Social hållbarhet handlar om att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle, där alla känner sig inkluderade. I det dagliga arbetet innebär det exempelvis att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden och skapa en trygg arbetsplats där ingen diskrimineras. Kommuner, regioner och staten har ett stort ansvar för samhällsutvecklingen och har flera verktyg för att skynda på omställningen till ett mer hållbart samhälle. Ett sådant verktyg är upphandlingen och det blir allt viktigare.
2019 upphandlades tjänster och produkter till ett värde av 803 miljarder kronor, enligt konkurrensverket. För många företag är de offentliga upphandlingarna en viktig inkomst och en möjlighet att planera sin verksamhet mer långsiktigt.
I den här guiden går vi igenom hur lagstiftningen ser ut, vilka vinsterna är och hur du kan lyfta de sociala hållbarhetsfrågorna i upphandlingen.

Klyftorna på arbetsmarknaden har växt under en längre tid. Vissa grupper behöver i stort sett aldrig stå utan ett jobb, samtidigt som en allt större grupp inte haft arbete på många år. Personer med olika typer av funktionsnedsättning och utomeuropeisk bakgrund är överrepresenterade bland de som har svårt att ta sig in i arbetslivet. Det här växande utanförskapet måste brytas för att fler ska få möjlighet att bidra till samhället med sina talanger och kompetenser.
Samtidigt som vissa hamnat långt från arbetsmarknaden finns det verksamheter, inte minst inom offentlig sektor, som skriker efter arbetskraft. Andelen äldre i Sveriges befolkning ökar medan andelen i arbetsför ålder krymper. För att vi ska kunna bibehålla samma service som tidigare krävs en smartare användning av de kompetenser som finns tillgängliga. Vi har inte råd att vissa lämnas utanför arbetsmarknaden.

I dag pågår en omfattande debatt om hur vi ska kunna lösa kompetensförsörjningen av välfärden i framtiden. Utbildningarna kommer inte kunna förse arbetsmarknaden med den mängd specialister som krävs. För att ändå kunna leverera samma service behöver rollerna göras om och anpassas. Inom vården är det viktigt att vårdpersonalen kan fokusera på de kvalificerade uppgifter de är utbildade för och inte fastnar i till exempel städ eller att fylla på förråd. Det handlar om att se till de uppdrag som finns och hur det går att använda de tillgängliga kompetenserna på mest effektiva sätt.

Inom den närmsta tiden kommer det att komma flera förändringar av lagar och regleringar. Under sommaren 2022 lade den förra regeringen ett förslag på att skärpa Lagen om offentlig upphandling (LOU). I dag står det att upphandlaren bör ställa hållbarhetskrav, men om förslaget går igenom ändras formuleringen till att upphandlaren ska ställa hållbarhetskrav.
Samtidigt har EU ändrat lagkraven gällande hållbarhetsrapportering, som bland annat fokuserar på inkludering av personer med funktionsnedsättningar. De här kraven träder i kraft i Sverige för räkenskapsåret 2023.
Utöver det jobbar EU vidare med sin taxonomi för social hållbarhet som när den är färdig ytterligare kommer att skärpa kraven.
I stället för att vänta på att de här ändringarna ska träda i kraft, kan Sverige förbereda sig redan nu. Inga nya lagar krävs för att vi ska börja inkludera fler på arbetsmarknaden.

Om de här frågorna ska få mer tyngd och större fokus måste initiativet komma från de beslutande politikerna. På den nivån blir det också enklare att se de samhällsekonomiska effekterna, eftersom det inte är säkert att det är tydligt för den upphandlande enheten. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram en kalkylator där du kan räkna på vilken effekt sysselsättningskrav kan ha vid en upphandling.
För att säkerställa att det tas hänsyn till socialt hållbarhetsarbete vid upphandlingar av alla enheter inom organisationen går det att ta fram en upphandlingspolicy. Ofta fokuserar upphandlingar i dag på pris, men en policy kan lyfta andra aspekter och se till att maximera värdet ur ett samhällsperspektiv. I en upphandlingspolicy kan politikerna värdera olika aspekter av hållbarhet och på så sätt styra upphandlingen.

För att lyckas med en socialt hållbar upphandling gäller det att den upphandlande enheten tar med mervärde i kalkylen och inte bara ser till pris. I dag finns det ingen mall för hur det ska göras, men det finns många goda exempel. Kontakta någon som lyckats med sin upphandling eller för en dialog med de företag och organisationer inom ert område som arbetar med social hållbarhet. På så sätt kan ni hitta ett sätt som är rätt för er. Nedan följer en rekommendation på hur ni kan gå till väga.

