För många företag kan tröskeln till att anställa personer med funktionsnedsättning vara hög och en vanlig orsak är att det saknas kunskap om vad som krävs av arbetsledaren. Men det finns en rad verktyg att ta till för att skapa en arbetsplats som är mer tillgänglig och inkluderande – och därmed också mer lönsamma företag.

Tesla-grundaren Elon Musk, entreprenören Ingvar Kamprad och tonsättaren Ludwig van Beethoven hade en sak gemensamt – de hade alla någon form av funktionsnedsättning. De hade också förmågan att tänka utanför boxen och fick möjlighet att utnyttja sina respektive styrkor fullt ut.

Det kan vara bra att ha i bakhuvudet vid nästa rekrytering. Genom att skapa mer heterogena arbetsplatser och nyttja människors fulla potential skapar vi nämligen också mer framgångsrika företag. 

Att ha ett arbete är en av de viktigaste förutsättningarna för att känna sig delaktig i och bli inkluderad i samhället, men tyvärr har personer med funktionsnedsättning svårare att komma in på arbetsmarknaden. Statistik från SCB visar att sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning är 67 procent, jämfört med 77 procent i befolkningen totalt (år 2020). Personer med funktionsnedsättning kan inte bara behöva hjälp att komma in på arbetsmarknaden utan även stöd på arbetsplatsen, oftast i form av hjälpmedel och anpassningar. Trots att det är obligatoriskt för arbetsgivare att erbjuda det finns det undersökningar som visar att det finns stora brister och att många av dem bygger på okunskap. Men med hjälp av fakta och konkreta verktyg kan både arbetsgivare och arbetskamrater bli bättre på att möta och anpassa arbetet för personer med olika typer av funktionsnedsättningar. Den här guiden är en bra start. 

Statistik

Andelen sysselsatta är lägre bland personer med funktionsnedsättning än i befolkningen totalt. År 2020 var sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning 67 procent, jämfört med 77 procent i befolkningen totalt. Bland personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, var andelen sysselsatta 52 procent.

Källa: SCB

Funktionsnedsättning

Ungefär 20 procent av alla som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning, alltså en nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykisk eller intellektuellt. Olika funktionsnedsättningar märks olika mycket beroende på vilka hinder personen möter i sin vardag – och hindren kan vara både synliga och osynliga. 

Funktionsnedsättningar brukar delas in i tre grupper:

Fysisk funktionsnedsättning

En fysisk funktionsnedsättning innebär en nedsatt förmåga att fungera fysiskt. Det kan till exempel handla om nedsatt syn eller hörsel eller oförmåga att kontrollera en eller flera kroppsdelar, som cerebral pares eller ryggmärgsskador. 

Mycket på en arbetsplats kan anpassas för personer med fysiska funktionsnedsättningar, till exempel kan personer i rullstol behöva ramper och anpassade toaletter. För synskadade är det viktigt med bra belysning och att exempelvis trappor markeras. För att göra det lättare för hörselskadade kan onödigt bakgrundsljud dämpas med till exempel ljudabsorberande takplattor. 

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar handlar om svårigheter som märks i det sociala samspelet. Till denna grupp hör exempelvis ADHD, aspbergers syndrom och autism, men hög känslighet för till exempel ljus och ljud brukar också ingå i denna grupp.

En person med ADHD kan ha svårt att uppfatta instruktioner, hålla koncentrationen och göra färdigt det som påbörjats – på en arbetsplats är det därför viktigt att anpassa exempelvis möten och arbetsuppgifter för personer med dessa utmaningar. Det kan också vara bra att ställa tydliga frågor om hur medarbetaren upplever sin arbetsbelastning, samt att minska störande brus så mycket som möjligt.

Kognitiv eller intellektuell funktionsnedsättning

En intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning gör att det kan vara svårt att ta emot, bearbeta och förmedla information, vilket innebär att det kan ta längre tid att förstå och lära sig nya arbetsuppgifter. Det kan också skapa problem i sociala situationer. 

Intellektuella funktionsnedsättningar delas in i olika grader, lindrig, måttlig och grav, som innebär olika svårigheter. Kognitiva funktionsnedsättningar kan vara medfödda eller orsakade av olyckor eller sjukdomar, exempelvis efter en stroke. På en arbetsplats kan en tydlig struktur med både muntliga och skriftliga arbetsinstruktioner vara till stor hjälp, liksom bildstöd eller appar som ger påminnelser vid bestämda tider eller platser.

illustration av två personer som arbetar, den ena putsar fönster och den andra tittar på.

