När H&M IT flyttade in i sina nya aktivitetsbaserade lokaler blev det snabbt stökigt. De fria arbetsplatserna bidrog till att ingen längre kände ansvar för ytorna vilket ledde till oordning och irritation. Idag jobbar ett trettiotal servicevärdar och värdinnor från Samhall med att hålla ordning och skapa trivsel på kontoret. 

På H&Ms kontor i Marievik sitter cirka 3000 medarbetare. Här har man samlat större delen av sin globala IT-funktion under ett och samma tak. När avdelningarna började flytta in i sina nya aktivitetsbaserade kontorslokaler blev det snabbt tydligt att de fria arbetsplatserna också hade baksidor de inte hade räknat med. 

– Våra nya fina lokaler blev snabbt röriga och det blev tydligt att vi inte skulle lyckas lösa problemet med hjälp av uppmanande lappar, berättar Peter Frank, Fastighetsansvarig Marievik/Liljeholmen på H&M IT. 

Med hållbarhet som ledstjärna 

För att få hjälp med att hålla ordning på kontoret och samtidigt arbeta aktivt utifrån koncernens starka drivkrafter inom hållbarhet och allas lika värde, vände de sig till Samhall. 

– Samhall sydde ihop en lösning utifrån våra behov. Vi bestämde oss för att prova på upplägget under sex månader, men redan efter två var vi övertygade, säger Peter Frank. 

Idag arbetar omkring 30 medarbetare från Samhall hos H&M IT som servicevärdar och värdinnor. De ansvarar för att se till att det är ordning och reda i lokalerna. Det innebär bland annat att se till att muggarna är undanplockade, diskmaskinerna tömda, tavlorna i konferensrummen avtorkade och att stolar är inskjutna. Eftersom det är ett aktivitetsbaserat kontor ser de även till att det finns tangentbord, mus och mattor på varje arbetsplats. 

– Det är en otrolig skillnad. Nu är det alltid ordning hos oss. Det är en fröjd! En positiv sidoeffekt är dessutom att slitaget på all utrustning minskar avsevärt när allt är i ordning och tas om hand hela tiden. Det hade vi inte räknat med men är värt jättemycket, berättar Peter Frank. 

Stolta medarbetare 

Bland personalen på kontoret i Marievik är Samhalls medarbetare mycket uppskattade. Delvis för sina insatser för att hålla lokalerna i toppskick, men kanske framförallt för att de bidrar till den mångfald och inkludering som bolaget står för och vill främja. 

– Sedan samarbetet med Samhall inleddes har vi kunnat se en kraftig ökning av stolthet och nöjdhet i våra medarbetarundersökningar och vi får ofta kommentarer från våra anställda som uttrycker en otrolig stolthet över det här, avslutar Peter Frank. 

Utmaning:

I H&M:s nya aktivitetsbaserade lokaler blev det snabbt stökigt och rörigt. De fria arbetsplatserna gjorde att ingen kände ansvar över att hålla ordning vid arbetsytorna vilket orsakade ett ostädat intryck och irritation bland medarbetarna. 

Lösning: 

På varje våningsplan finns nu ett antal dedikerade servicevärdar och värdinnor som ansvarar för att hålla ordning och se till att allt fungerar som det ska i kontorslokalerna. De plockar muggar från borden, röjer undan vid diskmaskinen och felanmäler sådant som är trasigt. 

Effekt:

Idag är kontorslokalerna alltid i ordning och man har dessutom kunnat se att slitaget på fastigheten och utrustningen har minskat tack vare arbetet som våra medarbetare gör. I interna medarbetarundersökningar har det dessutom visat sig att stoltheten och nöjdheten bland personalen har ökat kraftigt sedan samarbetets start. 

På Nordic Choice Hotels finns det plats för alla. Sedan 2015 har medarbetare från Samhall varit en naturlig del av personalgruppen och ingår i effektiva team baserade på olikheter och personliga styrkor.

Hotellkedjan Nordic Choice Hotels verkar i en bransch med stora rekryteringsbehov. För att få en effektiv kompetensförsörjning krävs det därför kreativa lösningar och nytänkande. Med mångfald som ett av sina kärnvärden har det därför blivit självklart att utmana normer inom rekrytering och även välkomna medarbetare med funktionsvariationer. Här skapas effektiva team utifrån de olikheter som finns och varje individs unika talanger och förmågor.

– Vi måste tänka på många olika sätt kring rekrytering. Eftersom mångfald är en av Nordic Choice Hotels kärnvärderingar är rekrytering från organisationer som Samhall ett väldigt bra alternativ, säger Josefin Tängnander, People & Culture Manager på Nordic Choice Hotels.

Sedan vi startade det här arbetet tillsammans med Samhall har medarbetarnöjdheten ökat med ungefär 300 procent.

