I ett företag som arbetar mot fördomar och diskriminering blir människor sedda och respekterade, vilket ofta leder till att de gör ett bra arbete. Det är ett viktigt, men också ett lagstadgat, arbetssätt.

– Diskriminering är förbjudet enligt lag och en ledning måste aktivt arbeta med att motverka det, säger Shrikant Ward, utredare på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

DO har tagit fram ett åtgärdsprogram för arbetsgivare som kallas ”Aktiva åtgärder”. Det hjälper företag att arbeta förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och jobba för allas lika rättigheter och möjligheter. Åtgärdsprogrammet består av fyra steg inom fem olika områden – arbetsförhållanden, löner, anställningsvillkor, rekrytering samt föräldrarskap. För att åtgärdsprogrammet ska bli effektivt krävs att det görs löpande, menar Shikrant Ward. 

– Arbetar man utifrån de här stegen bidrar det till ett bra arbetsklimat och en arbetsplats där ingen riskerar att utsättas för diskriminering. Då kan också fler söka de platser som utlyses, säger Shrikant Ward.

Men vad det är som händer när fördomar får avgöra vem som får eller inte får ett jobb är svårt att veta. Dan-Olof Rooth, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, har medverkat i flera arbetsmarknadsekonomiska studier med inriktning mot diskriminering. 

Ett sätt att slippa en snedvridning i personalsammansättningen är enligt Dan-Olof Rooth att göra en årlig kartläggning. Genom att dela in personalen i grupper och titta på sina senaste anställningar går det att se om det finns en obalans. Kanske finns det utrymme att redan i annonsen locka en bredare grupp sökanden? Och vilka är det som kallas till intervju? 

– Jag tror att arbetet måste vara förankrat på ledningsnivå, annars genomsyras inte företaget av tanken. Det hjälper inte att hr-avdelningen går in och tycker att det ska vara på ett visst sätt, säger Dan-Olof Rooth.