Matcha rätt

Alla kan få ett meningsfullt arbete såvida arbetsuppgifterna matchas och arbetsmiljön anpassas. Samhalls grundidé är att se till varje persons färdigheter och anpassa arbetsuppgifterna därefter. Samhall har utvecklat en unik matchningsprocess – Samhallmetoden – som lyfter fram varje människas styrkor och förmågor för att kunna matcha rätt person med rätt arbetsuppgifter. Den metoden kan – och borde – alla arbetsgivare ta efter. 

Läs mer!

samhallmetoden.se kan du anmäla dig till en gratis webbkurs i sju delar.

Tre frågor till Alexandra Orellana om Samhallmetoden

Porträtt av Alexandra OrrelanaAlexandra Orellana arbetar på Samhall som HR-specialist med frågor som rör arbetsanpassning. Samhall har tagit fram en utbildning för chefer som vill bidra till ett mer inkluderande arbetsliv, som kallas Samhallmetoden.

 

Vad är grundidén bakom Samhallmetoden?

– Att vi alla har unika förmågor och talanger som kan utvecklas om vi får rätt förutsättningar. Genom att se och bekräfta individen kan dessa synliggöras och bidra till att skapa heterogena grupper som kompletterar varandra på ett unikt och dynamiskt sätt. Samhallmetoden handlar om att matcha individers förmåga till rätt uppdrag och arbetsuppgifter.

 

Vad är viktigt att tänka på när man matchar person med uppgift?

– Ett närvarande ledarskap där du ser dina medarbetarens förmågor är väldigt viktigt. Vad engagerar medarbetaren? Finns det något som triggar i gång nyfikenhet, energi och arbetsglädje?

 

Hur kan man gå till väga rent praktiskt?

– Fundera över de arbetsuppgifter som finns tillgängliga i arbetet. Är det möjligt att justera något i arbetsuppgifterna så att de matchar medarbetaren bättre? Fundera över om arbetsuppgifterna kan struktureras upp på något annat sätt för att göra det lättare för personen eller kanske delas upp för att fungera på ett bättre sätt.

 

Fyra tips till arbetsgivare som vill ta efter Samhallmetoden

 

  • Ta vara på att alla människor är olika och se olikheterna i en arbetsgrupp som styrkor. Fundera över hur olikheterna kan komplettera varandra och hur grupper kan sättas samman för att stärkas och skapa mer dynamik.
  • Skapa delaktighet och engagemang genom att låta dina medarbetare vara med och diskutera vad som behöver göras.
  • Tillhandahåll de stöd som kan behövas för att möjliggöra dina medarbetares utvecklingsresa. Det kan till exempel handla om arbetshjälpmedel, utbildning eller stöd i arbetet i form av en mentor.
  • Se anpassning som en möjlighet att tillvarata förmåga och ett sätt att skapa optimala förutsättningar för medarbetarna att må bra och kunna göra ett bra jobb.

Anpassningar

Illustration av person som sitter vi ett skrivbord och arbetar.

Även om matchningen är perfekt kan det behövas vissa anpassningar för att den anställda ska kunna utföra sitt jobb. En rullstolsburen behöver ramper eller en hiss medan en person med autism kan behöva hörselkåpor eller anpassad belysning. Det är arbetsgivarens ansvar att kontinuerligt och systematiskt bedöma, åtgärda och utvärdera arbetsmiljön och de olika insatser som behövs för att förebygga ohälsa och främja en hälsosam arbetsmiljö.

Det är också viktigt att starta i tid – om inte annat för att förebygga ohälsa. Ett närvarande ledarskap och en tät kontakt med medarbetarna är viktigt för att kunna skapa en bild av hur behovet av eventuella arbetsanpassningar ser ut och få möjlighet att agera i tid. Kloka, individuella anpassningar bidrar till att varje medarbetare får optimala förutsättningar att må bra och kunna göra ett bra jobb.

Regelverk

Det finns flera lagar och regler som anger vilka skyldigheter arbetsgivare har för att anpassa arbetsplatsen. Här är några exempel:

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagen anger att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. I regelverket om arbetsmiljö finns flera bestämmelser som handlar om tillgänglighet.

Läs hela lagen på riksdagens webbplats.

Tips!

Arbetsmiljöverket har samlat information om tillgänglig arbetsmiljö på sin webbplats.