Samarbetet mellan Samhall och Nordic Choice Hotels har visat sig vara en framgångsfaktor även affärsmässigt. I Nordic Choice Hotels hållbarhetsmål finns de tre grundpelarna people, profit och planet som alla är viktiga beståndsdelar för affären. De visar att affärsnytta och medarbetarnytta går alldeles utmärkt att kombinera.

– Två gånger per år genomför vi medarbetarundersökningar. Sedan vi startade det här arbetet tillsammans med Samhall har medarbetarnöjdheten ökat med ungefär 300 procent. Det visar svart på vitt att det verkligen ger de resultaten vi önskar, berättar Marcus Sandén, Hotelldirektör på Comfort Hotel i Malmö.

Effektivare rekryteringsprocesser

Åsa Brink på Samhall ansvarar lokalt för rekryteringarna till Comfort Hotell Malmö och har under årens lopp presenterat ett flertal medarbetare som rekryterats. Där handlar det alltid om att matcha rätt personer med rätt arbetsplats och arbetsuppgifter – en process som ofta tar mycket tid att genomföra på egen hand för företag. Marcus Sandén på Comfort Hotel instämmer i den bilden.

– Den mest tidskrävande delen i rekryteringar är att analysera cv:n, ringa referenser och liknande. Det har varit till stor hjälp att det istället är Samhall som analyserar rekryteringsbehoven och sedan väljer ut de kandidater som passar hotellet bäst. De hjälper dessutom till med att följa upp medarbetarens prestationer löpande. En annan fördel är att du kan utvärdera kandidaten under en månads praktikperiod medan Samhall står för lön och försäkringar, berättar han.

Här ska man vara olika och inte precis likadana. Det finns ingen här som är precis som någon annan.

Medarbetare på Comfort Hotel

Hos Polismyndigheten Region Mitt arbetar idag ett tiotal personer från Samhall med transkriberingar och andra administrativa uppgifter för att avlasta polisens utredare.

Uppdatering: Sedan reportaget gjordes har Carin Götblad gått vidare till andra tjänster inom polisen.

Vid ett skrivbord sitter Veronica Jakobsson och lyssnar på bandade förhör som hon för över till skrift. Hon är anställd som administratör hos Polismyndigheten Region Mitt och jobbar med transkribering. En viktig men tidskrävande uppgift.

– Det känns som att jag bidrar till ett väldigt viktigt arbete och det gör att jag växer som människa, säger Veronica Jakobsson.

Att nå bortom traditionella målgrupper

I syfte att avlasta polisens utredare inledde Polismyndigheten Region Mitt ett rekryteringsprojekt där personer med funktionsvariationer erbjöds administrativa jobb inom polisen. För att nå målgrupper som traditionellt inte söker sig till myndigheten på egen hand skedde rekryteringen i samarbete med Samhall.

– Samhall är så proffsiga. Jag har begränsat med tid så allt måste vara effektivt. Med deras hjälp har vi fått in olika sorters människor med olika erfarenheter som arbetar med olika saker. De hjälper oss och gör viktiga insatser i vår verksamhet, berättar Carin Götblad, Regionpolischef vid Polismyndigheten Mitt.

Mångfald och inkludering är ett viktigt arbete vid rekryteringar eftersom Polismyndigheten och dess anställda ska spegla samhället i stort.

– Vi rekryterar från Samhall för att vi behöver deras personals kompetens och hjälp. Ofta bidrar de dessutom med fler perspektiv som ger en ännu bättre verksamhet som medborgarna känner igen sig i. Det ökar i sin tur förtroendet för Polisen, säger Carin Götblad.

Interna utbildningar i ledarskap

Under projektet utbildade Samhall ett antal chefer i att leda medarbetare med funktionsvariationer. Idag arbetar ett tiotal personer från Samhall hos Polismyndigheten Region Mitt med administrativa tjänster för att avlasta utredarna.

– Under samarbetet med Samhall har jag insett hur viktigt det är att se individers möjligheter istället för deras hinder. Jag kan verkligen rekommendera andra arbetsgivare att ta chansen att rekrytera från Samhall, det har varit otroligt lärorikt, säger Emma Vangstad som arbetar som Gruppchef på Polismyndigheten.

Uppdrag:

Polismyndigheten Region Mitt behövde hjälp att hitta och rekrytera personal i syfte att avlasta polisens utredare med administrativa arbetsuppgifter och samtidigt öka mångfalden på arbetsplatsen.

Lösning:

Samarbetet mellan Samhall och Polismyndigheten Region Mitt har resulterat i ett tiotal rekryteringar av medarbetare som nu arbetar med olika administrativa arbetsuppgifter inom polisen.

