I Sverige har omkring 16 procent i åldern 16–64 år en funktionsnedsättning. Det motsvarar över en miljon personer. Osynliga funktionsnedsättningar som hörselnedsättning, synsvaghet, psykiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är vanligast.n Funktionsnedsättning kan drabba alla under livets gång och vara tillfällig eller permanent.

Nedsatt funktion betyder inte nedsatt arbetsförmåga. Tvärtom har många med funktionsnedsättning precis lika god arbetsförmåga som övriga. Funktionsnedsatta bär dessutom med sig erfarenheter och perspektiv som personer utan funktionsnedsättning saknar och som kan tillföra ett företag eller en organisation värdefull kunskap.

I den här guiden får du kunskap om olika typer av funktionsnedsättning och tips om hur en arbetsplats kan anpassas för att öka tillgängligheten och inkluderingen, vad det finns för hjälp att få och hur den nya tekniken kan öppna nya vägar.

2 frågor till Åsa Gustafsson

Porträtt av Åsa Gustafsson. hon har glasögon och svart hår. Hon har en röd tröja. Åsa Gustafsson, författare, föreläsare och expert på inkluderande bemötande på Futura.

 

Kan tillgänglighet vara lönsamt?

– Ja, det är det. Flera funktionsnedsättningar kommer med styrkor. Personer med dyslexi är exempelvis bra på att tänka tredimensionellt, se samband och på så sätt hitta nya lösningar. Genom att öppna för medarbetare med funktionsnedsättning får ett företag också en större förståelse för variationer hos sina kunder, något som leder till ökade marknadsandelar och större nettointäkter.

 

Hur lönsamt?

– Den amerikanska Funktionsrättsorganisationen American Association of People with Disabilities (AAPD) har tillsammans med det konsultföretaget Accenture jämfört USA:s 45 mest tillgängliga och inkluderade företag med jämbördiga företag i samma branscher. Det visade sig att nettointäkterna var 50 procent högre och inkomsterna 28 procent högre i de tillgängliga företagen.

Funktionsnedsättningar i arbetslivet

En funktionsnedsättning kan vara fysisk, psykisk/neuropsykiatrisk eller intellektuell. Funktionsnedsättning kan drabba alla under livets gång, tillfälligt eller permanent. De olika typerna av nedsättning kan kräva olika typer av arbetsanpassningar.

Nedsatt syn eller hörsel, nedsatt rörlighet, svår värk, astma, allergier och mag-tarmproblem är exempel på fysiska funktionsnedsättningar. Exempel på anpassningar för medarbetare med fysisk funktionsnedsättning är rullstolsramper, tillgängliga toaletter, bra belysning, ljudabsorberande och parfymfri miljö, men även olika typer av tekniska hjälpmedel. Det kan också handla om att minimera långvarigt arbete i samma position och att lägga in pauser för fysisk återhämtning.

Psykisk funktionsnedsättning omfattar allt från lättare, och ofta övergående, tillstånd av oro eller nedstämdhet till svåra psykiatriska tillstånd. De vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är adhd och autismspektrumtillstånd. Arbetsplatsanpassningsåtgärderna på grund av psykiska eller neuropsykiatriska orsaker kan handla om anpassning av krav, arbetsfördelning och arbetsmetoder. I många fall har medarbetaren större behov av lugn, ro och avskildhet.

Tips!

Nordens välfärdscenter har tagit fram exempelsamling på digitala och tekniska lösningar för ökad inkludering i arbetslivet samt en verktygslåda för en inkluderande arbetsplats. Läs mer här!

Intellektuell funktionsnedsättning kan ha många orsaker. Den kan vara medfödd, men även följden av en stroke eller en olycka. Skadan på hjärnan kan påverka medarbetarens förmåga att minnas, lära, tolka sinnesintryck, koncentrera sig, planera och fatta beslut. En tydlig struktur med både muntliga och skriftliga arbetsinstruktioner, checklistor eller annat kognitivt stöd är ofta till stor hjälp, liksom tillräckligt med tid för att genomföra och avsluta arbetsuppgifterna. Anpassningen kan också innebära att medarbetaren ges möjlighet att arbeta med en uppgift i taget och att växla mellan uppgifter som kräver olika mycket koncentration.

Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är ofta bra för alla på arbetsplatsen. Vem säger nej till tydlig struktur, tydlig arbetsbeskrivning med realistiska krav, fasta rutiner, en rofylld miljö utan distraktion och buller samt tekniska hjälpmedel som passar just mig?

