Företaget SLP, Swedish lorry parts, i Kumla packar och skickar reservdelar till Volvos och Scanias lastbilar till verkstäder i hela världen. Själva uppgifterna utförs av ett 40-tal Samhallmedarbetare – och de gör jobbet så bra att kundens kvalitetsavdelning inte behövs.
Det syns direkt när man kommer in i Samhalls del i SLP:s (Swedish Lorry Parts) lokaler i utkanten av Kumla – här är det ordning och reda som gäller. Lastpallar och maskiner står där de ska, innanför de rutor som skapats av gul golvtejp. Det är städat på golv och runt arbetsbänkar. Alla verktyg finns på sina platser.
Här jobbar ett 40-tal personer med att packa och skicka reservdelar till verkstäder
i hela världen som servar lastbilar från Volvo eller Scania. Det rör sig om allt från små packningar till cylindrar. Det är ett jobb som kräver stor noggrannhet. Ligger inte rätt varor eller rätt antal reservdelar i en leverans, kommer det samtal från arga kunder.
Arbetet de utför bygger på det som kallas lean. Det handlar om att göra rätt saker och att göra det smart. Det är extra viktigt, eftersom många av medarbetarna har så svåra funktionsnedsättningar att de behöver bra hjälpmedel som rullvagnar och saxliftar eller gripklor för att plocka upp grejer från golvet.
Roger ”Roggan” Karlsson har en svår muskelsjukdom, men packar dagligen tusentals små artiklar som brickor eller knappar.
– Vi märker upp alla saker och var de ska stå. Tappar man något tar man upp det direkt, säger han.
– Och när det kommer nya arbetskamrater påpekar vi att vi har bra ordning här och att vi vill fortsätta med det, säger kollegan Marie Sekelj.
Den goda ordningen skapar trivsel.
– När det är ordning på saker blir det roligare att gå till jobbet. Så när vi inte har jobb, då städar vi, säger Gudrun Jidegran.
– Tack vare att vi städar så mycket blir luften bättre här inne, det gör att jag trivs bättre, säger Roger Karlsson
Informationstavlor och snabba ”torgmöten” där områdeschefen svarar på frågor håller alla medarbetare informerade om vad som händer.
Marie Sekelj tar hand om komplicerade beställningar som kan bestå av upp till ett 80-tal artiklar. För att det ska bli lätt att räkna lägger hon fyra likadana artiklar bredvid varandra och en femte ovanpå.
Uppdragsgivaren SLP hade länge en kvalitetsavdelning som kontrollerade Samhalls arbete. Men när andelen fel sjönk till ett fel på var 200:e sändning lades avdelningen ner.
– Numera är vi deras kvalitetsavdelning, säger Gudrun Jidegran.
1
2
3
Tom Bexell gick in i väggen när han läste en utbildning till master i medie- och kommunikationsvetenskap. Nu är han på väg tillbaka in på arbetsmarknaden.
LFU står för lönebidrag för utveckling i anställning. Det är ett ettårigt stöd som ges till människor som står långt från arbetsmarknaden. Oftast är det yngre som får det, i Norrköping är 90 procent under 35 år. Många har en lång tid av arbetslöshet bakom sig, några kan ha en historia av missbruk eller sociala problem i bagaget. I Norrköping arbetar de främst med städning eller på lager.
Tom Bexell har snart jobbat i ett år på Postnord med LFU-stöd. Hans arbete har i första hand varit att sköta returhantering för Stadiums e-handel. När den ettåriga perioden är över vill han gärna fortsätta att jobba på lager.
– Jag vill utveckla de kompetenser jag fått under tiden med LFU-stöd. Nu har jag byggt upp ett bra arbetssätt tillsammans med att jag är noggrann, metodisk och har bra arbetsmoral. Tack vare jobbet på Postnord har jag dessutom fått ett bättre självförtroende som gör att jag vågar testa gränser, berättar han.
Tack vare jobbet har jag fått ett bättre självförtroende.
Tom Bexell
Tom Bexell studerade i drygt fyra år vid Linköpings universitet. Han hade klarat en kandidat-utbildning på tre år och därefter börjat på en utbildning till master i medie- och kommunikationsvetenskap. Men år 2019 gick han in i väggen och blev sjukskriven.
Det tog tre år att komma tillbaka i arbete. Med stöd av LFU arbetar han med utskick och hantering av returer för Stadiums e-handel på Postnords terminal i Norrköping. Men i maj är LFU-tiden över. Då fortsätter han gärna hos Postnord.
– För mig har det varit betryggande att ha tagit mig hit efter att ha varit helt utanför arbetsmarknaden. Nu tänker jag att jag ska hitta ett jobb, tack vare LFU-anställningen. Jag ska till exempel träffa representanter för Biltema i nästa vecka.
För under LFU-tiden har han lärt sig mycket.
– Under det här året har jag lärt mig att hantera returer och jag har genom Samhall fått ett körkort för truck. Jag har dessutom fått en bra förståelse för hur arbetet på lager fungerar, inte minst att det är ett högt tempo med många tunga lyft och att man måste se till att jobba rätt för att spara på kroppen, säger han.
På längre sikt har Tom Bexell samma dröm som han har haft i väldigt många år.
– Helst vill jag jobba inom tv-produktion, det är en dröm från barndomen som jag var på väg att uppfylla när jag gick in i väggen. Men jag kan också tänka mig att jobba med projektledning, kommunikation eller administration, säger han.
Om
Är 30 år. Bor i centrala Norrköping. Uppväxt i Borås. Har en kandidat-examen i medie- och kommunikationsvetenskap.
Yrke
LFU-anställning på Postnords lager i Norrköping. Där hanterar han i första hand returer för Stadium.
Intressen
Tränar på gym. Ritar. Spelar gitarr och piano. Lyssnar mycket på musik, Beatles är bäst.
För sex år sedan var Jimmy Nelsing långtidsarbetslös och hade problem med psykisk ohälsa. Det han behövde var en chans i arbetslivet och den fick han hos Samhall. I dag är han driftchef på lagret i Uddevalla och jobbar tätt med kunder som e-hyrtjänsten Hyber.