Effekt:

Genom att frigöra administrationstid från polisens utredare får de bättre förutsättningar att hinna med de mer komplexa arbetsuppgifterna. Rekryteringarna har dessutom bidragit till ökad mångfald bland personalen som gett positiva effekter i stort och ett ökat förtroende i samhället.

På Burger King jobbar Camilla Benjaminsson och Philip Persson som rekryterats via Samhall. Här bidrar de med stabilitet och trivsel i en personalgrupp som vanligtvis består av unga medarbetare på väg mot nya utmaningar.

Som ett av världens största restaurangföretag sysselsätter Burger King många unga som befinner sig i början av sina yrkesliv. Här finns en tydlig karriärstege och goda möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll, men att hitta personal som stannar över tid är en utmaning. De allra flesta jobbar en kortare period innan de går vidare till studier och det är därför svårt att hitta medarbetare som stannar kvar.

Precis som i alla branscher är medarbetare som stannar länge ovärderliga för verksamheten.

Precis som i alla branscher är medarbetare som stannar länge ovärderliga för verksamheten. Erfarenhet och fördjupad kunskap om företaget är något som byggs upp med tiden och ger stabilitet till personalgruppen. En stabil personalgrupp ökar även trivseln bland medarbetarna som i sin tur smittar av sig på servicen och kundbemötandet.

Kravprofil matchades mot Samhalls medarbetare

Camilla och Philip blev utvalda av Burger Kings restaurangchef för att hjälpa till att hålla ordning i restaurangen, diska och förbereda i köket. En introducerande praktikperiod blev sedan startskottet för en mer varaktig rekrytering för Burger King.

– Samhall bidrar till att vi får behålla personalen en längre tid vilket ger en starkare stabilitet i personalstyrkan, säger Mattias Nilsson, Restaurangchef på Burger King.

För att hitta de bäst lämpade personerna för jobbet gjorde Samhalls gruppchef Sandra Persson en kravprofil som matchades mot medarbetarna internt. Därefter fick Burger Kings restaurangchef träffa de utvalda kandidaterna och hålla kortare intervjuer för att träffa rätt.

– Det första jag tänkte när jag gick innanför dörrarna på Burger King är att här trivs jag. Här vill jag vara, säger Camilla Benjaminsson som rekryterades till tjänsten.

Möt Sandra, Mattias, Philip och Camilla i filmen!

Uppdrag:

Burger King har en utmaning med sin höga personalomsättning och behövde hjälp att hitta och rekrytera passande medarbetare som stannar kvar en längre tid.

Lösning:

Genom vårt samarbete har Burger King rekryterat medarbetare som stannar längre än vanligt i verksamheten. Rekryteringen genomfördes med hjälp av en kravprofil följt av kortare intervjuer av kandidaterna innan en introduktionspraktik startades upp för de nya utvalda medarbetarna.

– Samhall följer upp samarbetet och håller en kontinuerlig dialog för att bidra till vår kompetensförsörjning, säger Mattias på Burger King.

Effekt:

Med Camilla och Philip i tjänst har Burger King hittat ett nytt sätt att hitta och rekrytera personal som stannar kvar en längre tid. När det är stabilitet i personalgruppen så ökar även trivseln på arbetsplatsen vilket höjer upplevelsen för kunden.

Hos Attendo jobbar medarbetare från Samhall med städ, tvätt och andra servicerelaterade arbetsuppgifter. Det frigör tid för den vårdutbildade personalen som istället kan fokusera på sin huvudsakliga profession

Inom sektorn vård och omsorg är behovet av personal stort och det blir allt viktigare att den utbildade vårdpersonalen kan lägga sin tid på just vårdrelaterade arbetsuppgifter. Ett sätt att avlasta och frigöra tid för de anställda är att fördela övriga servicerelaterade sysslor till annan personal. På Attendos äldreboende Vikaholmsallén i Växjö arbetar Emma Guse från Samhall med till exempel mathantering, tvätt, städ och ledsagning.

– Jag vill utbilda mig till undersköterska, så att jag får göra mer. Det känns både kul och nervöst. Men jag måste pusha mig själv för att komma ur mitt skal. Jag vill ju inte tillbaka där jag var innan, säger Emma Guse.

– Kvaliteten höjs automatiskt när vi frigör tid för de anställda. De anhöriga är jättenöjda och vi har höjt resultatet i vår brukarundersökning med 20 procent, mycket tack vare det här samarbetet, berättar Marie Hindriksson, Verksamhetschef på Attendo.

Med begränsade resurser behöver man hitta nya sätt att lösa behoven på. För Attendo har tiden för rekryteringar effektiviserats samtidigt som resultaten blivit mer träffsäkra. Det har frigjort tid och underlättat arbetet även för Attendos verksamhetschef.