2 frågor till Lars Lindberg

Ett porträtt av Lars LindbergLars Lindberg, projektledare för projektet Framtidens arbetsliv – hur digitala och tekniska lösningar kan öka inkluderingen i arbetslivet vid Nordens välfärdscenter.

 

Hur bör man tänka för att göra en arbetsplats tillgänglig?

– Ett företag eller en organisation bör ha tanken på tillgänglighet med i bakhuvudet redan när man väljer och utformar lokaler och investerar i administrativa system. Det är viktigt att de digitala verktygen och systemen är så tillgängliga som möjligt från början. Men det ska samtidigt vara möjligt att koppla in hjälpmedel vid behov. Planera verksamheten utifrån att människor är olika och att deras förutsättningar kan förändras med tiden.

 

Hur bör man tänka kring rekrytering?

– Värdera en persons kunskaper och färdigheter i stället för att fokusera på det som är annorlunda. En funktionsnedsättning innebär inte automatiskt nedsatt arbetsförmåga. Titta på vad individen kan uträtta och bidra med i din organisation. Det finns en stor begåvningsreserv där ute.

Illustration med starka färgglada färger visandes två händer som håller i en telefon och vad som liknar en maskin med knappar.

Digitala och tekniska lösningar

Tekniken har under de senaste decennierna tagit stora steg framåt när det gäller hjälpmedel för personer med fysisk funktionsnedsättning. Robotteknik i proteser, exoskelett och ögonstyrning av datorer är bara några exempel. Hörlurar med 3D-ljud som kan hjälpa synsvaga att navigera är under utveckling liksom översättning av teckenspråk till tal med hjälp av artificiell intelligens (AI).

Redan i dag finns digitala verktyg som översätter skriven text till tal, vilket underlättar för personer med synnedsättning eller dyslexi. Det finns också punktdisplayer som kan anslutas till mobilen eller datorn och som konverterar text till punktskrift.

För personer med kognitiv funktionsnedsättning finns möjligheter att lära och träna med hjälp av virtual reality (VR) medan augmented reality-funktioner i mobilen kan ge instruktioner i en specifik situation på en specifik arbetsplats.

Mycket finns redan nu inbyggt i våra smarta telefoner som kan tjäna som stöd för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Appar ger minnesstöd, påminner, underlättar orientering och möjliggör kontakt med andra enligt individens eget val.

Pär Rasmusson, CIO på Samhall, om framtidens digitala lösningar

År 2019 samlade ni medarbetare, företag och experter till Samhall innovation days, vad blev resultatet?

– Uppdraget var att göra arbetslivet enklare för personer med autism. En konkret idé var att skapa en digital nyckel som automatiskt kan anpassa den tekniska miljön till användaren. Många möjligheter till anpassning finns redan inbyggda i dagens datorteknik, med en digital nyckel skulle man inte behöva leta efter inställningarna. Den här lösningen tittar vi på tillsammans med Microsoft. Vi tittade även på möjligheten att förvandla språk till bild, symboler eller ikoner. Bildspråket är den bästa bryggan när vi inte har ett gemensamt språk.

Illustration av en person med grått hår som bär VR-glasögon och pekar med fingert i luften.

Fysiska anpassningar

Fysisk arbetsplatsanpassning är betydligt mer än ramper och rullstols-WC. Det kan handla om en god ljudmiljö, hörselslingor i större konferensrum och små mötesmikrofoner som kan användas i mindre konferensrum.

God och anpassningsbar belysning utan reflexer är också exempel på fysiska anpassningar liksom en miljö som är lättstädad och fri från allergiframkallande ämnen. För personer inom autismspektrat hjälper ordning och reda bland arbetsredskapen eller färgkodade arbetsmoment för att skapa tydlighet och struktur.

Sammanhängande taktila ledstråk innebär att stråk i avvikande material i golvet gör det möjligt för personer med nedsatt orienteringsförmåga att hitta till trappor, hissar och toaletter.

Höj- och sänkbara funktioner i köket gör utrymmet tillgängligt för alla.

Mer om anpassningar på arbetsplatsen

I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om inomhusmiljö finns följande exempel på egenskaper som gör en arbetsplats tillgänglig för så många som möjligt:

 

  • Enkla och tydliga samband mellan lokaler
  • Sammanhängande taktila ledstråk
  • Kontrasterande färgsättning
  • Efterklangstid som är lämplig beroende på lokalens användningsområde
  • God taluppfattbarhet
  • Tillräckliga areor och passagemått
  • Toaletter tillgänglig för alla
  • Personalutrymmen tillgängliga för alla
  • Inga nivåskillnader
  • Automatiska dörröppnare
  • Lättstädad inredning
  • Lågemitterande material (material som avger så lite kemiska ämnen som möjligt)
  • Kontinuerlig ventilation

 

Källa: Arbetsmiljöverket

Organisatoriska anpassningar

För att en arbetsplats ska bli inkluderande krävs förutom fysiska hjälpmedel en tydlig organisation där medarbetarna inte behöver sväva i okunnighet om vare sig rutiner, ansvarsområden eller arbetstider. Tydlig arbetsbeskrivning med angivande av prioritetsordning och förväntat resultat är viktigt, liksom rutiner för kommunikation inom och mellan arbetsgrupper samt hur man agerar när det uppstår problem.

