När Finlands arbetsminister Tuula Haatainen (i bilden ovan) och hennes medarbetare kom på studiebesök i Västberga hösten 2021 var det ett led i förberedelserna av ”Jobbkanalen”, en arbetsmarknadsinsats med Samhall som förlaga, som blir verklighet i Finland under 2022. I dag är det en rad mindre aktörer i landet som arbetar för att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. 

– Vi har provat olika vägar tidigare, men det har inte varit tillräckligt. Nu behöver vi bättre åtgärder för människor som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och därför började vi 2020 att förbereda ett finländskt Samhall, sade Haatainen under Sverigebesöket.

Samhalls vd Sara Revell Ford konstaterade i samband med besöket att sättet Samhall jobbar på, att med framgång utgöra en brygga till arbetsmarknaden, är väldigt ovanligt:

– Det finns så klart en stor nyfikenhet på, och samhällsnytta i, hur man får de två världarna att öppna upp och mötas.

Samhalls kommunikationschef Albin Falkmer har spelat en viktig roll i processen som pågår på andra sidan Östersjön. Han berättar att flera finländska organisationer under lång tid sneglat på verksamheten, kommit på besök, och lobbat gentemot sin regering. 

– Det känns fantastiskt kul att Finland bygger vidare på den grund vi har lagt, säger Albin Falkmer.

Samhall grundades 1980. Vad tror du att det beror på att det tagit så lång tid för Finland att komma till skott? 
– Över lag i världen finns i princip ingen verksamhet som liknar vår. I stället handlar det om lokala och regionala initiativ, motsvarande kommuner och regioner, som äger och driver verksamheter. Det fungerar väl ganska bra men vi ser stordriftsfördelarna.

Han förklarar att det också är ett politiskt svårt beslut att göra om en hel verksamhet för en grupp som har det väldigt tufft på arbetsmarknaden. 

– Vi måste ha respekt för att det är en stor apparat, och respekt för alla människor och intressenter runtomkring. Man går inte gärna in och pillar i verktygen om man inte verkligen behöver, eftersom det kan skapa oro bland alla berörda, säger Albin Falkmer.

– ”Jobbkanalen” blir ingen kopia men kommer att likna Samhall. En svår fråga är att sätta målsättningen i hur många procent som ska lämna verksamheten för jobb på den externa arbetsmarknaden. Det finns lediga arbeten i Finland men samtidigt har vi tiotusentals personer som inte får jobb. Inom exempelvis vårdsektorn och återvinning finns behov av arbetskraft, säger Jukka Lindberg.

Hur ser du på Samhalls modell?
– De långsiktiga lösningarna och att man har ett strukturellt finansiellt stöd och riktiga jobb är bra. Samhall har en mycket stor verksamhet och har funnits i 40 år. Vi måste börja i mindre skala och inrikta oss på några små kärngrupper. Det kommer att ta tid. Att staten äger bolaget är bra, då finns kapital bakom som i sin tur ökar trovärdigheten på marknaden. Men i Finland behöver vi hitta en bra lösning på hur ”Jobbkanalen” kan gå samman med det nuvarande systemet utan att störa övriga aktörer.

Vid sidan av Finland intresserar sig en rad andra nationer för Samhall. En helt vanlig arbetsdag för några år sedan stod plötsligt en sydkoreansk delegation i receptionen på Samhalls huvudkontor i Stockholm. De hade sett loggan på väggen och kom på oväntat besök.

När han är ute och berättar om verksamheten är det framför allt hur det går till att identifiera medarbetares förmågor och kompetenser som efterfrågas. Mycket fokus ligger alltså på hur man får de anställda att växa som personer och sedan matcha dessa mot rätt jobb. Men på senare år har han noterat ett ökande intresse för så kallade övergångsarbeten. 

– Vi har ett mål från regeringen att varje år ska minst 1 500 anställda sluta hos oss för att ta ett vanligt jobb hos en annan arbetsgivare. Där är vi outstanding. Vi lyckas skapa arbetsförmåga, utveckla medarbetarna och bygga självförtroende till den nivå att de kan sluta hos oss för ett nytt arbete, säger Albin Falkmer. 

I en internationell jämförelse lyckas Samhall uppnå en betydligt större genomströmning av medarbetare än genomsnittet. De senaste åren har 5–7 procent av medarbetarna gått vidare till riktiga anställningar, medan motsvarande organisationer som arbetar med samma målgrupp i Europa som bäst redovisar siffror kring 2 procent. 

Samhall medverkar också till att förbättra situationen för personer med funktionsnedsättning ute i världen, och har varit delaktig i grundandet av två organisationer. Redan 1987 bildades den ideella organisationen Workability International, där Albin Falkmer är vice ordförande, för verksamheter som erbjuder funktionsnedsatta jobb. Deras medlemmar har globalt genererat arbete åt 3–4 miljoner människor.

2017 skapades också ett nytt nätverk när flera europeiska organisationer och företag efterlyste mer forskning kring funktionsnedsattas arbetsmarknad. Det bildades av Samhall och liknande företag och organisationer i Spanien, Frankrike, Slovenien, Holland, och Belgien och beslutar om olika forskningsprojekt. Man tittar på vilken lagstiftning som främjar målgruppen och vilka initiativ som bör tas av bland andra EU.

– Syftet är att visa best practices. Att lyfta fram vad som fungerar bäst och som kan driva på utvecklingen. Vi har tagit fram rekommendationer till EU-kommissionen och jobbar hårt för att påverka så att rätt frågor kommer på bordet, säger Albin Falkmer.