Det här är verkligen är en win win-situation för alla parter.

Marie Hindriksson, verksamhetschef på Attendo.

– Om jag vänder mig till andra aktörer får jag lägga mycket tid på att gå igenom alla ansökningar, hålla intervjuer och försöka hitta rätt personer. I samarbetet med Samhall får jag en dedikerad rekryterare som vet vilka behov jag har och kan attrahera rätt personer bland sina medarbetare, säger Marie Hindriksson.

Tillsammans med Attendo har Samhall arbetat med att förbereda de kandidater som visat intresse för tjänsten genom studiebesök, en omsorgsutbildning och stöttning under introduktionen. Det har lagt grunden för hållbara anställningar som ökat personaltätheten på boendet.

Uppdrag:

Samhall fick i uppdrag att ta hand om enklare servicerelaterade arbetsuppgifter som är viktiga för den dagliga driften men inte kräver vårdutbildning. På så sätt avlastas ordinarie vårdpersonal som får mer tid till att helhjärtat kunna ägna sig åt arbete direkt kopplat till sin profession.

Lösning:

Idag finns servicepersonal på plats hos Attendo som avlastar vårdpersonalen genom att ta hand om servicerelaterade arbetsuppgifter, till exempel tvätt, städ mathantering och liknande sysslor.

Effekt:

Sedan Attendo har rekryterat servicepersonal har personaltätheten ökat i arbetsgrupperna vilket gynnar både personal och boende. Det visar sig extra tydligt i Attendos brukarundersökning där resultatet höjts med 20 procent, mycket tack vare samarbetet med Samhall.

– Det här är verkligen är en win win-situation för alla parter. För den enskilde individen som kommer från Samhall, för mig som verksamhetschef som kan stötta upp min personal och för de boende. Det blir en vinst för samhället i stort, säger Marie Hindriksson.

Det nystartade seniorboendet Silver Life ska ge de boende all service de behöver. För grundaren Peje Emilsson är det självklart att bygga verksamheter där alla kan vara med och där var och ens förmåga tas tillvara på bästa sätt.

Utsikten över Baggensfjärden är bedövande vacker med blek februarisol och glittrande vågor. I matsalen med stora fönster och sober inredning i grått och vitt är det eftermiddagslugnt. Lunchen är över, men några boende dröjer sig kvar med en kopp kaffe och lite brädspel.

Det skulle kunna vara ett klassiskt skärgårdspensionat med anor från början av förra seklet. Men det är det inte – även om huvudbyggnaden från 1909 är ritad av Ferdinand Boberg. 

Vi befinner oss på Silver Life i Nacka, ett seniorboende som är något utöver det vanliga. 

Här finns just nu 15 seniorlägenheter och ett vård- och omsorgsboende med totalt 54 vårdplatser. Anläggningen kommer successivt byggas ut med ytterligare 100 lägenheter.

Nacka i Stockholm är det första av Silver Lifes tre seniorboenden. Senare i år öppnar ett boende i Täby och 2021 slår Upplands Väsby upp portarna. 

Grundare och största ägare av Silver Life är entreprenören Peje Emilsson, för många känd som den som startade kommunikationsbyrån Kreab, analysföretaget Demoskop och friskolekedjan Kunskapsskolan. 

För mig har det alltid varit självklart att bygga verksamheter där alla kan vara med och där var och ens förmåga tas tillvara på bästa sätt.

Med Silver Life vill han ge människor större inflytande över sitt åldrande. Här ska de erbjudas all den hjälp och service de behöver allt eftersom behoven ökar.

– Jag brukar säga att man här ska kunna gå från ”go go”, till ”slow go” till ”no go”, säger Peje Emilsson när han och Silver Lifes vd Mats Sundbom guidar oss runt i lokalerna.

Det syns tydligt att ambitionerna är höga när det gäller arkitektur och design. Det gäller också maten som tillagas och serveras här.

– Den ska hålla sådan klass att den lockar även matgäster som inte bor här, förklarar Mats Sundbom.

En annan viktig byggsten är tekniska lösningar som dels ska underlätta arbetet för personalen, dels göra det lättare för de äldre att ta hand om sig själva. Till exempel har rummen på vård- och omsorgsboendet höj- och sänkbara toaletter liksom handfat och sängar med inbyggd våg. Dessutom kan sängarna larma personal när de boende är på väg upp ur sängen mitt i natten eller om madrassen blivit blöt. 

Men det viktigaste av allt är ändå människorna som arbetar på Silver Life. Det är de som ska stå för trygghet, kontinuitet och professionalitet. Här är alla medarbetare lika viktiga och bidrar med det som de är bäst på.

Och här är de tio medarbetarna från Samhall en viktig resurs. Deras uppdrag är att ta hand om flera av kringtjänsterna och på så sätt avlasta undersköterskor och annan vårdande personal.