Det ska också vara möjligt för medarbetarna att ta pauser under arbetspasset och arbetsschemat bör anpassas efter olika individers behov av återhämtning.

Experten: Så ser en bra psykosocial arbetsmiljö ut

Porträtt av Johanna Gustafsson

Johanna Gustafsson, universitetslektor vid Örebro universitet vars forskning är inriktad på arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsliv för personer med funktionsnedsättning.

 

Hur ska en bra psykosocial arbetsmiljö för personer med särskilda behov och funktionsnedsättningar se ut?

– Rättvisa arbetsvillkor är viktigt liksom återkoppling på det man uträttar, att man känner sig betydelsefull. Trygghet i arbetet är också viktigt, att man vet vad man ska göra, var det ska göras och med vem, säger hon.

För att medarbetarna ska må bra på sin arbetsplats krävs även ett närvarande och engagerat ledarskap samt att man är sedd som kollega. Här spelar positiv feedback från chef och kollegor en viktig roll.

Fördelarna med tydlighet och struktur på arbetsplatsen:

  • Tydlighet kring varför, när och hur är bra för alla medarbetare.
  • Att ansvarsfördelning, beslut och arbetsprocesser är lätta att förstå underlättar arbetet för de flesta.
  • Extra tydlig kommunikation genom att exempelvis komplettera muntlig kommunikation med skrift, bilder och färgkodning är ett sätt att undvika missförstånd.
  • Rutiner underlättar planering av arbetet.

Källa: Myndigheten för delaktighet (MFD)

Utbildningar och bidrag

Arbetsgivaren har ett övergripande ansvar för både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön och ska även arbeta förebyggande så att ingen diskrimineras. Arbetsgivaren har även ett långtgående ansvar för skäliga anpassningar när så krävs, men det finns också hjälp både i form av utbildningar och bidrag.

Det finns flera utbildningar om arbetsmiljö och arbetsmiljöanpassning. Ett exempel är Prevent, som är en ideell organisation som ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK och som bland annat erbjuder utbildningar och webbinarier om arbetsmiljöarbete.

Illustration av en person bärandes slöja som sitter vid ett skrivbord och tittar på en datorskärm.

Suntarbetsliv erbjuder en grundläggande utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete speciellt framtagen för kommuner, regioner och kommunala företag. Bakom framtagandet av utbildningen står de fackliga organisationerna i samverkan med arbetsgivarorganisationerna SKR och Sobona.

På sin webbsida har Suntarbetsliv även en guide, Prehabguiden, som ger vägledning i både arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering.

Iris är en utbildningskoncern som till hälften drivs av en icke vinstdrivande stiftelse och som erbjuder flera tjänster för arbetsgivare som söker nya möjligheter för sina anställda.

Arbetsförmedlingen har handböcker om hur man arbetar med arbetsplatsanpassning och dessutom skickliga arbetsterapeuter och andra specialister som kan hjälpa till.

Det går att få bidrag för arbetshjälpmedel för personer med funktionsnedsättning. Om medarbetaren är anställd med lönebidrag eller arbetat kortare tid än tolv månader vänder man sig till Arbetsförmedlingen, om medarbetaren varit anställd i mer än tolv månader vänder man sig till Försäkringskassan.

2 frågor till Malin Ekman Aldén

Porträtt av Malin Ekman AldénMalin Ekman Aldén, generaldirektör på Myndigheten för delaktighet.

 

Hur kan arbetsplatsanpassningar bli en naturlig del av vardagen så att alla känner sig inkluderade?

– Arbetsplatsen ska fungera för alla, man behöver inte ha en diagnos utan vi är alla olika med olika behov. Gör arbetsplatsen så tillgänglig som möjlig, se till att det finns utrymmen för lugn och ro, tänk på färgsättningen så att den är harmonisk, skapa olika typer av miljöer, erbjud hemarbete för dem som fungerar bäst om de får arbeta på distans och ha tydliga strukturer är bara några exempel på en arbetsplats som passar de flesta.

