Sverige har fått en handlingsplan för att ställa om mot cirkulär ekonomi, och nu kan det nog anses mer trendigt att välja begagnat än att köpa nytt. Men vårt land är ännu bara till 3,4 procent cirkulärt – det bedömer ”Circularity GAP report Sweden”, som publicerades i början av maj i år.

– Det är ett väldigt lågt index. Men siffran visar egentligen bara hur mycket material som återvinns i Sverige och enligt rapporten räcker det med en dryg fördubbling av den siffran för att minska Sveriges materiella fotavtryck betydligt, säger Carolina Togård, som jobbar med cirkulär ekonomi på teknikföretaget AFRY och är styrelseordförande i nätverket Cradlenet.

Hon berättar att utvecklingen har gått kraftigt framåt de senaste åren, men att de flesta företag som ställer om till cirkulär ekonomi fortfarande är i startgroparna. En omställning som också ofta försvåras av den svenska lagstiftningen. Men visst finns ljuspunkter påpekar hon och ger några goda exempel: 

– Fairphone, som tillverkar mobiltelefoner designade så att de enkelt kan förnyas med de senaste funktionerna, utan att man måste köpa en ny. Accus, som tar tillbaka gamla skyltar och tillverkar nya av dem. Envivo med sin uthyrningstjänst för möbler. Bruksspecialisten, som tar tillvara och renoverar gamla tegelstenar för byggprojekt och Loopfront med sin digitala plattform för återbruk av byggmaterial.

För att få igenom det cirkulära tänket på allvar är det viktigt att ändra normen hos hela företaget, inte bara hållbarhetsavdelningen. Hon råder företag att börja med något avgränsat för att sedan skala upp. Att göra det lätt att göra de cirkulära valen och att alltid ha med hållbarhetsperspektivet i olika beslut. 

– Produktdesign och affärsmodeller är båda viktiga ingredienser. Fundera exempelvis på vilka åtgärder för att förlänga produktlivslängd och minska genererandet av avfall som ger störst effekt. Det kanske inte alls är det man tror; det finns inte bara ett koncept som passar alla, säger hon.

Att cirkulär ekonomi inte är någon ”quick fix” bekräftar Hervé Corvellec. Han är professor i företagsekonomi på Lunds universitet som i många år har intresserat sig för ämnet. Begreppet, säger han, är dessutom diffust, spretigt och svårt att mäta empiriskt.

– Cirkulär ekonomi tenderar att framställas som ett slags universallösning på alla problem, en schweizisk armékniv, och det som görs i den cirkulära ekonomins namn betraktas automatiskt som hållbart. Men det är inte givet att det alltid är bättre att hyra ett klädesplagg enligt cirkulär modell än att själv till exempel tvätta sin egen skjorta tusen gånger, även om det senare räknas som linjärt, säger han. 

Hervé Corvellec berättar också att det bakom återvinningsindustrin också finns väldigt många så kallade ”dirty jobs” som ”exporteras” från Sverige.

– När du sorterar ditt avfall under diskbänken är det bara första steget i en väldigt lång kedja med människor som kanske helt saknar drägliga levnadsvillkor längst ner. Därför behöver vi höja tröskeln för vad som anses som hållbart och tänka på människors arbetsvillkor, på anställningstrygghet och på konsumentskydd – kort sagt det mänskliga, säger han.

Just den socialt hållbara aspekten av den cirkulära ekonomin är något som hittills inte fått så mycket uppmärksamhet.

– Att nyttja mänskliga resurser kan ge fördelar som man inte tänkt på från början, säger Julia Klingspor som jobbar med affärsinnovation på Samhall och är specialist på cirkulär ekonomi. 

Hon menar att omställningen inte behöver innebära att man gör saker på ett nytt sätt, det kan i stället vara att hitta samarbetspartner som kan hjälpa en på vägen. 

I detta sammanhang kan Samhall kan vara en möjliggörare, menar Julia Klingspor. 

– Vi har fördelen att finnas i hela landet och genom att till exempel sortera och demontera elektronikutrustning lokalt kan vi hjälpa företag att undvika onödiga transporter. Vår erfarenhet av rengöring kommer till nytta när IKEA tar tillbaka begagnade möbler och vill rengöra dem på ett effektivt och storskaligt sätt. Vi ser också en ökad efterfrågan på lagning och reparation av arbetskläder, säger hon. 

När satsningar på sortering, rengöring och lagning av kläder, elektronik eller byggmaterial ökar, skapas också många nya arbetstillfällen som passar många av Samhalls medarbetare.

– Det är tydligt att de här jobben uppskattas av våra medarbetare. Insikten att deras kunskap är värdefull stärker självförtroendet och engagemanget hos alla inblandade. Det blir en ”win-win”-situation, som dessutom är bra för planeten, säger Julia Klingspor.   

Hur ser då framtiden ut? Kommer vi att lyckas nå klimatmålen och ha långsiktig tillgång på nödvändiga resurser? Carolina Togård ser flera tecken på det:

– Sverige har ännu inte satt några mål för när vi ska bli cirkulära, men jag ser starka drivkrafter på flera håll inom näringslivet och hos flera svenska kommuner. Inom EU:s Gröna giv där målet är att bli världens första klimatneutrala region finns en relativt ambitiös handlingsplan för cirkulär ekonomi. Snart kommer även en EU-taxonomi för cirkulär ekonomi och ett kommande ekodesigndirektiv. Vi behöver samarbeta inom EU, men också globalt. Om vi verkligen kommer att lyckas vet jag inte, men vi måste försöka allt vi kan, säger hon.