev fundamentet som skulle prägla hela Babybjörns företagande.

– Våra produkter fick dessutom bra skjuts av den gemensamma föräldraförsäkringen som lanserades 1974, säger Björn. Så vi låg rätt i tiden. Med Lillemors känsla för stil, funktionalitet och material blev även Babybjörns designen konkurrenskraftig faktor.
Lillemor tog frambärselen i svart och marinblått så att färgerna skulle kännas bekväma även för männen. Och på tidigt 1980-tal dök en man med en bebishängande på bröstet upp i en av Babybjörnsannonser. Ett par enkla men kreativa grepp, som i det långa loppet kan ha betytt mycket för att förändra bilden av den moderna pappan.

Den svenska moderna modellen gick hem även utomlands. I dag exporteras Babybjörnsprodukter till omkring 55 länder, och över 30 miljoner bebisar har burits intill sina föräldrar i en svensktillverkad Babybjörnbärsele. Många av dem i en bärsele som gått i arv, eller köpts secondhand.

– Vi vill att våra produkter ska vara motsatsen till slit-och-släng

Björn Jakobson

Vi vill att våra produkter ska vara motsatsen till slit-och-släng, säger Björn. Lillemor nickar. Hon tror att deras egna uppväxter har präglat deras tänk. Hållbarhet och cirkularitet är inte bara rubriker i företagets hållbarhetsrapport, utan personliga värderingar som funnits med Björn och Lillemor från start.

– Björn och jag växte upp under en tid när det inte fanns mycket pengar. Det har gett oss samma referenser. Att vara sparsam, återanvända saker och investera i kvalitet har alltid varit självklart.

Alla Babybjörns produkter är tillverkade för att hålla i flera generationer. Faktum är att hela affärsidén bygger på hållbarhet, poängterar Lillemor.

– Vi har få men väldigt genomarbetade produkter, tillverkade av så lite material som möjligt. Men kvaliteten är så bra att de går att skänka vidare när de inte behövs längre  utan att vi tummar på vare sig säkerhet eller stil.

– Jag själv har en klänning på mig i dag som säkert är mer än 30 år. Tidlös design går inte ur tiden.

Det har jag tagit med mig som ett signum till vår designavdelning. Det sociala engagemanget har också varit viktigt för paret. Att skapa trygghet är en del av företagets hållbarhetsfokus och präglar allt från hur man stärker relationen mellan föräldrar och barn och utvecklar produkter, till hur man förhåller sig till medarbetare och jobbar med mångfald.

I dag är Lillemor och Björn stolta över att ha vävt in flera av sina personliga värderingar i sitt varumärkesarbete. De har dessutom stått fast vid dem, även i bistrare tider  under lågkonjunkturer, politiska svängningar och företagskriser. Stabilitet och ärlighet skaparförtroende, menar duon Jakobson.

– Vi har stort förtroende för Samhall och är inte alls oroliga för framtiden.

Björn Jakobson

Lillemor och Björn äger inte längre något av Babybjörn. För ett par år sedan lämnade de över ägarskapet och ledningsposterna till sina fyra barn. Och tidigare i år rekryterades Stina Westerstad som ny vd, med bakgrund hos modeföretagen H&M och Afound. Men trots att Björn och Lillemor kallar Babybjörn sitt femte barn känner de sig helt trygga med att stafettpinnen nu är i handen på nästa generationsägare och företagsledare.
– Vi har stort förtroende för dem och är inte alls oroliga för framtiden.
 

Han är uppskattad av alla på IAC i Torslanda. Abdal Lahdous förmåga att se sina kolleger har lett till både ökat engagemang och ökad trivsel på arbetsplatsen.

Han är inte bara en omtyckt arbetskamrat som engagerar sina kolleger – han är dessutom så bra på att sprida en god kultur att han nu blir utlånad till en annan arbetsplats.

För Abdal Lahdou är det självklart att se till att alla har det bra.