Citatet ”Leadership is influence” av den amerikanska ledarskapsexperten John C Maxwell flimrar förbi på Jimmy Nelsings jobbdator. Den står i hans krypin till kontor i industriområdet Kuröd där Samhall har sina lokaler i Uddevalla. Citatet är ett av många, på skärmsläckaren snurrar ett hundratal, alla på temat ledarskap som han själv valt ut. Koden till programmet har han också skrivit så att olika foton och typsnitt slumpas fram till varje byte.
– Jag har programmerat flera grejer för att göra mitt och andras jobb lättare. Exempelvis har jag skrivit ett program som gör lapparna till Hybers alla klädkartonger, med artikelnummer, färg, storlek, märke, produktnamn och streckkod. Tidigare fick det fyllas i manuellt via ett excelark, säger Jimmy Nelsing.
Just hyrtjänsten Hyber är ett av Samhalls mest omfattande samarbeten i Uddevalla. Företaget som hyr ut barnkläder online och som har en tydlig hållbarhetsprofil har anlitat dem sedan 2020 för att tvätta, laga och lagerhålla varorna, samt för att skicka ut nya ordrar och ta hand om returerna. Förutom att se till så att arbetet flyter på bra och att alla medarbetare vet vad de ska göra ingår även en del kundkontakt i Jimmy Nelsings roll som driftledare på Samhall. När det är mycket hoppar han in och hjälper till att plocka och packa.
– Vi utvecklar samarbetet tillsammans i takt med att Hyber expanderar. Vi har gått från att kläderna vi lagerhåller tar upp 30 kvadratmeter till 450 i nuläget. Att de valde oss tror jag beror på att idén med Samhall passar in i företagets cirkulära tänk, säger Jimmy Nelsing.
Han får medhåll av Hybers medgrundare och COO Markus Hjelm.
– Det var fjärilar i magen direkt när vi hittade en partner som man delar grundvärderingar med. Samhall och deras arbete med social hållbarhet har också blivit en tydlig ledstjärna när vi testar och börjar andra samarbeten, säger Markus Hjelm som också passar på att höja samarbetet med Jimmy Nelsing till skyarna.
– Jimmy är lite av vår trollkarl. Först och främst är han väldigt lyhörd och ser oss och det är väldigt viktigt eftersom vi behöver ett arbetssätt som kräver snabba beslut och någon som är redo att testa sig fram. Han är dessutom en stark kommunikatör som kan prata så att alla förstår, säger Markus Hjelm.
Jag siktar på att bli chef inom lager eller it. Jag tycker om att lära mig nya saker och att utvecklas, men också att utveckla andra.
Jimmy Nelsing
Ålder: 33.
Arbetsuppgifter: Driftledare på Samhalls lager i Uddevalla.
Gör på fritiden: Laga mat, campa, programmera och spela datorspel.
Drömmar: Att bli chef inom lager eller it.
Jimmy Nelsing är en uppskattad medarbetare, men så har det inte alltid varit. Tvärtom har ingen velat satsa på honom förrän han fick en utvecklingsanställning, LFU, på Samhall av arbetsförmedlingen. Ett lyckokast.
– Samhalljobbet ändrade allt. Innan var jag långtidsarbetslös i nio år och bollades runt mellan olika arbetsmarknadspolitiska program utan att få en chans någonstans. Men när jag fick jobb här 2017 blev jag plötsligt en del av samhället igen. Jag kände mig behövd, fick semester, lön och chansen att utveckla mig, säger han.
Livet som arbetslös beskriver han som en gråskala där måndagarna inte skiljde sig är från lördagarna. Han hade problem med depression, sömnbesvär och psykisk ohälsa.
– Till slut fungerar inget som det ska. Du vill inte gå ut, inte träffa andra, sover inte och ju längre du hamnar utanför samhället desto svårare är det att komma tillbaka. Det var en bergochdalbana med väldigt djupa dalar och jag fick börja att käka mediciner, säger han.
Han beskriver det som att han inte passade in i den allmänna planen. Skoltrött var han redan i sjätte klass och när han kom till gymnasiet orkade han inte längre. Han hoppade av och åkte som många unga västsvenskar till Oslo för att jobba. Men jobben var dåliga, maten och hyran dyr. Hemma i Sverige igen fanns bara kortvariga jobb på olika bemanningsföretag. Han pluggade upp gymnasiet på komvux, en kockutbildning som han trivdes på, men efter väntade bara tillfälliga diskjobb.
– Du måste jobba för att få erfarenhet och ha erfarenhet för att få jobb. Jag hade inte så mycket utbildning och inget körkort. När jag till slut fick chansen på Samhall var det nervöst. Jag visste att jag bara hade ett år, men att det kunde starta något bra. Jag var redo att göra vad som helst för att få en sysselsättning och här får man riktiga, meningsfulla jobb, säger Jimmy Nelsing.
När jag fick jobb här 2017 blev jag plötsligt en del av samhället igen.
Jimmy Nelsing
På grund av goda datorkunskaper matchades han till en plats på lagret. När hans utvecklingsår var slut fick han fortsatt anställning i kärnuppdraget och han skickades på en utbildning till att bli driftledare. För det är inte bara datorer som intresserar Jimmy Nelsing, även ledarskap är något som han tycker är givande.
– Jag siktar på att bli chef inom lager eller it. Jag tycker om att lära mig nya saker och att utvecklas, men också att utveckla andra. Att skapa nya arbetsrutiner som gör det bättre och roligare att arbeta, säger han.
Sedan Jimmy Nelsing fick arbete har hans egna nya rutiner gjort mycket positivt för hans mående. Numera är det tidiga kvällar som gäller. Väckarklockan ringer 04.45 så att han hinner plugga lite körkortsteori och dricka kaffe innan han tar bussen till sitt arbete.
– Det som behövdes var ett jobb. Om du bara får en chans finns det inget som kan stoppa dig.
För Svensk Plaståtervinning i Motala handlar det inte bara om att ge källsorterad plast en ny chans, utan även människor. Som ett led i den filosofin har företaget valt att samarbeta med Samhall.
