Ett plötsligt snöfall har överraskat Anderstorp och undersköterskan Linda Pedersen Bogren har spänt broddar över skorna. De klickar hemtrevligt när hon tar trapporna från en av sina brukare. Nu ska hon sätta sig i bilen för att köra vidare till nästa.

Gislaved är en landsbygdskommun och de sammanlagt 450 brukarna bor utspridda i villor och lägenheter. Linda Pedersen Bogren behöver hushålla med sin tid.

– Jag är så tacksam över att Samhall har tagit över städningen. Nu kan jag ägna mig åt omvårdnad när jag är hos mina brukare, säger hon.

Gislaveds kommun slog två flugor i en smäll när de inledde samarbetet med Samhall. Undersköterskornas arbetsmiljö förbättrades när de slapp städningen. Samtidigt skapades nya arbetstillfällen för personer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Enligt Alma Maslan som är projektchef för Vård och omsorg i ordinärt boende inom Socialförvaltningen i Gislaved, var Samhall ett helt naturligt val.

– Vi är en verksamhet som arbetar utifrån socialtjänstlagen och det är bara positivt om vi kan skapa något meningsfullt och bidra till den mycket viktiga samhällsuppgift som Samhall har, säger hon.

Från början var samarbetet ett pilotprojekt som omfattade hemtjänsten i Anderstorp, Gislaved och Smålandsstenar. Men när de nya reglerna för direktupphandling trädde i kraft första februari 2022 kunde kommunen göra en direktupphandling med Samhall. Då höjdes nämligen takbeloppet för välfärdstjänster, där hemtjänsten ingår, till 7,8 miljoner kronor per år.

– Som kommun har vi ett uppdrag att bidra till att människor som står långt utanför arbetsmarknaden kommer ut i arbete. Nu sköter Samhall städningen för ett åttiotal av våra brukare, förklarar Alma Maslan.

I takt med en åldrande befolkning finns också en oro för kompetensförsörjningen inom hemtjänsten. Enligt kommunens prognos för de närmsta åren beräknas befolkningen i Gislaved minska med flera hundra personer, samtidigt som andelen äldre ökar för varje år. Genom att renodla undersköterskornas arbete finns nu en förhoppning om att yrket ska bli mer attraktivt och att fler ska söka sig till yrket framöver.

Projektchefen berättar att idén om att upphandla städningen från Samhall faktiskt kom från medarbetarna själva.

– De undrade hur det kom sig att de ödslade så många timmar på städning när det var så ont om utbildade undersköterskor, säger hon.

Initialt var omorganisationen ganska tidskrävande. Det är många regler att förhålla sig till vid en upphandling och vissa rutiner fick justeras i efterhand. En och annan brukare ställde sig även frågande till att Samhall skulle utföra ett bistånd som beviljats av kommunen. Därför blev det extra viktigt att involvera brukarna och skapa trygghet hos alla berörda.

– Många gånger är städning den första insatsen någon får, vilket betyder att personen inte har haft kontakt med hemtjänsten tidigare. Några av brukarna har uttryckt att de gärna hade velat ha kommunen som utförare.

Majoriteten brukare verkar ändå nöjda. Klagomål kopplat till städning har inte ökat, tvärtom har de minskat. Och personligen tror Alma Maslan att brukarna bor i mer välstädade hem nu, än de gjorde när hemtjänsten skötte städningen.

– Ofta gör personalen från Samhall ett mycket bättre jobb eftersom de enbart fokuserar på städningen. Undersköterskorna har så mycket annat de ska göra när de är hemma hos en brukare.

Den uppföljning av hemtjänstpersonalens arbete som genomförts visar att grunduppdraget har stärkts. Antalet vård- och omsorgsinsatser, samt antalet hälso- och sjukvårdsinsatser, har ökat med nio respektive sju procent. Däremot har inte personalstyrkan behövt öka i samma omfattning.

– I stället har vi kunnat omfördela befintlig kompetens och använda den på rätt sätt.
Den oro som hela tiden har funnits, att brukarna ska tycka att det är jobbigt att träffa många olika människor, har också kommit på skam. Många brukare upplever Samhalls besök som ett trevligt avbrott i vardagen

– Jag får ofta höra från mina brukare att idag har Samhall varit här och det var jätteroligt, säger undersköterskan Linda Pedersen Bogren.