I nästan 13 år har Abbe, som alla kallar honom,  haft rollen som drift­ledare på Samhall, här på arbetsplatsen IAC Group i Torslanda utanför Göteborg. I den stora fabriken tillverkas framför allt instrumentpaneler och dörrpaneler till Volvos olika bilmodeller.

Hans röst är behaglig. I den enorma produktionshallen har den svårt att tränga igenom bruset från arbetande robotar och maskiner. Det gör att man lyssnar extra noga när Abbe pratar. För han är inte en man som höjer rösten i första taget.

– Jag har varit med ända från början då Samhall fick uppdraget hos IAC. Det första vi gjorde var att rensa och göra snyggt. Sedan gjordes det en lina och vi började sortera brickor, berättar Abbe.

Då var Abbe en av sex medarbetare från Samhall på arbetsplatsen. Med tiden blev de allt fler i takt med att kunden var nöjd och nya arbetsuppgifter tillkom. I dag är de över hundra fördelade på tre skift: dag, kväll och natt.

Men i början mådde inte alla så bra. Den dåvarande driftledaren var inte alltid närvarande och omsorgen om personalen brast. Då reagerade Abbe.

– Jag sa till min chef att det var synd om mina arbetskamrater och att jag kunde ta över som driftledare i stället. Hon hade väl hört att jag är hjälpsam, ordningsam och gillar att ha skoj samtidigt som jag jobbar så hon tyckte att det var en bra idé.

I dag är Abbe den engagerade drift­ledaren som ingen vill vara utan, dessutom är han facklig representant och skyddsombud. Han inspirerar andra så mycket att han nyss blivit utlånad till en ny arbetsplats, för att de ska lära av den kultur som Abbe varit med och skapat på IAC.

När Abbe försvinner vill jag inte vara kvar här.

Yasemin Sanduvar

Vid sin sida har han sedan en tid sin yngre kollega Najlaa Ashoor som också brinner för att alla ska må bra.

– Jag har lärt mig så mycket av Abbe. Om inte han hade stöttat mig så skulle jag inte ha klarat rollen som driftledare. Första veckan jag var här förklarade han att här är alla lika, systrar och bröder, säger Najlaa med eftertryck.

– Jag minns särskilt att han sa: ”Du äger inte den här kontorsstolen”, och samtidigt visade på en stol. Det var en symbol för att säga att jag inte är förmer än någon annan.

Abbe tror att hans värderingar kommer från uppväxten i Syrien. Han bodde i en liten by där alla kände alla.

– Mina föräldrars uppfostran har varit viktig för mitt sätt att vara. Farsan jobbade hela tiden och lärde mig att kämpa. Morsan var snäll och trevlig mot alla. Hon pratade mycket med grannarna och skapade bra relationer.

Det är snart 30 år sedan Abbe kom till Sverige med sin fru Aftuonia och deras då ettåriga dotter Maria. Under de första åren i Sverige hann de flytta mellan Ystad, Flen, Oxelösund, Nyköping och Simrishamn.

– Jag lärde mig svenska ganska fort, utbildade mig till svetsare och fick jobb på ett litet företag. Jag kan inte sitta still, jag är en sån som måste jobba, säger Abbe och skrattar.

Jag sa till min chef att det var synd om mina arbetskamrater och att jag kunde ta över som driftledare i stället.

Så småningom gick flyttlasset till Göteborg för familjen som då hade tre barn. Sedan 1997 har de bott i samma fyrarumslägenhet i stadsdelen Tynnered. Nu är de båda döttrarna utflugna och bara sonen bor kvar hemma.

– Mina barn har haft nära till skolan och vi har aldrig känt av några problem. Vi trivs till hundra procent!

Under några år drev Abbe en pizzeria och en intillliggande kiosk. Det blev långa arbetsdagar och ett hårt slit. Till sist höll det inte längre.

– Jag såg knappt mina barn och var rädd för att förlora min familj. Samtidigt hade jag fått kraftig värk i högerarmen och var tvungen att opereras. Efter det kunde jag inte jobba fullt ut.