– För oss handlar hållbarhet inte bara om miljö, utan även om arbetsmiljö och alla människors värde, säger COO Karin Petersson.
Svensk Plaståtervinning tar hand om nästan all plast som källsorteras av svenska hushåll. Varje timme, dygnet runt, passerar 20 ton plastförpackningar de olika stegen i sorteringsanläggningen i Motala för att sedan skickas vidare och bli till ny plast. Det är ett företag vars uppgift är att effektivisera vår resursanvändning och som ett led i det arbetet har de sedan starten 2019 också valt att samarbeta med Samhall.
– Det som är speciellt med vår anläggning är att den sorterar ut så många olika plastsorter. Det normala i Europa är 4–5 olika plaster, medan vi kan sortera ut 12. Det är vi ensamma om i världen, säger Karin Petersson som är COO, head of operations på Svensk Plaståtervinning.
– Vi jobbar inom ett område som handlar om hållbarhet och då gäller det också att hitta social hållbarhet. Vi ser Samhall som ett företag som hjälper personer ut i arbete och det vill vi vara med och bidra till. Vi har många där ute i anläggningen som har svårt att få arbete och vi har jobb som passar dem, säger hon.
Vi ser Samhall som ett företag som hjälper personer ut i arbete och det vill vi vara med och bidra till.
Karin Petersson
För Samhalls medarbetare här är den primära arbetsuppgiften att städa undan den plast som faller ner på golvet under sorteringsanläggningen eller fastnar i maskinerna. Tjänster som har tydliga och återkommande rutiner och som ofta lämpar sig väldigt bra.
– Det är en ganska speciell miljö som kanske inte alla klarar av i och med att man hanterar sopor och det är bullrigt. Men de vi hittar som fungerar bra här, trivs så bra att de inte vill jobba någon annanstans, säger Sara William, som är kundansvarig områdeschef på Samhall.
På Svensk Plaståtervinning är de mycket nöjda med samarbetet och Samhalls medarbetare är lika uppskattade i verksamheten som de egna anställda. När chansen dyker upp rekryterar de dessutom dem gärna till den egna personalstyrkan. Hittills har det hänt fem gånger.
– Samhalls medarbetare berikar vårt företag och gör så att det blir fler typer av karaktärer än det annars skulle vara. Vi jobbar även med rekrytering via ordinarie bemanningsföretag och då blir det till slut en väldigt homogen grupp. Anledningen till att vi vill ha spridning är att det blir en trevligare arbetsplats. Det blir roligare att jobba helt enkelt, säger Karin Petersson.
När företaget Inpac inledde sitt samarbete med Samhall var personalen initialt orolig för hur det skulle bli. Men tack vare ett metodiskt inkluderingsarbete jobbar nu alla medarbetare sida vid sida som ett lag. Som ett bevis på detta tog Inpac emot Visa vägen-priset som Årets arbetsgivare 2021.
På produktions- och packföretaget Inpac i Lund, rullar affärerna – bildligt talat – på.
Små, spritflaskor rullar på stora band innan de paketeras in i kompakta papplådor.
Mitt i coronapandemin, började Inpac dessutom att tillverka egen handsprit, vilket gjorde att det – till skillnad från många andra branscher – kunde behålla samma styrka utan att behöva säga upp sin personal.
– Vi har fått fler affärer tillsammans med Samhall de senaste åren och jag är osäker på om det hade hänt om vi inte hade jobbat på det sätt vi gör, säger Henrik Nyberg, vd för Inpac.
Jobbar man som ett lag nås målen lättare.
Henrik Nyberg, vd för Inpac
Dessutom fick Inpac ta emot utmärkelsen Året arbetsgivare då Visa vägen-priset delades ut tidigare i höstas. Med andra ord – det går riktigt bra för Inpac.
– Priset är såklart en drivkraft och det är ett kvitto på vårt arbete med inkludering i samarbete med Samhall, uppenbarligen är det någonting vi gör bra, säger Henrik.
Dessutom är Henrik övertygad om att Inpac har lyckats att skapa en lyhörd, trygg och tilltalande miljö där medarbetarna känner sig både sedda och respekterade.
– Jobbar man som ett lag nås målen lättare, säger han.
– Och precis som i ett idrottslag, där man kan spela olika roller, är det här på Inpac. Vi jobbar med individer som alla är unika på sina sätt. Och vi får, helt enkelt, anpassa laguppställning och taktik baserat på de olika individernas förutsättningar, drivkrafter och engagemang.
Lagmedarbetaren Eva Kristoffersson, har under sina åtta år på Inpac fått möjligheten att utvecklas. Hon fick jobbet genom Samhall och har sedan dess fått en fast tjänst hos Inpac.
– Jag har lyckats jobba mig upp i företaget. Jag har många bra minnen härifrån, berättar Eva.
Förutom att vara en bra arbetsgivare, visar siffrorna att Inpac dessutom är en framgångsrik kund och leverantör.
Under de tre senaste åren har företagets omsättning ökat med 40 procent och vinsten har ökat väsentligt mycket mer än så. Det utökade samarbetet med Samhall har, onekligen, bidragit till det förbättrade resultatet. Dessutom har nya affärer kunnat startas. Detta mycket tack vare den flexibilitet som samarbetet innebär.
– Det är både arbetsglädjen och flexibiliteten som ger oss bättre ekonomi, förklarar Henrik.
Men initialt var det lite knepigt, berättar Henrik. I personalgruppen fanns det till en början en viss oro för hur mycket tid och energi som skulle krävas av dem för upplärning av de nya medarbetarna från Samhall.
Men tack vare att ledningen skapade ett tillåtande och öppet samtalsklimat där alla fick komma till tals och ventilera sina tankar och sin oro så gick det väldigt bra när sedan väl samarbetet kom igång. I dag har Inpac en arbetsmiljö som är öppen och tillåtande och det är en fin gemenskap i arbetsgruppen. Han berättar också att hans egen personal nu har en större förståelse för att det ibland kan ta längre tid med olika moment.
