Hallå där Jonas Grafström
- 24 februari, 2021
- 2 min läsning
- Taggar Innovation, Inspiration
forskare inom nationalekonomi som har skrivit boken Moderna tider 4.0, från kugge i maskineriet till vinnare bland algoritmerna.
- 24 februari, 2021
- 2 min läsning
- Taggar Innovation, Inspiration

Det brukar talas om att datorer och robotar kommer att ta över många av våra jobb. Men hur står det egentligen till om man ser till den historiska utvecklingen?
I din bok slår du hål på idén att robotar tar över jobben. Berätta!
– När jag började med boken 2016 rapporterades det i media att ”hälften av jobben är borta om 20 år” och det ville jag gräva djupare i. Under skrivprocessen har jag insett att denna typ av rapportering har pågått i 100 år, ungefär vart 10–15:e år blåses det upp att robotar tar alla våra jobb. Redan på sent 1800-tal såg man denna typ av rapportering och sedan har den återkommit med jämna mellanrum men utan att infrias.
På vilket sätt förändras jobben av industri 4.0?
– Det är enormt svårt att sia om. Tänk dig vilken förändring vi sett de senaste 13 åren, då fanns varken elbilar eller smartphones. Ingen vet hur samhället kommer att se ut om ytterligare 13 år. Ofta har man dessutom gissat fruktansvärt fel. Det man ser i forskningen nu är en förändring främst gällande medeljobben. De senaste årtiondena har främst de klassiska vitskjortornas jobb, som bankjobb, försvunnit allt mer på grund av tekniska lösningar. Däremot visar forskning i nästan alla OECD-länder att både de lite enklare och de mer avancerade jobben växer till.
Vilka ser du som framtidens yrken?
– Många jobb som supportar och stöttar de med mer avancerade jobb, som städning, i restaurangbranschen och andra tjänster åt privatpersoner. Under 2000-talet har exempelvis restaurangnäringen ökat enormt i Sverige. Många jobb har blivit mer avancerade och de som då tjänar mer pengar tar in olika typer av tjänster för de pengarna. Det kommer nog att öka. Det svåraste med framtidens jobb är inte att säga att de kommer utan var de kommer. För sett till ett historiskt perspektiv vet jag att jobben kommer och jag är inte orolig.
Hur kan tekniken hjälpa människor ut på arbetsmarknaden?
– Jag tänker att tekniska hjälpmedel kan skapas som gör att människor lättare kommer in på arbetsmarknaden. Ett exempel är handskar som kan göra en livetolkning av teckenspråk, så att tecknandet läses upp för de som inte kan teckenspråk. Det minskar barriärer, likaså olika projekt att göra livetolkning av språk. Då kan många som inte kan svenska ändå arbeta
– tänk dig att de i sina airpods får en direkttolkning av arbetsledaren eller kollegan på sitt språk! Det kan verka trivialt, men se på mig som inte kan stavning eller grammatik, utan datorns rättstavningsprogram hade jag inte kunnat skriva mina böcker.
Du kanske också är intresserad av...
Bläddra

”Personer med funktionsnedsättning har en unik kompetens”
Fatmir Seremeti förlorade synen som tonåring – och därmed också livslusten. Tack vare idrotten fick…
4 min läsning
”Vi ska fortsätta arbeta för alla människors rätt till ett värdigt liv”
Trettio år inom vården. Tio år som egenföretagare i assistansbranschen. Mamma till en funktionsvarierad 25-åring.…
4 min läsning
”Inkludering är nyckeln till allt”
Hélène Barnekow är inte bara vd för Microsoft Sverige, utan också en ständig förkämpe för…
5 min läsning
Funktionsnedsättningen har hjälpt Lena Maria att nå sina mål
Lena Maria Vendelius är världsstjärnan som aldrig har låtit det faktum att hon saknar armar…
5 min läsning
Nationellt projekt hjälper kommuner att rekrytera bredare
Bredare rekrytering och en blandad personalstyrka ger flera vinster: minskade kostnader, ökad kvalitet och bättre…
2 min läsning