Vid upphandling handlar det allt som oftast om att få så bra tjänster som möjligt till så låg kostnad som möjligt. Något som gör att leverantörerna måste pressa sina priser och då kanske inte har utrymme att jobba med exempelvis hållbarhetsfrågor. Om upphandlingen i stället lägger in mervärden i kraven kan det skapa förutsättningar för att företag som vill arbeta med social hållbarhet faktiskt får fördelar också. Till exempel skulle det kunna formuleras genom olika mervärden, där uppfyllt mervärde ger prisavdrag. Om en leverantör har 10 procent anställda som tillhör grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel språksvaga, utrikesfödda eller personer med funktionsnedsättning, då skulle den leverantören kunna få ett prisavdrag på 100 000 kronor. Vid 20 procent, 200 000 kronor och så vidare. Summorna och procentsatserna beror på vad upphandlingen handlar om, men fungerar som ett exempel på hur en upphandlare kan uppmuntra och gynna leverantörer som jobbar med social hållbarhet.

En organisation som varit framgångsrik med att lyfta social hållbarhet i offentlig upphandling är Bengtsfors kommun. När servicetjänsterna inom hemtjänsten skulle upphandlas, ställdes tydliga krav på leverantören om personalen. Formuleringen löd:

”Bengtsfors kommun har ett ansvar för en meningsfull sysselsättning för personer som har svårt att hävda sig på arbetsmarknaden. Om människor från dessa grupper i högre grad har möjligheter i arbetslivet, finns det stora ekonomiska vinster för kommunen och stora mänskliga vinster för individerna att uppnå. För att främja anställandet av personer med svårigheter på arbetsmarknaden ska minst 70 procent av utförarens personal vid ingången anställning ha varit beroende av försörjningsstöd eller arbetsmarknadsstöd. Anställningen kan ha ingåtts i ett tidigare skede i utförarens verksamhet eller i samband med att avtal träffats kring denna upphandling. Beskriv hur ni uppfyller kravet. Upphandlande myndighet kan komma att kräva kompletterande underlag som visar hur kravet uppfylls.”

70 procent kan anses vara högt, men då många måste anställa mycket personal när de vinner en upphandling är det fullt möjligt att uppnå även om företaget inte jobbat med social hållbarhet tidigare. Du kan så klart också välja en lägre procentsats. För Bengtsfors kommun har den här satsningen, tillsammans med andra arbetsfrämjande åtgärder, fått resultat. De har lyckats sänka sin arbetslöshet på kort tid.

Om du inte vill ställa krav med en procentuell fördelning kan du i stället inspireras av Karlstads kommun som vid en upphandling för hemhandling för kommunens brukare valde att formulera sig så här:

“Krav på social hänsyn och sysselsättning. Som ett led i att främja förbättrade sysselsättningsvillkor på arbetsmarknaden, ska leverantören under avtalstiden anställa och/eller erbjuda praktikplats till personer som står utanför eller långt från arbetsmarknaden. Målet är att härigenom bidra till ökad jämställdhet och minska ojämlikheten på arbetsmarknaden genom anständiga arbetsvillkor och ökad ekonomisk tillväxt.”

Den här formuleringen öppnar för att fler att kunna vara med och konkurrera om upphandlingen, men behöver inte ge samma förändring. Vilken som är rätt för dig beror på vilken typ av tjänst som ska upphandlas och hur förutsättningarna ser ut. Det är viktigt att göra en ordentlig utvärdering och kontrollera vad som är rimligt sett till tänkbara leverantörer och vilka kompetenser som efterfrågas.

När kontraktet ska avslutas gäller det att följa upp och göra en analys av hur det faktiskt gick. Har det funnits sociala krav i upphandlingen är det viktigt att se över om de fått önskvärd effekt och att leverantören höll sig inom den avsatta budgeten.
Inför nästa upphandling kan det vara klokt att gå tillbaka och se över hur många anbud som kom in och vilken kvalitet de höll. Om anbuden var få kan det vara en anledning till att se över vilka krav som ställs och vad som gjorde att många valde bort att lämna anbud.
Till nästa upphandling kan det också vara intressant att se över om fler leverantörer nu lever upp till de kraven som ställs. Då kan upphandlingen ha gjort att fler leverantörer har börjat prioritera social hållbarhet för att kunna konkurrera om kontrakten.

Att ta hänsyn till social hållbarhet vid upphandlingen kan ge stora positiva effekter för alla inblandade. Som kommun, region eller stat finns möjligheten att spara pengar och för individen blir det en chans att etablera sig på arbetsmarknaden.
Att börja använda upphandlingen som ett verktyg för att nå målen med social hållbarhet behöver inte heller vara svårt, men kan göra stor skillnad. Genom att se över dokument och policyer i den egna organisationen går det att vara med och bidra till ett samhälle där allas talanger och kompetenser kommer till nytta.