– Generellt sätt tror jag att samarbetet med Samhall har lett till en ännu mer öppen och positiv människosyn hos alla medarbetare. I dag är det fullständigt självklart att vi är ett lag.
Då Inpac startade samarbetet med Samhall fanns det initialt ett visst motstånd hos en del av personalen mot att börja jobba tillsammans med Samhall-medarbetare. Motståndet berodde till största delen på en oro över att samarbetet med Samhall skulle innebära merjobb för Inpacs egen personal. För ledningen var det viktigt att då förmedla till personalen att det var högt i tak och att alla hade möjlighet att yttra sig och lufta sina funderingar. Samtidigt klargjordes tidigt att Inpac som företag värnar om alla människors lika värde och kräver att dess medarbetare och kunder respekterar varandra.
Ledningen informerade personalen om hur Samhall-samarbetet skulle gå till. Det var viktigt att få med hela personalen på tåget genom att förklara varför Samhall-samarbetet var viktigt ur ett strategiskt perspektiv och att det behövdes för att företaget skulle kunna växa, något som också skulle gynna personalen på sikt.
Genom tydlig kommunikation, genom att följa upp och visa på goda exemplen och resultat, har Inpac gradvis sett en förändring i engagemanget hos personalen. I dag förekommer inte längre de tidigare motståndet, utan alla medarbetare – såväl Inpacs egen personal och Samhalls medarbetare – arbetar sida vid sida som ett lag och respekterar varandra.
På Inpac jobbar det idag drygt 50 anställda och utöver detta finns dagligen 20-30 personer från Samhall. Andreas Gräntz, som jobbat på Inpac i fyra år, är en av dem.
– Jag trivs jättebra här, säger Andreas, som för tillfället arbetar på avdelningen där man fyller och paketerar små spritflaskor som ska ut till försäljning.
Tack vare samarbetet med Samhall har Inpac öppnat upp arbetsmarknaden för honom och andra som annars skulle ha svårare att få jobb. Det är genom att se individens utvecklingsmöjligheter i stället för dess begränsningar som Inpac gett Andreas Gräntz – som just nu har en tjänst på 100 procent – en möjlighet att utvecklas och chansen till ett riktigt jobb.
– Det känns riktigt bra att ha något att gå till varje dag och att veta att man ska jobba med bra människor. Jag trivs med kollegorna, vi har roligt ihop, säger Andreas.
Kollegan Carlos Diaz, som jobbat på Inpac i ett år, håller med om att lagandan och den kamratliga stämningen på Inpac gör arbetsplatsen särskilt attraktiv.
– Jag trivs med folket, med arbetet och med att ha en inkomst, säger Carlos Diaz samtidigt som han smådansar.
– Det är viktigt att ha roligt på jobbet!
För Henrik Nyberg, som har lång och framgångsrik erfarenhet av att utveckla organisationer genom förändringsprocesser samt att skapa nya affärsmöjligheter, handlar inkludering främst om att våga prova.
– Jag tror framför allt på att man måste våga och inte ha fördomar och förutfattade meningar. När man väl är i gång och testar så gäller det att man är lyhörd och inte ger upp, säger han.
– Jag är ganska säker på att det går att arbeta mer inkluderande på de allra flesta arbetsplatser om man bara är villig att våga, som sagt.
Kennet Mellesmo, områdeschef vid Samhall, är mycket nöjd med samarbetet med Inpac. Han tycker att lyhördheten har varit en särskilt viktig faktor i samarbetet, samt att Inpac inte gör skillnad på de medarbetare som kommer från Samhall och de som är anställda direkt av företaget.
– Det är viktigt att alltid ha respekt för folks olikheter och personligheter. Och att man som arbetsgivare anpassar dessa olikheter till de behov som finns inom företaget. Det tycker jag att Inpac har lyckats med. Både som kund och som arbetsgivare är Inpac mycket inkluderande.
Utmaning
För några år sedan kom Inpac in i en period med snabb tillväxt, med behov av en utökad produktion där en del produkter behövde handpackas. Inpac behövde en flexibel lösning för bemanningen eftersom behoven varierade kraftigt mellan olika linjer och produkter.
Lösning
Genom att identifiera medarbetare som redan hade förutsättningarna eller bedömdes kunna växa med uppgiften kunde Samhall erbjuda medarbetare som kunde arbeta tillsammans med Inpacs personal på produktionslinjerna. Ett noga genomtänkt pusslande med arbetsuppgifter och arbetstider gav en flexibel och effektiv lösning.
Effekt
Tack vare samarbetet med Samhall har Inpac fått nya affärer, ökat sin lönsamhet och dessutom fått en arbetsplats där alla medarbetare trivs, stämningen är god och allas lika värde är en självklarhet.
Att ha ett jobb har varit livsförändrande. Så beskriver tvillingarna Pontus och Linus Nilsson, som båda har ett medfött hjärtfel, värdet av att få chansen och komma in i arbetslivet.
– Det här Samhall-jobbet har betytt väldigt mycket för oss, säger Linus.
Linus står med sin bror Pontus framför den inglasade kafédisken och kikar på de prydligt uppradade bakverken.
Det är folktomt i lokalen i den stora gallerian i en förort söder om Stockholm, ingen kö och varje bord är omringat av lediga stolar.
I coronatider är det inga problem att ta lång tid på sig att fundera kring fikavalet. Pontus passar på att fråga biträdet om vilken bakelse hon hade rekommenderat till fikat.
– Kokosbollarna är extra stora och saftiga i dag, lovar kvinnan och håller upp den rostfria kökstången för att signalera att hon är redo att ta beställningen.
– Javisst, en kokosboll är aldrig fel. Men jag nöjer mig med kaffe. Tack för ditt tips, svarar Pontus och bockar med huvudet.
Alla som träffar Pontus och Linus slås av deras varma, lugna och artiga bemötande. Vid första anblick är tvillingarna som vilka 27-åringar som helst. Men under ytan döljer sig en annorlunda berättelse.
