Max hade stora problem att hitta lämpliga måltidsvärdar i restaurangerna. Den snittanställde var en ung person som snabbt ville avancera till kassatjänst och efter det få en chefsroll. Det ledde till att personalomsättningen blev stor.
Man började fundera på bland vilka grupper det fanns rekryteringsbara personer som kunde passa som måltidsvärdar. Personer som ville stanna kvar ett tag och som samtidigt hade rätt kompetens.
– Vi på tittade på olika grupper och såg att framför allt personer med vissa neuro­psykiatriska funktionstyper kunde göra ett bra jobb hos oss. De har ofta svårt att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom medför de här diagnoserna ofta egenskaper som är bra på en arbetsplats. En person med exempelvis Asperger är ofta väldigt fokuserad på sina arbetsuppgifter samtidigt som han eller hon fungerar bäst när rutinerna är väldigt fasta, berättar Pär Larshans.

Max inledde ett samarbete med Samhall som hjälpte dem att hitta personer. De jobbade mycket med att utbilda framför allt linjecheferna på restaurangerna. Ett viktigt mål var att de anställda med funktionshinder skulle vara en del av arbetslaget på samma premisser som andra anställda. Samhall hjälpte också till med utbildning och attitydförändringar på olika nivåer inom företaget.

– Men det absolut viktigaste är att när man en gång matchat en person med en tjänst får man inte sänka kraven bara för att han eller hon har en funktionsnedsättning. Man ska fortfarande sköta sitt arbete efter bästa förmåga och de gånger det gått på tok är när man sänkt kraven.

Resultatet: Det nya sättet att rekrytera har gett lägre personalomsättning och färre sjukskrivningar. I dag har man i princip inga diskriminerings­ärenden och total frånvaro av arbetsplatsmobbning.
– Vi har inte råd att låta människor stå utanför i framtiden. Det här är kanske det mest lönsamma som vi gjort här på Max, menar Pär Larshans.
Hela artikeln på chef.se