I det skedet tipsade hans arbetsförmedlare om Samhall. Då visste Abbe knappt vad det var, men han insåg att det passade honom perfekt.

– Samhall har betytt jättemycket för mig. Här finns alltid förståelse för om man är sjuk och inte alltid kan prestera. Varje dag när jag går till jobbet tänker jag att jag har tur som får träffa så trevliga arbetskamrater, både de från Samhall och de som jobbar för IAC.

Det märks tydligt när vi går genom lokalerna att Abbe är populär. Många hejar glatt och några kommer fram och slänger några ord.

– Det är så här det ska funka, säger områdeschefen Eric Byrne. Att ge och ta smittar av sig. I grund och botten handlar det om respekt för varandra och den kulturen har verkligen spridit sig här tack vare Abbe. De som är nya känner sig hemma från första dagen.

– Problemet är bara att ingen vill härifrån, tillägger han med ett leende.

Snart närmar sig pensionen för 61-årige Abbe. Den sköna stämningen i lunchrummet blir något dämpad när det kommer på tal.

– När Abbe försvinner vill jag inte vara kvar här, säger Yasemin Sanduvar som har jobbat med Abbe sedan 2006.

Men för Abbe finns det förstås även ett liv efter jobbet. Sonen Ninus har hunnit bli 22 år och pluggar till idrottslärare. Hans fotbollsintresse är även en stor del av Abbes liv. Under uppväxtåren hängde Abbe alltid med på träningar och matcher och i dag, när Ninus blivit tränare för ett pojklag med 13-åringar, följer pappa Abbe fortfarande med. Han har blivit som en extra morfar till killarna. Det där engagemanget sträcker sig långt utanför arbetsplatsen.

Se kollegornas hyllning till Abbe:

FM Mattsson Mora Group inledde sitt samarbete med Samhall för drygt tre år sedan. I dag jobbar hela 40 samhallmedarbetare inom tillverkning och bemannar ett flertal funktioner såsom förmontering, montering, kromatering och logistik.
Utöver tillverkning utför Samhall andra tjänster som städning, yttre fastighetsskötsel, FM-tjänster, och tvätt av arbetskläder hos företaget.
— Samarbetet med Samhall har gett FM Mattsson Mora Group en trygghet och förbättrat både produktionen och den sociala stämningen på arbetsplatsen, säger Mats Westman, produktionschef.

Mångfald ger mersmak. Bland våra närmare 100 anställda finns 27 nationaliteter, säger Christian Kinch, vd på Bactiguard.
Samhalls medarbetare utgör en viktig del av den mångfalden.

Vi jobbar med komplex utrustning där det finns noll utrymme för kvalitetsproblem. Det fungerar perfekt — tack vare Samhalls personal.

— Dessutom var Samhall en fantastisk samarbetspartner när vi skulle flytta in i vår nya anläggning i Botkyrka och behövde hjälp att bemanna vår avancerade produktion i renrumsmiljö, säger Christian Kinch.
Bactiguard tillverkar produkter som förebygger infektioner i urin-, luft- och blodvägarna. Ett tunt skikt av ädelmetaller appliceras på ytan av medicintekniska produkter för att förhindra bakterieinfektioner och minska risken för multi-resistenta infektioner.
— Vi jobbar med komplex utrustning där det finns noll utrymme för kvalitetsproblem. Det fungerar perfekt — tack vare Samhalls personal. Vi har en genomströmning på mellan 30 och 50 personer som sköter allt från våra lokaler till logistik och avancerad produktion, säger han.
Viktigt att betona, tillägger han, är att detta inte enkom handlar om att hjälpa personer in i arbetslivet. Genom att samarbeta med Samhall kan företaget kombinera samhällsnytta med att driva en lönsam och hållbar verksamhet.

Sverige har alltid haft ett relativt inkluderande samhälle, där vi sett personer som resurser och aldrig som problem — det måste vi fortsätta med.