När Pontus och Linus föddes upptäckte läkarna ett medfött genetiskt hjärtfel som heter Långt QT1-syndrom (LQTS). Det är en hjärtsjukdom som beror på en elektrisk störning i hjärtats muskelceller. För många som bär på sjukdomen innebär det aldrig några symtom. Men för Pontus och Linus och andra kan man få snabb hjärtrytm som kan leda till yrsel och svimning.
Även deras pappa och syster har samma ärftliga hjärtsjukdom. Alla har en så kallad ICD (implantable cardioverter defibrillator) inopererad, som kan likställas med en avancerad pacemaker och fungerar som en hjärtstartare vid livshotande situationer.
Pontus tycker att det känns skönt att fler i familjen har samma hjärtproblem, för då har han någon att prata med och som kan stötta.
– Hade jag haft det själv hade det varit tråkigt. Det är skönt att veta att jag inte är själv i det här jobbiga utan att brorsan finns där att vända sig till om jag vill snacka om något känns konstigt, säger Pontus.
Hjärtsjukdomen gör att de ibland känner sig illamående, som när man blir sjösjuk.
– När det blir så kan jag bara säga till Pontus att nu händer det här igen, så jag går undan lite för att vila. Då nickar han bara förstående, det är en trygghet, säger Linus.
Till vardags jobbar bröderna på dagligvaruhandlaren Coops stora lager i Stockholm och packar varor till de kunder som handlat matkassar på nätet. Tack vare Samhall har de sedan fyra år tillbaka ett jobb.
– Vi hamnade på Samhall efter att vi fick ett tips av en bekant som berättade om vad de gjorde. Det var något av de bästa beslut vi har tagit, säger Linus och fortsätter:
– Det är ett kul jobb att plocka varor. Både min och Pontus arbetssituation har förändrats med tiden. Nu lär jag exempelvis ut nyanställda hur de gör arbetet, det är en rolig variation. De nya arbetsuppgifterna är väl en gest som betyder att vi gör ett bra jobb.
Innan anställningen genom Samhall var det väldigt svårt för tvillingarna att få ett jobb på grund av deras hjärtfel.
– Vi sökte minst tio jobb i veckan tidigare utan resultat. Det berodde på att vi var alltid var tvungna att uppge att vi har ett hjärtfel och vad det betyder. Så fort de har läst det får man tillbaka: ”tack för din ansökan, men tyvärr vågar vi inte ta i de bitarna”. Då kände jag mig ledsen, säger Pontus.
Man måste börja ge folk som oss en chans i arbetslivet.
Pontus Nilsson
Linus nickar igenkännande.
– Det var en väldigt frustrerande tid. Bara för att vi har det vi har så ska vi inte få en chans och visa att vi klarar av det ändå?
Vad är det bästa med att jobba med sin bror?
– Det absolut bäst med att ha en tvillingbror på samma arbetsplats är att ha någon nära som vet hur man ska agera om det värsta skulle hända – att jag svimmar. Händer det någonting så skulle Pontus veta exakt vad han ska göra, säger Linus.
– Så om han svimmar måste jag först och främst ringa ambulans och kolla allmänläget. Vi har lärt oss genom åren att lyssna på hur våra kroppar fungerar, berättar Pontus.
Hur påverkar hjärtsjukdomen er i vardagen?
– Blir jag för glad eller arg så kan det bli problem. Vi får helt enkelt lära oss hålla de starka känslorna och stress i styr, så att vi inte svimmar. För det är väldigt farligt, säger Linus.
Under året har Pontus och Linus med jämna mellanrum dykt upp med röd kaffemoped på olika platser i Stockholm city. Tillsammans har de stått bakom spakarna på kaffemaskinen för att servera kaffe till de gäster som bjudits in för en pratstund under Samhall-parollen Sveriges viktigaste fika.
Läs mer om tvillingarnas extraknäck här.
Hjärtsjukdomens farliga baksidor har lett till att de båda lätt uppfattas som lugna i sitt bemötande. Samtidigt leder det till att många vardagsaktiviteter och arbetsuppgifter måste göras lite långsammare, jämfört med en normalfungerande kollega.
– Som att städa ett golv. Det kanske tar en kvart för en ”vanlig person” – men för oss kanske det tar två-tre timmar att få det klart, eftersom vi behöver ta flera pauser och vila. Vissa dagar kanske jag behöver vila lite mer än andra, säger Pontus.
Linus har haft fler problem med sitt hjärta än de övriga i familjen. Under 2008 var han borta ett halvår från skolan.
– Läkarna kunde inte kunde hitta felet på varför jag mådde så dåligt. Då fick jag också en ICD inopererad och sen kunde jag till slut komma tillbaka till skolan igen.
Tiden i skolan kantades mycket av fördomar kopplat kring deras sjukdom, berättar Pontus.
– Vi fick inte vara med på skolidrotten. Då brukade folk säga att vi bara avstod för att vi var lata. Det var tråkigt att höra eftersom vi mer än någonting annat hade velat vara med och sporta som alla andra klasskompisar.
– Jag minns att jag kom hem från skolan och berättade för mamma att jag drömde om att bara få vara som alla andra och spela fotboll, säger Pontus.
Att som ung få höra att man inte passar in, det sätter så klart djupa spår.
Även om skolgången är över sedan många år tillbaka så uppkommer fördomarna titt som tätt.
– Nya kollegor kan ha svårt att förstå hur vi fungerar i början. Men när jag väl har förklarat för dem om vårt hjärtproblem då kan de fatta läget, säger Pontus.
Hur önskar ni att folk hade bemött er?
– Att vi inte är mindre värda utan i stället precis som de är. Vi är lika betydelsefulla på arbetsplatsen som en vanligt fungerande kollega, säger Linus.
Vad måste till tror ni för att det ska bli en förändring i samhället?
– Man måste börja ge folk som oss en chans i arbetslivet. Vi som är sjuka behöver få arbete för att växa som personer och må bra. Det är bättre att vara nyfiken och fråga oss om de undrar något, än att gå runt och gissa hur vi är och tro massa saker som inte är sanna. Det händer alldeles för ofta tyvärr. Jag är inte rädd för att berätta om min sjukdom, säger Pontus.
