Det brukar talas om att datorer och robotar kommer att ta över många av våra jobb. Men hur står det egentligen till om man ser till den historiska utvecklingen?

I din bok slår du hål på idén att robotar tar över jobben. Berätta!

– När jag började med boken 2016 rapporterades det i media att “hälften av jobben är borta om 20 år” och det ville jag gräva djupare i. Under skrivprocessen har jag insett att denna typ av rapportering har pågått i 100 år, ungefär vart 10–15:e år blåses det upp att robotar tar alla våra jobb. Redan på sent 1800-tal såg man denna typ av rapportering och sedan har den återkommit med jämna mellanrum men utan att infrias.

På vilket sätt förändras jobben av industri 4.0?

– Det är enormt svårt att sia om. Tänk dig vilken förändring vi sett de senaste 13 åren, då fanns varken elbilar eller smartphones. Ingen vet hur samhället kommer att se ut om ytterligare 13 år. Ofta har man dessutom gissat fruktansvärt fel. Det man ser i forskningen nu är en förändring främst gällande medeljobben. De senaste årtiondena har främst de klassiska vitskjortornas jobb, som bankjobb, försvunnit allt mer på grund av tekniska lösningar. Däremot visar forskning i nästan alla OECD-länder att både de lite enklare och de mer avancerade jobben växer till.

Vilka ser du som framtidens yrken?

– Många jobb som supportar och stöttar de med mer avancerade jobb, som städning, i restaurangbranschen och andra tjänster åt privatpersoner. Under 2000-talet har exempelvis restaurangnäringen ökat enormt i Sverige. Många jobb har blivit mer avancerade och de som då tjänar mer pengar tar in olika typer av tjänster för de pengarna. Det kommer nog att öka. Det svåraste med framtidens jobb är inte att säga att de kommer utan var de kommer. För sett till ett historiskt perspektiv vet jag att jobben kommer och jag är inte orolig.

Hur kan tekniken hjälpa människor ut på arbetsmarknaden?

– Jag tänker att tekniska hjälpmedel kan skapas som gör att människor lättare kommer in på arbetsmarknaden. Ett exempel är handskar som kan göra en livetolkning av teckenspråk, så att tecknandet läses upp för de som inte kan teckenspråk. Det minskar barriärer, likaså olika projekt att göra livetolkning av språk. Då kan många som inte kan svenska ändå arbeta

– tänk dig att de i sina airpods får en direkttolkning av arbetsledaren eller kollegan på sitt språk! Det kan verka trivialt, men se på mig som inte kan stavning eller grammatik, utan datorns rättstavningsprogram hade jag inte kunnat skriva mina böcker.