Inom området arbetsmiljö har begreppet ”universell utformning” blivit alltmer använt. Begreppet definieras i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som och innebär att produkter, miljöer, program och tjänster ska kunna användas av alla i största möjliga utsträckning utan behov av anpassning eller specialutformning.
Tanken är alltså att det inte ska behövas en mängd speciallösningar utan att allt – toaletter, entréer, lunchrum och it-system – ska passa alla. Det är lätt att åstadkomma med lite planering säger Lars Lindberg, projektledare för projektet Framtidens arbetsliv vid Nordens välfärdscenter.
– Ett företag eller en organisation bör ha tanken på tillgänglighet med i bakhuvudet redan när man väljer och utformar lokaler och upphandlar it-produkter och system. Det är viktigt att de digitala verktygen är så tillgängliga som möjligt från början. Men det ska samtidigt vara möjligt att koppla in hjälpmedel vid behov. Planera verksamheten utifrån att människor är olika och att deras förutsättningar kan förändras med tiden, säger han.
Allt fler kontor byggs om
Krister Åslin är kvalificerad handläggare på Arbetsförmedlingen med mångårig erfarenhet av arbete med rehabilitering. Han understryker hur viktigt det är att arbeta för en god arbetsmiljö i hela organisationen. Höj- och sänkbara skrivbord och ergonomiskt utformade stolar är numera i allmänhet en självklarhet, men det finns delar i den fysiska arbetsmiljön som lätt glöms bort. Han får medhåll av kollegan Sofia Eugénzon-Persbeck, HR-strateg och samordnare för bland annat tillgänglighetsfrågor på Arbetsförmedlingen.
– De kontraster som uppstår när ljuset träffar skrivbordsskivan är sådana exempel. En del vill ha mycket ljus, andra har behov av att dimra ner, säger hon.
Något så enkelt som en anpassningsbar belysning kan med andra ord betyda mycket för den enskilda medarbetaren.
Planera verksamheten utifrån att människor är olika och att deras förutsättningar kan förändras med tiden.
Lars Lindberg
Allt fler kontor byggs om för att bli aktivitetsbaserade. Det kan passa vissa, medan andra får problem.
– För personer med synnedsättning som tidigare har vetat exakt hur de ska gå för att komma till sin arbetsplats blir det aktivitetsbaserade kontoret oerhört stressande. Plötsligt uppstår ett problem som aldrig funnits tidigare, säger Sofia Eugénzon-Persbeck.
Även för personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan det aktivitetsbaserade kontoret innebära en stressfaktor.
– Vi är alla vanemänniskor och vissa har större behov än andra av rutiner och förutsägbarhet, säger Åsa Gustafsson, författare, föreläsare och expert på inkluderande bemötande.
Praktiska råd för arbetsplatsanpassning
Bygg företaget/organisationen med tillgängligheten i åtanke. Utforma lokaler som är tillgängliga för personer med fysiska funktionshinder, tänk på belysningen, ljudmiljön och färgsättningen, undvik material och produkter med starka dofter. Utgå från begreppet universell utformning.
- Investera i flexibla it-system.
- Ha tydliga strukturer kring sådant som ansvarsfördelning, beslut och arbetsprocesser och gör strukturer och rutiner kända bland samtliga medarbetare.
- Var tydlig i all kommunikation med medarbetarna. Komplettera muntlig information med skriftlig.
- Var lyhörd för medarbetarnas egna önskemål när det gäller till exempel möjlighet att arbeta hemifrån.
- Var noga med att ge feedback så att alla anställda känner sig sedda.
- Särbehandla inte en medarbetare, vare sig i tilltalet eller på andra sätt, såvida inte vederbörande själv har bett om det.
- Inrätta gärna en tjänst som tillgänglighetssamordnare.
Språklig inkludering
Ljudmiljön är också viktig. Är lokalerna anpassade för koncentration? Finns det individer som presterar bättre om de tillåts arbeta hemifrån?
– Pandemin har visat många arbetsgivare att deras medarbetare kan arbeta hemifrån. Var lyhörd och fråga vad som passar enskilda medarbetare bäst, säger Åsa Gustafsson.
Hon säger också att det är viktigt att tänka på språket när det gäller att skapa ett inkluderande klimat. En medarbetare med funktionsnedsättning bör bemötas med samma språk som alla andra. Språket ska inte signalera att man har lägre förväntningar på vissa individer än på övriga.
– Var även omsorgsfull när det gäller den interna kommunikationen. Se till att all information är lätt att ta till sig genom att skriva det viktigaste först, använda punktlistor och addera bilder för extra tydlighet där så behövs. Håll i minnet att omkring 25 procent av svenskarna uppskattas vara språksvaga, säger hon.
Vi är alla vanemänniskor och vissa har större behov än andra av rutiner och förutsägbarhet.
Åsa Gustafsson, författare, föreläsare och expert på inkluderande bemötande
Sofia Eugénzon-Persbeck och Krister Åslin anser att större företag och organisationer skulle vinna på att ha en tillgänglighetssamordnare.
– En sådan person är det naturligt för en person med funktionsnedsättning att föra dialog med. Och för övriga medarbetare är det någon att vända sig till för stöd, exempelvis när det gäller att skapa tillgängliga dokument enligt webbdirektivet, säger Krister Åslin.
Webbdirektivet innebär att myndigheter, kommuner och regioner samt vissa privata aktörer som utför tjänster med offentlig finansiering ska utforma sina webbplatser och appar så att de är tillgängliga enligt specifika krav. Det gäller även de dokument som sprids via webbplatserna och apparna.
Källa: webbriktlinjer.se