Namn: Linus Nilsson
Ålder: 27 år
Arbetsuppgifter: Arbetar tillsammans med brodern Pontus på dagligvaruhandlaren Coops stora lager i Stockholm och packar varor till de kunder som handlat matkassar på nätet. Har även ansvar för att lära nyanställda arbetet.
Gör på friden: Följer hockey och favoritlaget Hammarby. Spela tv-spel, fota, matlagning.
Drömmer om: Vill bli internlärare på Samhall eller växa inom företaget. Djurarbete, volontärarbete, foto och reception hade varit superkul.
Namn: Pontus Nilsson
Ålder: 27 år
Arbetsuppgifter: Arbetar tillsammans med Linus på dagligvaruhandlaren Coops stora lager i Stockholm och packar varor till de kunder som handlat matkassar på nätet. Är även Teamledare.
Gör på fritiden: Titta på fotboll, se favoritlaget Hammarby och spela tv-spel.
Drömmer om: Drömmer om att ha ett normalt liv, må bra och leva med sjukdomen trots riskerna. Hoppas att få ha ett jobb utanför Samhall i framtiden. Någonting med djur eller där man får möta människor skulle vara kul.
D å pandemin bröt ut 2020 efterfrågades skyddsmaterial i mängder och snabba lösningar krävdes för att minska smittspridning. För Samhall gick omställningen snabbt. Många medarbetare skiftade fokus från sina vanliga tjänster och påbörjade i stället produktion av skyddsförkläden, skyddsvisir och förpackning av desinfektionsmedel för flera olika företag runt om i landet.
Under bara två veckor producerades hela en miljon skyddsvisir och under våren tillverkades över 2,5 miljoner plastförkläden. När bristen var som störst i landet fanns inte ens tid att vänta på transport. Lokalanställd vårdpersonal kom direkt till Samhalls lokaler för att hämta upp det nyproducerade skyddsmaterialet.
Det bästa man kan göra för miljön är att maximera användandet av redan nyttjade produkter. När det kommer till barnkläder behöver föräldrar uppgradera sina barns garderober många gånger under uppväxten trots att kläderna ännu inte gjort sitt. Detta tar Hyber fasta på med sin affärsidé, som bygger på att föräldrar prenumererar på klädpaket via medlemskap. När barnen växer ur sina kläder skickas de enkelt tillbaka och byts mot större storlekar i stället för att hamna i en låda på vinden. På så vis sparar man både på miljön och plånboken.
Hyber har haft ett samarbete med Samhall sedan april i år och uppdraget sysselsätter för närvarande ett team på tio personer. Jimmy Nelsing, 31 år, är en av dem. Han hälsar på oss med en pigg blick och guidar förbi otaliga lagerhyllor, där bruna pappkartonger med kläder i står på rad. De är märkta med sitt innehåll så att det ska gå lätt att hitta rätt varor när de ska packas. Precis intill lagret finns bearbetningsplatser, exempelvis kontroll och packbord. En bit bort bildar ett gäng tvättmaskiner en öppen korridor mot returrummet.
– Just nu använder vi skyddskläder när vi packar upp där inne, på grund av corona, förklarar Jimmy Nelsing. Han har gått från att vara långtidsarbetslös och deprimerad till att bli driftledare på bara ett och ett halvt år. Det som är bra med Samhall är att ingen är emot dig.
Det som är bra med Samhall är att ingen är emot dig du får bara stöd
Jimmy Nelsing.
Jimmy berättar att Samhall tidigt såg hans potential och skickade honom på flera utbildningar. Nu sköter han den dagliga driften, skapar arbetsrutiner och ser till att de följs. Det mest utmanande med mitt jobb är att hitta rätt arbetsuppgifter till oss medarbetare, för vi är väldigt olika. En del har exempelvis hörsel eller synnedsättning och vissa har svårt att gå. Det gäller att planera så att allas vardag fungerar och känns meningsfull.
Vid kontrollbordet sitter Ann Wennergren, 59 år, och granskar en blågrön barnjacka. Hon synar omsorgsfullt alla sömmar, vänder, vrider och säkerställer att plagget är i gott skick. Därefter viker hon jackan och lägger den i en stor plastback. Ett par svarta skalbyxor får sedan samma behandling. Ann har jobbat som sömmerska i 15 år och är nu teamledare på tvätteriet.
Det är väldigt, väldigt roligt att arbeta med detta. Kläderna är så fina och det är ett bra syfte att återvinna kläderna igen och igen, så som Hyber gör.
Ann Wennergren, teamledare på Samhall.
Ann Wennergren understryker att hon verkligen trivs med sitt jobb. Samhall är en trygg arbetsplats. Man får vara den man är och det känns skönt. Jag tycker att alla människor är lika värda och gillar att hjälpa till när jag kan, så att vara teamledare passar mig. Hon fortsätter:
– Jag brukar alltid försöka skoja till det och säga: ’Nu ser det väl lite galet ut? Blir det inte bättre om du gör på det här viset?’ Jag tror att man ska vara sådan mjuk och inte ställa sig och gapa på någon.
Susannne Abrahamsson Alfredsson , 48 år, är det just detta faktum som gör att hon uppskattar jobbet extra mycket.
– Mina jobbarkompisar är A och O, men att vara med och se hur produkterna hyrs ut och kommer tillbaka på det här sättet, det är väldigt givande. Hyber är en smart grej som bidrar till en bättre framtid, säger hon.
När Susanne tappar sin krycka i golvet reser sig kollegan Ahmad Palhasal, 23, istinktivt för att plocka upp den. Ahmad är ny. Han har bara jobbat med Hybers varor i några veckor. Ändå verkar han redan ha kommit de andra nära. Det är inte så konstigt egentligen. Den röda tråden på Samhall och Hyber är omtanke. Omtanke om varandra och om planeten. Susanne och Ahmad har liknande arbetsuppgifter och beskriver sig själva som ”alltiallo”. De tar emot returer, packar upp kläder, räknar och inventerar, kollar att allt är okej, lägger i ordning på hyllor och städar. Ibland bistår de även med tvätten.
– Vi hjälps åt. Alla är snälla som jobbar här, säger Ahmad.
