Att inte känna arbetsglädje kan generera både stress och ohälsa, såväl på som utanför jobbet. Därför är det viktigt att känna att man fyller en funktion och utvecklas och att ens kompetens tas tillvara. 

Vad är då arbetsglädje? Generellt sett rör det välbefinnande i arbetet, men är summan av både det som sker på jobbet och livet utanför.

– Det handlar om individen själv och hela arbetsplatsens välmående och energinivå, förklarar Tatja Hirvikoski, forskare vid KIND, Karolinska Institutet och chef för forskningen vid Habilitering och hälsa i Stockholm.

Arbetsglädje behöver inte innebära samma sak för alla, då alla är olika och har sina olika svårigheter och styrkor, men Tatja Hirvikoski lyfter tre saker som är viktiga för att skapa förutsättningar för långsiktig arbetsglädje:

Ett utvecklande arbete där man får känna sig som en del av samhället är av stor vikt för det psykiska välbefinnandet för många. Samhalls cirka 25 000 medarbetare över hela Sverige har någon form av funktionsnedsättning som ofta kräver individuellt anpassade arbetsuppgifter. Där är det viktigt att vara flexibel som arbetsgivare, menar Tatja Hirvikoski.

– Det är ju olika från person till person vilka anpassningar som behövs och därför är det viktigt att kommunicera, stämma av och följa upp. Man får testa sig fram tills man hittar rätt, säger hon.

Kommunikation och tydlighet är nyckeln till att lyckas.

– Arbetsgivaren måste anpassa när det är möjligt och ha realistiska krav utifrån individuella förutsättningar – och det kan bara lyckas genom att arbetsgivare och arbetstagare pratar med varandra och kommer överens om vad som gäller. 

Att alla kan känna arbetsglädje är för Tatja Hirvikoski en självklarhet.

– Såklart är det inte alltid möjligt att anpassa, men ofta går en hel del att göra. Om det finns mindre arbetsglädje just nu, så kan det ändras på sikt. Såklart kan en arbetsplats också ändras åt andra hållet, det kan uppstå missnöje och stress som på sikt kan leda till psykisk ohälsa. Därför är det så viktigt att företaget tar sitt ansvar och följer upp sitt systematiska arbetsmiljöarbete kontinuerligt.

Vems ansvar är det?

– Arbetstagaren bör uttrycka sina behov och arbetsgivaren bör lyssna och anpassa när det är möjligt. Gemenskap, det vill säga att alla är med i arbetsgemenskapen, är allas ansvar.

Att arbetsplatserna blir bra på att förstärka det som gör att vi trivs och mår bra på jobbet var målsättningen med det regeringsuppdrag som Myndigheten för arbetsmiljökunskap tillsammans med Arbetsmiljöverket fick år 2018. Uppdraget var att sammanställa faktorer på organisatorisk nivå som skapar friska och välmående arbetsplatser, så kallade friskfaktorer. Analytikern Johan Stenmark har processlett arbetet med rapporten från Myndigheten för arbetsmiljökunskaps sida.

– Vi har identifierat friskfaktorer på organisatorisk nivå generellt. Men det är rimligt att anta att de åtgärder som fokuserar på friskfaktorer och som berör alla arbetstagare främjar hälsan hos alla medarbetare – oavsett personliga förutsättningar, säger Johan Stenmark. 

I arbetet med rapporten identifierades fem viktiga saker för att främja hälsa: 

Att ha ett rimligt antal arbetstagare per chef är i sig också en friskfaktor. Och när det gäller ledarskapet är tillgänglighet av högsta vikt, framför allt vid prioriteringar, menar Johan Stenmark:

– Att få hjälp med att prioritera sitt arbete vid hög arbetsbelastning är kopplat till arbetstagarens hälsa och välbefinnande. Och det går att tänka sig att ett gott ledarskap som präglas av hög närvaro och tillgänglighet kan vara ännu viktigare när det gäller personer med funktionsnedsättningar. 

Om friskfaktorerna inte finns på en arbetsplats kan en naturlig följd bli att sjukfrånvaron ökar på både kort och lång sikt och att det blir fler konflikter.

– Mycket som är negativt på en arbetsplats kan spåras till en dålig arbetsmiljö, säger Johan Stenmark. 

Vad gör många för fel?

– Det kan nog handla om resurser, men också om konkurrens. Ofta pågår flera parallella projekt på en arbetsplats; frågor om jämställdhet, integrering av nyanlända och it-system. Han menar att arbetsmiljö och friskfaktorer riskerar att drunkna i allt annat som ska göras. 

Johan Stenmark tror också att det ibland är för lite fokus på friskfaktorer när det gäller arbetsmiljön. Att arbetsmiljöarbete inte bara ska skydda arbetstagare från skador och sjukdomar, utan också bidra till en god hälsa. 

– Många tänker ofta risk och inte frisk.