Vad är han mest stolt över?
— När vi började det här samarbetet fanns det största motståndet hos min egen personal. De trodde aldrig att det skulle gå, att vår produktion var alltför komplicerad och svår att ta till sig. I dag säger de tvärtom. Och vill man träffa världen och se samhället, då ska man äta lunch i vår personalmatsal på plan två i Botkyrka.

Samhallmedarbetaren Per-Arne Pedersen för ramarna mot varandra. Han trycker ihop dem snabbt, hänger dem på ställningen och så tar han nästa. Det går på några sekunder. Som mest monterar han 1 500 ramar om dagen, innan de rullas iväg till nästa stopp i rummet för vidaremontering.

– Hej, minns du mig? Vi sågs förra året, säger Per-Arne Pedersen och lyser upp när han ser Ulf Ingemarsson, vd för Babybjörn, som är på besök.

De skakar hand och Per-Arne Pedersen berättar om hur jobbet närmast har blivit en tävling för honom.

– Jag tävlar mot mig själv om hur många ställningar jag hinner montera under en dag. Jag trivs väldigt bra här, säger han.

Han är norrman och kom till Sverige på 1990-talet. På den tiden jobbade han på Volvo och senare på Finnveden, där han en dag fick en stroke. Hans dåvarande chef hittade honom liggande på lagret. Per-Arne Pedersen förlorade kontrollen över hela vänstra sidan av kroppen, och svenskan han hade lärt sig under åren i Sverige försvann. Genom Samhall fick han efter några år möjligheten att ta sig tillbaka till arbets-
livet och i dag är han nästan helt återställd.

– Jag är tillbaka inom industrin tack vare samarbetet med Babybjörn, säger han.

Det finns i dag inte en enda babysitter från Babybjörn som inte har monterats av medarbetare på Samhall.

Tillsammans med sina kollegor monterar Per-Arne Pedersen drygt 1 000 babysitter varje dag. Babysittern var Babybjörns första produkt när företaget grundades 1961 och den är fortfarande en av deras storsäljare. Från Samhall i Skillingaryd åker varje dag två lastbilar med både babysitter och resesängar, vilka sedan skeppas ut till över 50 länder runtom i hela världen.

– Det finns i dag inte en enda babysitter från Babybjörn som inte har monterats av medarbetare på Samhall. Och det fungerar fantastiskt bra. De är väldigt engagerade, säger Ulf Ingemarsson, vd för Babybjörn.

Samarbetet har pågått i över 30 år. Tidigare nyttjade flera olika företag Samhalls tjänster i lokalerna och så är det delvis fortfarande. Delar av personalen sköter även serviceuppdrag, städar och klipper gräs för andra aktörer i huset.

Genom åren har Samhall monterat och packat allt från haklappar och bestick till baby­sängar och babysitter för Babybjörn. I dag är det de två senaste som gäller. Hela monterings- och packningskedjan finns i lokalerna. För den som vill ha omväxling kan arbetsuppgifterna absolut vara varierande. Utöver alla delar som ska monteras både viks och packas kartonger på plats. Efter montering arbetar tre personer med att kontrollera att det är rätt produkt i rätt förpackning och att alla delar är med.

För Babybjörn är fördelarna med samarbetet både stora och flera. Ulf Ingemarsson lyfter framför allt fram den noggranna personalen.

– Säkerheten blir extra viktig när det handlar om produkter för barn. Med Samhalls montörer kan kunderna lita på att inga felmonterade produkter lämnar Skillingaryd.

När andra företag flyttar sin tillverkning utomlands kan Babybjörn stoltsera med en ”Made in Sweden”-märkning på produkterna. Utöver tyget, som kommer från Turkiet, både tillverkas och monteras hela babysittern inom närområdet.

I dag finns babysittern i 63 olika modeller, så för att rätt modell med rätt färger ska monteras och packas krävs mycket kontakt mellan företagen.

– Vår och Samhalls personal har kontakt med varandra flera gånger om dagen. Det har gjort att Samhalls medarbetare närmast har blivit en integrerad del av Babybjörn. Vi kan lita på att produkterna monteras med fokus på säkerhet och trygghet för kunden, säger Ulf Ingemarsson.