M arkus Hjelm är en av Hybers tre grundare. För fem år sedan var han i en fas i livet då vänner och bekanta uttryckte en oro för hur dyrt det var att förse sina familjer med bra produkter, samtidigt som han själv hade funderat mycket på hur ohållbart vi människor konsumerar. Det blev startskottet på Hyber.
– Vi vill bli den tryggaste plattformen och mötesplatsen för uthyrning av barnprodukter. För oss är det viktigt att hålla det enkelt, framförallt för att vi är med och bryter ett invant beteende. Ju fler vi når, desto mindre belastar vi miljön, säger Markus Hjelm.
Men Hybers insatser för omvärlden stannar inte där. Företaget märker även sina kläder med RFID-chip, så de kan mäta hur länge plaggen lever och presterar. På sikt ska deras medlemmar kunna veta hur mycket koldioxid de sparar genom att hyra en viss produkt. Markus Hjelm förklarar att samarbetet med Samhall är exakt rätt för Hyber och att de ser det långsiktigt.
– Vi är ett litet bolag med stora ambitioner. I vår modell finns det moment som kräver handpåläggning och erfarenhet av textilier. Det är inte vem som helst som kan laga våra grejer. Vi behöver en partner som har muskler att ta hand om alla våra lösa bitar och det har vi hittat här. Han lägger till:
– Samhalls sociala ansvar tangerar precis hur vi profilerar oss och vad vi vill investera i. Vi är dessutom väldigt nöjda med dem.
Kanske har framgångssagan Hyber inspirerat medarbetarna på den lilla arbetsplatsen i Uddevalla. Jeton Pacolli, 29, drömmer om att starta eget företag en dag. Han vill vara den där chefen som låter de anställda ta egna beslut. I dagsläget är Jeton lagerarbetare för Hybers produkter och för honom innebär rollen en både trygg och rolig tillvaro.
– När allt går i ett och jag löser saker gång på gång, eller när någon på Hyber skriver till oss och säger att vi är stjärnor, då känner jag mig väldigt bra. Om de är glada och nöjda så är vi det också, säger han.
Se till att Hybers kunder får sina valda produkter i tid, att de alltid är hela och rena och att de kvalitetssäkras och lagerförs mellan användningarna.
Samhalls personal har hand om hela kedjan. Medarbetarna behandlar ordrarna, tvättar, lagar, kontrollerar, packar och skickar produkterna till kunderna. De tar också emot returerna och inventerar de paket som kommer åter till lagret.
Hyber kan koncentrera sig på de affärsmässiga delarna av ruljangsen och har möjlighet att skala upp sin verksamhet utan risk för flaskhalseffekt. Tack vare Samhalls flexibilitet och kompetenta medarbetare kan Hyber växa så fort som marknaden tillåter.
Hyber grundades 2015 av Markus Hjelm, Douglas Heidergren och Olivia Rothschild efter en idé om att återanvända kvalitetsprodukter till barn genom att hyra ut dem. Familjer som använder Hyber och inte köper nytt har i genomsnitt sparat 2 623 kronor per barn. Samtidigt gör de en insats för miljön. Att hyra kläder innebär nämligen att såväl nyproduktionen som avfallet av textilier minskar. Hyber började med ett litet förråd i Stockholm och tog sig därifrån till att bli en aktör i Borås. Efter att ha vuxit ur även dessa faciliteter fann Hyber Samhall i Uddevalla. Sedan april 2020 tar Samhall hand om allt från returer och tvätt till torkning, lagning, lagerhållning och utskick till Hybers medlemmar. Till dagens datum har barnen som använder Hybers kläder vuxit så många centimetrar med tjänsten att de tillsammans är högre än Turning Torso i Malmö.
Stena Recycling är ett av Sveriges ledande återvinningsföretag med närmre 90 anläggningar runt om i Sverige. I Borås hittar du en av deras filialer, en anläggning på 40 000 kvadratmeter som tar emot och hanterar stora mängder material och farligt avfall.
När företaget bestämde sig för att ta steget närmre en cirkulär ekonomi genom att börja tillverka sina egna plastpåsar, behövde den inkommande plasten sorteras enligt en ny rutin innan den skickades vidare till Stena Recyclings anläggning i Halmstad. Men att hitta rätt personal för den typen av arbete kan vara svårt.
– Arbetsuppgifter som de här tar mycket tid, är repetitiva och kräver noggrannhet. Det gäller att hitta rätt personal. Hos Samhall finns det människor som trivs med den här typen av arbetsuppgifter och då ska vi givetvis fånga upp dem, säger Michael Eng, filialchef på Stena Recycling i Borås.
I februari 2020 började de två första medarbetarna från Samhall och ett halvår senare har de blivit sex stycken som tillsammans sköter all plastsortering på företaget.
– När du samarbetar med Samhall kan du få tre eller fyra personer där du annars skulle haft två, och det är klart att fler personer gör större nytta. Sedan vårt samarbete startade har kvaliteten på plasten som lämnar anläggningen blivit mycket bättre, berättar Michael Eng.
De områden som Samhalls medarbetare ansvarar för har växt med tiden och Michael Eng hoppas de kommer utökas ännu mer. Vid produktionsstopp hoppar till exempel personalen in på andra avdelningar och avlastar personalen där. Några av medarbetarna ansvarar även för att det är ordning och reda i lokalerna vilket har lett till en bättre arbetsmiljö på företaget.
Samarbetet med Samhall innebär också att Stena Recycling får stöttning med personal om någon blir sjuk eller åker på semester. På så sätt kan de känna sig trygga i att det som ska göras under veckan blir gjort även under perioder där ordinarie personal är borta.
– Vi har en livsfilosofi på Stena Recycling som vi arbetar efter, alla har olika förutsättningar, alla kan inte vara bra på allt men alla är bra på något. Vi försöker bygga organisationen på det sättet – tillsammans så gör vi det.
Michael Eng filialchef på Stena Recycling i Borås.
När Stena Recycling startade ett nytt återvinningsprojekt i Borås, behövde de hitta personal som både var noggranna och tålmodiga samt trivdes med enklare, repetitiva arbetsuppgifter.