– Med det upplägget kan undersköterskorna helt ägna sig åt de boende genom att medarbetarna från Samhall sköter städning, vaktmästeri, mattransport och trädgårdsskötsel, säger Peje Emilsson.

Beslutet att samarbeta med Samhall tog han redan på planeringsstadiet av Silver Life. 

– För mig har det alltid varit självklart att bygga verksamheter där alla kan vara med och där var och ens förmåga tas tillvara på bästa sätt. Så var det när jag startade Kreab och Kunskapsskolan och lika självklart är det nu, säger han.

Som flerårig medlem i Visa vägen-juryn har han imponerats av hur många företag som förstått vikten av att vara inkluderande och aktivt arbetat för att skapa mångfald i sin verksamhet. 

– För mig är mångfald en självklar del i ett gott samhälle. Vi vill hyvla ner trösklarna som gör att människor slås ut i arbetslivet. Här får man arbeta efter sina förutsättningar och då måste arbetsplatsen utformas så att alla kan vara med.

Vid receptionen träffar vi en av medarbetarna från Samhall: Hans Jonsson. Han är vaktmästare på Silver Life och hjälper till där det behövs. I dag har han hjälpt boende att flytta möbler och att sätta upp en spegel. 

– Det här är en underbar arbetsplats och jag trivs verkligen bra både med de boende och mina kollegor, säger han.  •

År 2014 flyttade Bactiguard hem produktion från Asien till Sverige. Man ville sluta gapet mellan utveckling och produktion och öka engagemanget bland medarbetarna. Lösningen blev ett samarbete med Samhall.

Tullinge, Stockholm. Bactiguards huvud­kontor. Det är torsdag och i renrummet har opera­törer från Samhall in­lett produktionen av en batch centrala venkatetrar; en produkt som räddar liv och just nu tar världen med storm. 

Vi står i korridoren utanför och tittar in i rummet genom ett fönster tillsammans med Bactiguards vd Christian Kinch och produktionschef Johan Ställberg. Fotografen trycker linsen mot rutan och knäpper en bild. 

– Vi släpper ogärna in outbildade i renrummet, säger Johan Ställberg lite ursäktande.

Han ler. Fotografen och jag förstår. Där inne vore vi riskfaktorer i en medicinsk produktion.

Miljön i renrummet är avskalad. Medarbetarna från Samhall har på sig skyddskläder och munskydd. Allt där inne ser ut att göras på ett lugnt, medvetet och väldigt precist sätt. Det är inte bakterier man aktar sig för – allt steriliseras efteråt – men damm, fett och andra partiklar kan skapa defekter som gör att produkten måste kasseras.

Till Bactiguard levereras till synes vanliga katetrar. Det är Eduardo Goldsworthy, också han Samhallmedarbetare, som tar emot dem på lagret. När katetrarna sedan lämnar Bactiguard har de den världsunika egenskapen att vara infektionsförebyggande och patientsäker. 

Allt arbete med produktionen i renrummet utförs av Monika Martti, Khaled Al-Askery, ­Elisabeth Demirbag, Rajani Vijayaratnam, ­Shahire Rugovaj och deras kollegor från Samhall. 

Genom en komplex, och tidskrävande, teknik täcker de katetrarna med en tunn, tunn hinna av ädelmetaller som bakterier inte klarar att fästa på och därmed inte kan föröka sig kring. 

– Varje enskilt steg i processen är i sig inte komplicerat. Utmaningen ligger i att allt måste göras exakt rätt. Om det blir fel i ett steg går det inte att justera i efterhand. Då måste vi kassera produkten. Eftersom det är medicinteknisk pro­duktion är det också viktigt att vi dokumenterar allt vi gör, säger Johan Ställberg. 

Vårdrelaterade infektioner är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden. Runt 2 000 människor dör varje år i Sverige på grund av vårdrelaterade infektioner. I USA är motsvarande siffra 100 000. Långt många fler lider i sviterna av vårdrelaterade infektioner. 

Trots att bara en bråkdel av alla katetrar i världen än så länge är behandlade med Bacti­guard­teknologin, räknar man med att den redan räddar tio liv om dagen. Tanken att kunna rädda ännu fler liv och minska lidandet driver numera inte bara Christian Kinch. Shahire Rugovaj och Rajani ­Vijayaratnam, två av Samhalls medarbetare i renrummet, har nära två timmar i resväg till jobbet. Enkel väg. 

– Det kan vara jobbigt på vägen hit. Men när jag kommer in genom dörren blir allt roligt. Vi räddar liv, säger Rajani Vijayaratnam. 

Hon har själv hjärtproblem och berättar att när hennes man låg inne på sjukhus hade han en av Bactiguards katetrar. 