Statliga myndigheters ansvar för tillgänglighet 

Enligt en förordning har statliga myndigheter ett särskilt ansvar för att arbeta med tillgänglighet. Förordningen gäller myndigheter under regeringen och anger att de ska verka för att deras lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Läs mer på riksdagens webbplats.

Diskrimineringslagen

Diskrimineringslagen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Den innehåller flera delar som rör arbetslivet.

Tre frågor till Malin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet

FN:s överenskommelse om rättigheter för personer med funktionsnedsättning anger bland annat att alla har rätt till arbete, men hur ser det ut i praktiken i Sverige?

– Sverige har ett väldigt utvecklat socialt stödsystem och det gör att människor med funktionsnedsättningar har det bättre än i många andra länder. Samtidigt finns det flera brister. Vi vet till exempel att det är högre arbetslöshet bland personer med funktionsnedsättningar och att många av dem är långtidsarbetslösa. Bland de som har ett arbete finns det indikationer på att de oftare arbetar deltid och har sämre möjligheter till karriär- och löneutveckling. Vissa grupper får aldrig chans att komma in på arbetsmarknaden. Till exempel har de som gått i särskolan väldigt små förutsättningar att få jobb trots att kapaciteten finns.

 

Vad är de främsta bakomliggande orsakerna?

– Det beror på många olika saker: arbetsgivarna, inställning till gruppen, men också om att alla de stödsystem som finns inte är tillräckligt effektiva. Arbetsmarknaden förändras hela tiden och nu efter corona-pandemin har det blivit färre enkla jobb och större konkurrens om de jobb som finns.

 

Vad är de viktigaste argumenten till att arbeta för större mångfald på arbetsplatsen?

– Det finns undersökningar som visar att mångfald på arbetsplatsen är bra för både produktiviteten, kreativiteten och den interna arbetsmiljön. Företag som är för likriktade i sin rekrytering får sämre kompetens. Det finns ett samspel mellan de som arbetar och de som är kunder eller mottagare, och jag tror att företag som speglar kunderna, eller medborgarna om det handlar om statliga företag eller myndigheter, och har en stor mångfald på arbetsplatsen har större förutsättningar att träffa rätt.

Så skapar du en mer tillgänglig och inkluderande arbetsplats 

1

Rekrytering

Fundera på kravspecifikationen och om alla krav är absolut nödvändiga. Fokusera på kompetensen i stället för andra faktorer som riskerar att utesluta vissa grupper. Det är också viktigt att fundera på vilka verktyg som används vid rekryteringen och att alla kan använda dem.

2

Struktur

Fundera på arbetsprocesser och mötesordningar så att alla kan hänga med och uppfattar vad som sägs. Se till att ha tydliga dagordningar och en tydlig struktur.

3

Arbetsmiljö

Gå genom den fysiska arbetsplatsen och se till att arbetsmiljön blir bra för alla. Fundera på hur alla gemensamma utrymmen är utformade och praktiska saker som: Finns det toaletter för alla? Finns det glasväggar som synskadade kan gå in i? Var flexibel och öppen för att individualisera arbetsmiljön. För personer med exempelvis kognitiva funktionsnedsättningar som ADHD kan öppna kontorslandskap vara väldigt tuffa. För en sådan person kan det till exempel kännas bättre att sitta i ett hörn, eller arbeta hemma några dagar i veckan.

Att arbetsleda personer med funktionsnedsättning 

Det finns många saker som är viktiga att tänka på när man möter personer med funktionsnedsättning. Första steget är att skaffa sig den kunskap som behövs, såväl om funktionsnedsättningar och tillgänglighet generellt som om enskilda medarbetares behov och vilka möjligheter som finns att möta dem. 

Hantera fysiska funktionsnedsättningar

Prata med dina medarbetare för att skaffa kunskap om deras individuella behov. Det kan till exempel handla om att:

  • Utrusta mötes- och konferensrum med hörselslingor.
  • Sänka trösklar, anpassa toaletter och installera rullstolsramper.
  • Se till att det finns kontrastmarkeringar vid dörrar, trappor, trösklar och andra nivåskillnader för att varna och vägleda medarbetare med nedsatt syn.
  • Skapa en bullerfri arbetsmiljö genom att installera ljudabsorberande material – en enkel åtgärd som alla gynnas av.
Illustration av person i rullstol som åker upp för en ramp.