Med hjälp av Samhall hittade Stena Recycling både en passande branschlösning och personal som trivdes med arbetsuppgifterna. Sedan dess har uppdraget utökats till att även hålla ordning i lokalerna och stötta upp vid frånvaro av ordinarie personal.
Samarbetet med Samhall har möjliggjort för Stena Recycling att leverera en kostnadseffektiv pro-dukt med högre kvalitet än tidigare. Samhalls medarbetare bidrar även till en bättre arbetsmiljö och stöttning vid ordinarie personals frånvaro vilket ger trygghet och stabilitet i hela produktionskedjan.
Hos Godsinlösen lagas och fixas saker som annars hade slängts. Samhalls medarbetare ser till att mobiltelefoner, möbler, kläder och annat får nytt värde och kan användas igen.
I tre byggnader i Staffanstorp har Godsinlösen sin verksamhet. Vid en första anblick är det inte mycket som skvallrar om vad de totalt 5 000 kvadratmeter stora lokalerna på den skånska slätten rymmer.
Här tas cirka 80 000 trasiga mobiltelefoner om hand varje år. Även andra skadade och second hand-varor får nytt affärsvärde enligt principen om cirkulär ekonomi. Det innebär att sådant som annars hade slängts i stället lagas, får ny finish och återanvänds.
De skadade produkterna kommer främst från försäkringsbolag, logistikbranschen och e-handeln. Förutom mobiltelefoner och datorer kan det handla om vitvaror, trädgårdsmaskiner, kläder och möbler som efter lite arbete säljs vidare.
– Mitt jobb är att felsöka och laga mobiltelefoner och datorer. Jag plockar även ihop nya telefoner och datorer av reservdelar, säger Allen Faisal och granskar ett moderkort med förstoringslupp. Han började arbeta på Godsinlösen för två år sedan som Samhallanställd. Sedan en tid tillbaka är han heltidsanställd av Godsinlösen.
Det är även tidigare Samhallkollegan Daniel Rickardsson. Hans roll är att ha koll på reklamationer och telefonbeställningar. Via två datorskärmar ser han inflödet av skadade mobiltelefoner. Majoriteten är försäkringsärenden.
92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds.
Christian Jansson
I en lagerlokal en bit längre in i byggnaden står medarbetaren Dennis Mårtensson och felsöker trasiga datorer. Teknik är hans stora intresse och han gillar utmaningen i att hitta lösningar på olika problem.
– Många prylar som vi får in är i stort sett felfria och behöver bara någon ny reservdel. Ingen dag är den andra lik här och det gillar jag. Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”, säger han.
Vitvaror, it-produkter och möbler är andra saker som rekonditioneras eller repareras på Godsinlösen. Produkter som kläder och smink, som skadats av exempelvis brand och vatten och därför klassas som andrasortering, fräschas upp så att de blir säljbara på nytt. Allt saluförs sedan i webbshopen eller den fysiska butiken Returhuset.
– 92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds. Genom samarbetet med Samhall får vi ett cirkulärt tänk även när det gäller arbetskraften och kan snabbt bemanna de stationer där det behövs extra resurser, säger Christian Jansson, vd och en av grundarna av Godsinlösen.
Den cirkulära affärsmodellen innebär att Godsinlösens konsultavdelning kontinuerligt anlitas för att hjälpa stora koncerner och bolag i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har man varit en del av Ikea Bootcamp, där startup-företag från hela världen samlats för att tillsammans ta fram innovativa hållbarhetslösningar för bland annat återbruk av möbler.
Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”
Godsinlösen delar också med sig av hållbarhetsdata, exempelvis koldioxid- och avfallsbesparing, för de produkter som man har förlängt livslängden på. När exempelvis ett försäkringsbolag lagar produkter via Godsinlösen i stället för att skicka ut nya är de delaktiga i att minska CO2-utsläppen.
Som exempel så ger tillverkningen av en mobiltelefon ett avfallsavtryck på cirka 86 kg, bland annat i form av slaggprodukter. Den positiva effekten av en återbrukad mobiltelefon syns i dessa siffror.
– Det är fritt för våra kunder att använda alla data i sina hållbarhetsrapporter. Vi samarbetar i stort sett bara med storbolag och de måste enligt lag årligen visa med faktiska data vad de gör, säger Matilda Jarbin, hållbarhetschef på Godsinlösen.
Alla produkter som lagats och fått en ny ägare packas på lagret inför distribution. Där står Niclas Björkendal och slår in paket. Han är en av de nyaste medarbetarna från Samhall på Godsinlösen.
Mirsad Mujcin är den medarbetare som varit längst på Godsinlösen. I fem år har han bemannat cykelverkstaden. Han gillar att busa med barnen som kommer in med trasiga cyklar.
Madeleine Bahrmark, områdeschef på Samhall, menar att framgångsreceptet bakom samarbetet med Godsinlösen bygger på en tät dialog.
– Godsinlösen har en bredd i sin verksamhet som är ganska unik och som gör att vi har förutsättningar för att hitta rätt medarbetare till rätt roll. Det skapar också goda möjligheter för personalutveckling, vilket vi tydligt ser hos de medarbetare som har blivit anställda av Godsinlösen, säger Madeleine Bahrmark.
Uppdrag
Att stödja Godsinlösens ordinarie personal med reparation, rekonditionering, lager-arbete och e-handel. I lokalen i Staffanstorp finns Godsinlösens olika avdelningar för återvinning av mobiltelefoner och annan uttjänt it-utrustning samt cirkulär gods-hantering och skadereglering.
Lösning
Samhalls medarbetare är en del av de ordinarie arbetslagen. Genom att bidra med specifika kunskaper, och hela tiden lära sig nya, får Godsin-lösen en flexibel arbetsstyrka och kan snabbt bemanna de avdelningar som behöver extra personal.
Effekt
Samarbetet har utvecklats under flera år och har resulterat i att flera av medarbetarna har blivit anställda av Godsinlösen. Genom verksamhetens bredd får både företaget och medarbetarna möjligheten att hitta rätt roll för rätt personal.