Bactiguard är en del av den framgångsrika svenska bioteknikindustrin. På 1990-talet började forskaren och uppfinnaren Billy Södervall utforska ett sätt att minska de infektioner som så ofta drabbade patienter med urinvägskateter. Han utvecklade metoden att belägga – coata – medicinteknisk utrustning med ett ytskikt som hindrar bakterier från att få fäste. 

Tekniken patenterades och 2005 bildades bolaget Bacti­guard. Då satt man i en rivningslokal. I dag är före­taget verksamt i 40 länder. Katetrar med Bactiguards ytskikt används av fler är 10 miljoner patienter varje år och 2018 nästan fördubblades försäljningen av den egna produktportföljen. Nyligen tog Svenska Dagbladet just Bactiguard som exempel när man skrev om så kallade dubblare – aktier som på kort tid dubblat sitt börsvärde. 

För snart fem år sedan flyttade Bactiguard in i ett specialdesignat hus i Tullinge, granne med Karolinska sjukhuset. I samband med det valde bolaget att flytta produktionen från Asien till Sverige. Det var ett beslut som förvånade många. 

Varför gjorde ni det? 

– Avstånd kostar. Det kostar pengar och tid. Jag upplevde att det hämmade oss, säger Christian Kinch. 

Hämmade hur? 

– Sverige har ett fantastiskt innovationsklimat. Men när all vår produktion låg utomlands kunde vi inte fullt ut dra nytta av det. Klyftan mellan produktionen och utvecklingsavdelningen var för stor, säger han.

Men det handlade också om kvalitet. 

– Det är inget att hymla om att produktion i Sverige håller en hög och jämn kvalitet. Det är extremt viktigt för oss. Minsta fel, så måste vi kassera produkten. Tillsammans med Samhall har vi kunnat bygga upp en produktion i Sverige som är ekonomiskt hållbar och håller extremt hög kvalitet, säger han och tillägger: 

– Vi designade det här huset för att renrummet ska vara det första man ser när man kommer in. Tänkte ni på det när ni kom? Renrummet är vårt hjärta. Jag vill att alla som jobbar på Bactiguard ska känna det.  Jag tror att yrkesstolthet är väldigt viktigt när man jobbar med produkter som måste hålla hög kvalitet. 

Efter arbetspasset möter vi Monika Martti utanför personalslussen. Känner hon att Bactiguard är stolta över jobbet hon och kollegorna från Samhall gör? 

– Jag vet att jag är anställd på Samhall, men jag känner mig som en del av Bactiguard. Vi är alla stolta över det jobb vi gör, säger hon.

Bactiguards flytt av produktionen till Sverige blev en vändpunkt även för Monika Martti. Det är bara ett år sedan hon började i Samhalls team på Bactiguard, men yrkeslivet inledde hon redan som 15-åring. Först 13 år på Landstingstvätten och sedan 10 år på rörverket i Fagersta. Det var när det lade ner som motgångarna började.  

– Jag har ärftlig darrhänthet, men det är bara det riktigt finmotoriska jag inte klarar. När jag blev arbetslös läste jag först in gymnasiet, gick en CSN-operatörsutbildning och sedan en specialinriktad utbildning för läkemedelsproduktion. Men jag fick inget nytt jobb, säger hon. 

Åren gick och Monika Martti blev deprimerad. 

– Jag kände hur arbetslösheten tärde på mig, säger hon. 

Till slut gjordes en utredning som visar att Monika har en kognitiv funktionsnedsättning,  kanske orsakad av den långa depressionen. 

– Jag var rädd att jag skulle bli ännu mer deprimerad. Men så fick jag jobbet här på Bactiguard för Samhall. Nu är jag på väg igen. Jag får äntligen användning för mina utbildningar. 

Och depressionen? 

– Den är borta. Jag är mig själv igen.  

Hos Godsinlösen lagas och fixas saker som annars hade slängts. Samhalls medarbetare ser till att mobiltelefoner, möbler, kläder och annat får nytt värde och kan användas igen.

I tre byggnader i Staffanstorp har Godsinlösen sin verksamhet. Vid en första anblick är det inte mycket som skvallrar om vad de totalt 5 000 kvadratmeter stora lokalerna på den skånska slätten rymmer. 

Här tas cirka 80 000 trasiga mobiltelefoner om hand varje år. Även andra skadade och second hand-varor får nytt affärsvärde enligt principen om cirkulär ekonomi. Det innebär att sådant som annars hade slängts i stället lagas, får ny finish och återanvänds.

De skadade produkterna kommer främst från försäkringsbolag, logistikbranschen och e-handeln. Förutom mobiltelefoner och datorer kan det handla om vitvaror, trädgårdsmaskiner, kläder och möbler som efter lite arbete säljs vidare.