Hantera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Prata med dina medarbetare för att skaffa kunskap om deras individuella behov. Det kan till exempel handla om att:

  • Specificera arbetsuppgifter, krav och förväntningar på ett tydligt sätt.
  • Börja med avgränsade arbetsuppgifter och bygg på successivt. Följ upp hur det går med hjälp av regelbundna avstämningar. 
  • Ställa tydliga frågor som ”hur mår du?” och ”hur upplever du din arbetsbelastning?”.
  • Begränsa störande brus vad gäller både syn- och hörselintryck. 

Hantera kognitiva/intellektuella funktionsnedsättningar

Prata med dina medarbetare för att skaffa kunskap om deras individuella behov. Det kan till exempel handla om att:

  • Ge både muntliga och skriftliga arbetsinstruktioner.
  • Tänka på ditt eget kroppsspråk och se till att det hänger ihop med vad du säger. 
  • Anpassa omgivningen så att medarbetarna får möjlighet att fokusera.
  • Strukturera informationen och göra den mer lättbegriplig.

Tips!

Myndigheten för tillgänglighets hemsida finns bra verktyg och checklistor som kan användas för att skapa en tillgänglig arbetsmiljö. På Riksförbundet Attentions webbplats hittar du tips och kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Visste du att…

I FN:s överenskommelse om rättigheter för personer med funktionsnedsättning står det att alla som har en funktionsnedsättning ska ha samma rättigheter som alla andra och att personer med funktionsnedsättning inte får diskrimineras. Hela samhället ska hjälpas åt med det, men Sveriges regering, riksdag, kommuner och regioner har störst ansvar.

Myndigheten för delaktighets hemsida kan du läsa mer om konventionen.

Så skapar du en inkluderande arbetsplats

Inkludering var helt avgörande för att människan skulle överleva som art – och i dagens samhälle är det en förutsättning för att skapa framgångsrika arbetsplatser. Studier visar nämligen att inkluderande företag har större kreativitet och lönsamhet.

En inkluderande arbetsplats kännetecknas bland annat av att den fysiska arbetsplatsen är anpassad för alla, men också att arbetsgivaren ser till att alla kan se, höra och förstå information som presenteras på till exempel möten. Det handlar också om att alla vågar dela med sig av sina tankar och idéer om hur verksamheten kan utvecklas, att man tar upp och reder ut missförstånd och konflikter eller enkla saker som att man hälsar på varandra och att alla välkomnas in i fikarummet. Både chefer och anställda har ansvar för att skapa en inkluderande arbetskultur, men för att inkluderingsarbetet ska få verklig effekt bör det vara en strategisk ledningsfråga. Genom att visa att den högsta ledningen aktivt arbetar med inkludering skickas signalen till hela organisationen att mångfald och tolerans är viktiga frågor som rör alla. 

Läs mer!

Fler tips finns i Unionens guide ”Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö”, som innehåller checklistor baserade på diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder.

Här är några tips på hur du kan skapa en mer inkluderande arbetsmiljö för personer med funktionsnedsättning:

  • Tänk på vilka antaganden och normer som förmedlas. Exempelvis är det bättre att använda ordet paus i stället för bensträckare.
  • Oavsett om du har en funktionsnedsättning eller inte bör du ställa dig frågan hur enkelt det vore att berätta att du har en funktionsnedsättning på din arbetsplats. Om svaret är att det inte vore enkelt bör frågan tas upp till diskussion, liksom hur ni tillsammans kan främja möjligheten till öppenhet på jobbet.
  • Tänk på att konferenser eller andra personalaktiviteter arrangeras i tillgängliga lokaler och på ett sådant sätt att alla kan delta. 
  • Kom ihåg att inkludering inte är en engångsuppgift, utan ett ständigt pågående arbete. 
Kvinna med kort blont hår, glasögon och rött läppstift

Man kan inte bli inkluderad förrän man har blivit sedd. Det finns de som menar att det bästa för gruppen är att inte låtsas om att vi är olika. Men det gör det bara svårare, för vi kan inte skapa bra arbetsuppgifter om vi inte vågar prata om våra olikheter.

Annika Lantz Friedrich, professor i arbets- och organisationspsykologi vid Stockholms universitet. Klicka på bilden och läs mer om hennes spännande forskning.

Att samarbeta med Samhall

Samhall erbjuder tjänster inom många olika branscher och tjänsteområden, till exempel inom service, omsorg, tillverkning och logistik. Ett samarbete med Samhall kan innebära färdiga branschlösningar, tjänsteleveranser, entreprenad eller rekrytering, allt utifrån kundens behov och förutsättningar. 