 

Hur bör man tänka kring arbetets organisation?

– Det är viktigt att se över. Ibland skapar organisationen hinder för vissa medarbetare. Ett exempel är stormöten där den som har en hörselnedsättning inte lyckas uppfatta vad som sägs och därmed blir utestängd. Se över och omvärdera arbetssätten så att de passar alla.

 

Att samarbeta med Samhall

Samhall erbjuder tjänster inom många olika branscher och tjänsteområden, till exempel inom service, omsorg, tillverkning och logistik. Ett samarbete med Samhall kan innebära färdiga branschlösningar, tjänsteleveranser, entreprenad eller rekrytering, allt utifrån kundens behov och förutsättningar.

Läs mer om våra kunderbjudanden här.

Olika typer av samarbeten

Samhall har cirka 25 000 kompetenta medarbetare – alla med någon form av funktionsnedsättning. Vi har lång erfarenhet av att hitta rätt arbetsuppgifter till rätt person, en process som vi kallar matchning. När vi gör en matchning utgår vi från medarbetarens unika förmåga och kompetens och matchar den med passande arbetsuppgifter samtidigt som vi hjälper till att skräddarsy de arbetsplatsanpassningar som kan behövas. Målet är att alla som jobbar hos Samhall ska kunna utvecklas och gå vidare till andra jobb.

Företag kan antingen starta ett samarbete med Samhall, där våra medarbetare bistår med de tjänster som företaget behöver. Eller så kan företag rekrytera personal från Samhall, som då får en anställning direkt hos företaget.

Illustration av en person bärandes hörlurar.

Vill du starta ett samarbete med Samhall?

Kontakta Samhall så hjälps vi tillsammans åt att inventera dina behov och se vilken typ av arbetsuppgifter som är lämpliga för våra medarbetare. Alla våra medarbetare genomgår interna yrkesutbildningar inom våra olika tjänsteområden, och genom vår unika matchning ser vi till att hitta medarbetare som passar för just de arbetsuppgifter som behövs i ditt företag.

Ofta inleds ett samarbete med att våra medarbetare gör en introduktionspraktik under ett par veckor, där Samhall står för lön och försäkringar. Därefter sker en samordning med Arbetsförmedlingen gällande anställningsform, behov av lönebidrag med mera.

Som kund hos Samhall sker en kontinuerlig uppföljning med ansvarig områdeschef från Samhall om hur samarbetet går med de nya medarbetarna.

För många av våra kunder kan behoven förändras, vilket kan skapa möjligheter för våra medarbetare att göra det vi kallar en övergång. Det innebär att medarbetaren övergår från att vara anställd av Samhall till att bli anställd direkt av företaget.

Stöd för den som anställer

Om ett företag har medarbetare från Samhall som gör en så kallad övergång, det vill säga att de anställs direkt av företaget, har du som arbetsgivare möjlighet till stöd.

Förutom att du som arbetsgivare får värdefull kompetens från Samhall kan du få ekonomiskt stöd och bidrag från Arbetsförmedlingen till hjälpmedel på arbetsplatsen. Arbetsförmedlingen erbjuder även rådgivning och support i form av psykologer, audionomer, arbetsterapeuter, dövkonsulenter och andra specialister som kan hjälpa till att anpassa arbetsplatsen.

Vilka stöd du kan få beror både på arbetsplatsen och den arbetssökandes behov.

Illustration av en människa som håller hand med en robot.

Sammanfattning

Arbetet med att skapa en tillgänglig och inkluderande arbetsplats börjar på ledningsnivå. Många företag och organisationer har fokus på jämställdhet och sätter upp mål för detta. Genom att också ha mätbara mål för tillgänglighet och inkludering öppnar man arbetsplatsen för många fler.

Det är också högsta ledningen – en vd eller en generaldirektör – som bör kommunicera ut målen i sin organisation. Sedan kan det praktiska arbetet delegeras till HR-funktionen eller till verksamhetschefer.

Att anpassa arbetsplatsen så att den blir tillgänglig och inkluderande är inte svårt. Den här guiden kan sammanfattas med orden: Det som är bra för personer med funktionsnedsättning är nästan alltid bra för alla på arbetsplatsen. Tydlig struktur och fasta rutiner, tydlig kommunikation, en miljö utan störningar och flexibla tekniska hjälpmedel parat med ett lyhört ledarskap är faktorer om skapar en god arbetsmiljö för alla.

Källor: Accenture, Inclusion and Diversity in Work Groups: A Review and Model for Future Research (Shore et al, Journal of Management, 2011), Arbetsmiljöverket, Prevent.