– Mitt jobb är att felsöka och laga mobiltelefoner och datorer. Jag plockar även ihop nya telefoner och datorer av reservdelar, säger Allen Faisal och granskar ett moderkort med förstoringslupp. Han började arbeta på Godsinlösen för två år sedan som Samhallanställd. Sedan en tid tillbaka är han heltidsanställd av Godsinlösen.

Det är även tidigare Samhallkollegan Daniel Rickardsson. Hans roll är att ha koll på reklamationer och telefonbeställningar. Via två datorskärmar ser han inflödet av skadade mobiltelefoner. Majoriteten är försäkringsärenden.

92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds.

Christian Jansson

I en lagerlokal en bit längre in i byggnaden står medarbetaren Dennis Mårtensson och felsöker trasiga datorer. Teknik är hans stora intresse och han gillar utmaningen i att hitta lösningar på olika problem. 

– Många prylar som vi får in är i stort sett felfria och behöver bara någon ny reservdel. Ingen dag är den andra lik här och det gillar jag. Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”, säger han.

Vitvaror, it-produkter och möbler är andra saker som rekonditioneras eller repareras på Godsinlösen. Produkter som kläder och smink, som skadats av exempelvis brand och vatten och därför klassas som andrasortering, fräschas upp så att de blir säljbara på nytt. Allt saluförs sedan i webbshopen eller den fysiska butiken Returhuset.

– 92 procent av allt gods vi tar hand om återanvänds. Genom samarbetet med Samhall får vi ett cirkulärt tänk även när det gäller arbetskraften och kan snabbt bemanna de stationer där det behövs extra resurser, säger Christian Jansson, vd och en av grundarna av Godsinlösen. 

Den cirkulära affärsmodellen innebär att Godsinlösens konsultavdelning kontinuerligt anlitas för att hjälpa stora koncerner och bolag i deras hållbarhetsarbete. Bland annat har man varit en del av Ikea Bootcamp, där startup-företag från hela världen samlats för att tillsammans ta fram innovativa hållbarhetslösningar för bland annat återbruk av möbler.

Jag vaknar varje morgon och känner ”Yes, i dag ska jag till jobbet!”

Godsinlösen delar också med sig av hållbarhetsdata, exempelvis koldioxid- och avfallsbesparing, för de produkter som man har förlängt livslängden på. När exempelvis ett försäkringsbolag lagar produkter via Godsinlösen i stället för att skicka ut nya är de delaktiga i att minska CO2-utsläppen.

Som exempel så ger tillverkningen av en mobiltelefon ett avfallsavtryck på cirka 86 kg, bland annat i form av slaggprodukter. Den positiva effekten av en återbrukad mobiltelefon syns i dessa siffror.

– Det är fritt för våra kunder att använda alla data i sina hållbarhetsrapporter. Vi samarbetar i stort sett bara med storbolag och de måste enligt lag årligen visa med faktiska data vad de gör, säger Matilda Jarbin, hållbarhetschef på Godsinlösen.

Alla produkter som lagats och fått en ny ägare packas på lagret inför distribution. Där står Niclas Björkendal och slår in paket. Han är en av de nyaste medarbetarna från Samhall på Godsinlösen.

Mirsad Mujcin är den medarbetare som varit längst på Godsinlösen. I fem år har han bemannat cykelverkstaden. Han gillar att busa med barnen som kommer in med trasiga cyklar.

Madeleine Bahrmark, områdeschef på Samhall, menar att framgångsreceptet bakom samarbetet med Godsinlösen bygger på en tät dialog. 

– Godsinlösen har en bredd i sin verksamhet som är ganska unik och som gör att vi har förutsättningar för att hitta rätt medarbetare till rätt roll. Det skapar också goda möjligheter för personalutveckling, vilket vi tydligt ser hos de medarbetare som har blivit anställda av Godsinlösen, säger Madeleine Bahrmark.

En behaglig doft av skinn möter oss när vi stiger in i den stora produktionshallen, alldeles väster om Uddevallas hamn. För knappt tio år sedan låg här en komplett bilfabrik där Volvos bilmodell C70 byggdes. Innan dess huserade varvsindustrin på platsen. I dag är området en företagspark där Nordic Leather Group är en av flera hyresgäster.

I ena änden av hallen kommer stora skinn in, främst bruna och svarta i olika nyanser. I den andra går snygga skärp, handväskor, fodral och andra accessoarer i läder ut. Då är de prismärkta och förpackade, redo att nå ut till butiker i Norden och övriga världen. Bolaget startade sin verksamhet i lilla Hedekas på 1980-talet. Sedan dess har man hunnit byta namn, ort och ägare. Bland beställarna finns i dag stora kedjor och varumärken som H&M, Kappahl, Jula, Dressman, Fjällräven och Björnkläder. För att vara konkurrenskraftig mot billigare produktionsländer satsar Nordic Leather Group stort på att profilera sig som ett hållbart företag. Kvalitetskraven kan vara riktigt höga för vissa produkter. För Samhalls personal är det därför viktigt att vara noggrann och uppmärksam i alla led. Arbetsuppgifterna varierar, från att hantera symaskinerna till sortering och packning.