Läs mer om våra kunderbjudanden här.

Olika typer av samarbeten

Samhall har fler än 25 000 kompetenta medarbetare – alla med någon form av funktionsnedsättning. Vi har lång erfarenhet av att hitta rätt arbetsuppgifter till rätt person, en process som vi kallar matchning. När vi gör en matchning utgår vi från medarbetarens unika förmåga och kompetens och matchar den med passande arbetsuppgifter. Målet är att alla som jobbar hos Samhall ska kunna utvecklas och gå vidare till andra jobb. 

Illustration av två personer sittandes vid ett bord. Den ena har en blindkäpp och den andra håller i en penna och ska skriva på ett papper.

Företag kan antingen starta ett samarbete med Samhall, där våra medarbetare bistår med de tjänster som företaget behöver. Eller så kan företag rekrytera personal från Samhall, som då får en anställning direkt hos företaget. 

Vill du starta ett samarbete med Samhall? 

Kontakta Samhall så hjälps vi tillsammans åt att inventera dina behov och se vilken typ av arbetsuppgifter som är lämpliga för våra medarbetare. Alla våra medarbetare genomgår interna yrkesutbildningar inom våra olika tjänsteområden, och genom vår unika matchning ser vi till att hitta medarbetare som passar för just de arbetsuppgifter som behövs i ditt företag. 

Ofta inleds ett samarbete med att våra medarbetare gör en introduktionspraktik under ett par veckor, där Samhall står för lön och försäkringar. Därefter sker en samordning med Arbetsförmedlingen gällande anställningsform, behov av lönebidrag med mera.

Som kund hos Samhall sker en kontinuerlig uppföljning med ansvarig områdeschef från Samhall om hur samarbetet går med de nya medarbetarna.

För många av våra kunder kan behoven förändras, vilket kan skapa möjligheter för våra medarbetare att göra det vi kallar en övergång. Det innebär att medarbetaren övergår från att vara anställd av Samhall till att bli anställd direkt av företaget. 

Vill du veta mer? Kontakta oss här.

Visste du att?

Till skillnad från andra företag så väljer Samhall inte sina anställda, utan det gör Arbetsförmedlingen vars uppgift är att utreda varje persons arbetsförmåga.

Stöd för den som anställer

Om ett företag rekryterar en person från Samhall, det vill säga tar över anställningen, har du som arbetsgivare möjlighet till stöd. Förutom att du som arbetsgivare får värdefull kompetens från Samhall kan du få ekonomiskt stöd och bidrag från Arbetsförmedlingen till hjälpmedel på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen erbjuder även rådgivning och support i form av psykologer, audionomer, arbetsterapeuter, dövkonsulenter och andra specialister som kan hjälpa till att anpassa arbetsplatsen.

Vilka stöd du kan få beror både på arbetsplatsen och den arbetssökandes behov.

Kvinna med kort grått hår och örhängen

Det viktigaste jag lärde mig är att vi alla har olika svårigheter, oavsett funktionshinder eller ej.

Åsa Furén-Thulin, sektionschef på avdelningen för vård och omsorg på SKR, som genomfört projektet ”Fler vägar in” i åtta svenska kommuner. Projektets syfte var att utvärdera kommunernas arbete med att bredda sitt rekryteringsarbete. Klicka på bilden och läs mer om projektet.
Illustration av person som står vi en tvättmaskin.

Sammanfattning

Anledningarna till att rekrytera bredare och att hjälpa personer med funktionsnedsättning in på arbetsmarknaden är många. Ett viktigt första steg är att alltid utgå från personens förmåga – att helt enkelt se färdigheterna framför funktionsnedsättningarna. På Samhall kallar vi det för matchning, och vår uppgift är att se till att var och en av våra fler än 25 000 medarbetare har arbetsuppgifter som är anpassade efter deras arbetsförmåga och unika kompetens. 

Om du som arbetsledare eller chef möter personer med funktionsnedsättning i ditt arbete är det viktigt att du skaffar dig kunskap om vilka behov medarbetaren har och vilka anpassningar som krävs för att hen ska kunna utföra sitt arbete. Du behöver också se till att det görs ett aktivt inkluderingsarbete på din arbetsplats – och det arbetet bör omfatta hela organisationen.  

Alla kan bidra till att skapa ett mer inkluderande arbetsliv – vi hoppas att du nu kommit en bit på vägen genom att läsa den här guiden. 

Lycka till!