Det är i början av september och det har just börjat lugna ner sig något efter en hektisk period. Ofta är det full fart från april till slutet av sommaren. Då har modebranschen lagt sina order inför hösten och vintern, och det är upp till Nordic Leather Group att leverera.
Vid de halvautomatiska symaskinerna sätts bland annat spännen och dragkedjor på. Allt sker under stöttning från Choung Bui Van. Han har varit med ända sedan Samhall fick uppdraget hos Nordic Leather Group för 15 år sedan. Då låg produktionen i Lysekil.
– Jag trivs jättebra här, och jag har nyligen flyttat till Uddevalla från Lysekil för att vara närmare jobbet. Min uppgift är att kolla så allt flyter på. Om det är mycket att göra kliver jag in och hjälper till för att vi ska kunna hålla tempot. Jag kan alla maskiner, påpekar Choung.
– Jag känner mig lite stolt när jag går in i en butik och ser varor säljas som man varit med om att tillverka, säger Carina Carlsson, som arbetar med förpackningen. Det har även gjort mig mer kvalitetsmedveten. Jag går alltid fram och känner på lädret innan jag köper ett skärp, till exempel.

I en modern kontorsmiljö strax intill produktionshallen träffar vi en av ägarbröderna, Daniel Söderlund, och den alldeles nytillträdde vd:n Per Friberg.
– Eftersom vi är beroende av produkter som följer modet måste vi vara anpassningsbara. Därför är det en stor fördel att jobba med Samhall, säger Per Friberg. De kan med ganska kort varsel se till att öka personalstyrkan när det krävs. Daniel Söderlund betonar vikten av att tänka rätt hela vägen:
– För oss är det jätteviktigt att ha en sund produktionskedja. Skinnen kommer från Europa, mestadels från mindre gårdar på den franska landsbygden där de är en restprodukt efter slakt.
– Vi köper skinnen i Italien där det finns en lång tradition av att garva skinn till läder. Majoriteten av det vi köper har garvats i en vegetabilisk, hållbar process. De går också att spåra, fyller Per i.

För att ett skinn ska förvandlas till ett snyggt skärp krävs flera moment. Allt börjar vid stansmaskinen där Åke Zackariasson och Annika Fagerström utgör ett tajt team. De trivs bra med att jobba ihop. Åke lyfter upp de stora skinnen och matar in dem i maskinen. Sedan lägger han på en mall för de skärp som just nu tillverkas, innan han trycker på knappen. Vassa knivar stansar snabbt ut skärpen i rätt storlek. När produkten är klar väntar prismärkning och allra sist packning.
En av de som jobbar här är Anette Lindegren. Hon sitter och packar så kallade ”pullers”, dragtappar till Fjällrävens blixtlås. Det ska vara 100 i varje påse.
– Det gäller att inte tappa bort sig, säger hon och skrattar. Tidigare i livet jobbade hon som butiksbiträde, men drabbades av fibromyalgi som ger värk i kroppen. Efter att ha gått utan arbete i två och ett halvt år fick hon möjligheten att jobba på Samhall.

– Här funkar det, för jag kan både sitta och stå. Jag trivs med de omväxlande arbetsuppgifterna. Även om jag får ont är det bättre att vara delaktig i samhället och ha arbetskamrater än att sitta hemma, säger Anette.
Tillsammans med områdeschefen Fredrik Kaldemark har Anette infört en ny rutin. Varje dag klockan 14 samlar hon alla som vill till sju minuters pausgympa. Hon är utbildad yogainstruktör och ger gärna tips och råd till sina arbetskamrater.
– Yogan har räddat mig. Och det känns fantastiskt att kunna förmedla en go känsla i kroppen även till andra.
Hållbarhetstänket går igenom även i produktionen. Inte bara varorna ska hålla hög kvalitet. Det gäller att de som arbetar här också mår bra och därmed kan göra ett bra jobb. Per Friberg påpekar att samarbetet med Samhall, och den omsorg Nordic Leather Group försöker eftersträva när det gäller miljö och sociala frågor, var en starkt bidragande orsak till att han tackade ja till vd-jobbet. Ägaren Daniel Söderlund lyssnar och kommenterar:
– Vi är stolta över att Samhall hjälper oss, för vi vill vara med och bygga ett samhälle där fler kan bidra.