Vanliga produkterna som egentligen togs fram som hjälpmedel

Listan över uppfinningar som börjat som lösningar för särskilda behov och sedermera blivit smart design för alla kan göras lång – och det är ingen slump.

– De flesta uppfinningarna uppkommer som en lösning på ett problem. Att ha en funktionsnedsättning eller vara närstående till någon som har det innebär att vi bättre uppmärksammar hindren, säger Ann Dohse på Svenskt Uppfinnaremuseum i Norrköping.

Men egentligen stöter vi alla någon gång på hinder i vardagen, konstaterar Erik Hedin på Samhall:

– Alla människor får en funktionsnedsättning någon gång i livet, åtminstone en tillfällig sådan. Man bryter kanske en arm eller bär ett barn samtidigt som man ska öppna en dörr. Så när en uppfinnare löser ett problem för de som är permanent funktionsnedsatta, löser hen problem som alla råkar ut för. Det är helt enkelt god design att göra saker tillgängliga för alla redan från början, säger Erik Hedin.

Han påpekar att de flesta funktionsnedsättningar inte är fysiska utan kognitiva, som olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Och även det är något som alla människor emellanåt upplever.

– Man kan ha svårt att ta till sig information på grund av stress, trötthet eller utbrändhet. Småbarnsföräldrar anses faktiskt uppfylla alla kognitiva kriterier för senildemens på vardagsmorgnar! Så utformar man lösningar för människor som har en NPF-diagnos, blir det användarvänligt för väldigt många människor utan en NPF-diagnos.

Att skapa användarvänlig design är numera en självklar del i skaparprocessen för många utvecklare. Elisabeth Ramel-Wåhrberg, senior designer på McKinsey, påpekar även hon vikten av inkluderande design:

– Det innebär att vi redan i utvecklingsstadiet av en produkt eller tjänst utformar lösningar som är anpassade för personer med större svårigheter än andra. Resultatet blir då att en så stor målgrupp som möjligt kan använda den, säger hon.

– Tillvägagångssättet är relevant för att alla ska känna sig inkluderade, och utifrån ett lönsamhetsperspektiv är det bra eftersom det utökar målgruppen. Men framför allt berör det oss alla – med åldern kommer exempelvis minskad rörelseförmåga för de allra flesta.
Inte bara rörelseförmågan påverkas av stigande ålder, utan även syn och hörsel. Enligt Hörselskadades Riksförbund har en av tre i åldern 65–74 en hörselnedsättning som påverkar möjligheterna att hänga med i samtal och ta del av vad som sägs i radio och tv, påpekar Erik Hedin:

– Och vi vet av statistik från bland andra SCB, att vi kommer ha en allt större åldrande befolkning framöver. Behovet av design för alla, ökar därmed framöver.

Ny lagstiftning driver också på innovationskraften. Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) började gälla inom EU år 2016, och 2025 kommer motsvarande lag för privat sektor:

– Den rör digitala lösningar men också hårdvara som bankomater. I vissa fall kommer aktörer och företag att få göra om sin design, och göra rätt. Det allra bästa är när man redan från början i utvecklingen, testar ny teknik på människor med olika behov. Och många företag har insett att det ligger pengar i detta. Att Apple utvecklar så mycket sådana lösningar är inte bara för ”the greater good”, utan för att de tjänar mycket pengar på det. Få vet till exempel att röstkommandot Siri från början var ett hjälpmedel, säger Erik Hedin, som själv bland annat varit med och utvecklat SVT Play-appen, med användarvänliga funktioner som till exempel att störande bakgrundsljud kan tystas för bättre hörbarhet.

– Den digitala teknikutvecklingen på det inkluderande området har bara börjat – och det kommer skapa bättre möjligheter för väldigt många människor framöver.

Den här bekväma uppfinningen lanserades 1955 av Eugene Polley. Men vid det laget hade man redan experimenterat med olika fjärrstyrningslösningar som skulle underlätta tv-tittandet för funktionsnedsatta. Den allra första fjärrkontrollen hade en kabel som kopplade ihop dosan med tv:n. Polleys sensation var däremot batteridriven och fungerade medhjälp av ljusstrålar som riktades motfotoceller på tv:n. Problemet var bara att TV:n började leva sitt eget liv när den utsattes för direkt solljus. Som tur är förfinades tekniken, först med ultraljud och sedan med de infraröda sändarna som gjorde zappandet smidigare.

Apple-grundaren Steve Jobs gick i bräschen med sin eleganta, användarvänliga teknologi. Det många inte vet är att mycket av den teknik som satte Iphonen på kartan först kom till för att hjälpa personer med funktionsnedsättning. Ett exempel är Apples röstkommando Siri som gör att du genom att prata med telefonen kan få den att ringa mamma, svara på allehanda frågor och mycket mer. Siri utvecklades utifrån en programvara som var tänkt att göra Apples datorer mer användarvänliga för personer med funktionsnedsättning.

– Tanken är att du ska kunna styra utan att använda händerna eller kunna se. I hela Apples arbete med touch-deviser, som de var först med att lansera 2007, finns väldigt mycket inbyggd teknik för funktionsnedsättningar. Apple förstod att de måste designa för olika människor och i olika faser och situationer. Tricket är att testa sin produkt tidigt i utvecklingen på alla sorters människor, för gör man det lätt för dem, gör man det lätt för alla, säger Erik Hedin på Samhall.

Alexander Graham Bell som var dövlärare och professor i röstfysiologi dedikerade sitt yrkesliv till att hjälpa hörselskadade. Han ville från början uppfinna en lösning som kunde få döva att höra, men experimenten lade i stället grunden för vad som skulle bli den första telefonen. Det var 1875 som han av en slump lyckades omvandla ljud till elektrisk ström, som sedan omvandlades till ljud igen. Det andra stora framsteget var när han upptäckte att en tunn skinnbit kunde fungera som ett slags mekanisk trumhinna. Mikrofonen var född! Eller i alla fall grundprincipen för den. Bell blev snart förmögen på sin uppfinning och donerade stora summor till dövforskningen.

Bokmarknaden håller på att förändras. De senaste åren har de digitala abonnemangstjänsterna präglats av en mycket hög tillväxttakt, men ljudboken kom faktiskt till redan på 1930-talet i USA som ett sätt att ge synskadade vuxna tillgång till litteraturens magiska värld. Även om begreppen lätt blandas ihop är det skillnad på tal- och ljudböcker. Talboken lever ett liv lite i skymundan. Till skillnad från ljudboken är den inte kommersiell och kan bara lånas och köpas av personer med läsnedsättning.

Det allra första försöket att konstruera en skrivande maskin ägde rum redan under tidigt 1700-tal. Men genombrottet kom först på 1860-talet då tog dövläraren Rasmus Malling Hansen fram den första skrivmaskinen som tillverkades i ett större antal. Skrivmaskinen som Hansen uppfann skulle från början användas för punktskrift som ett hjälpmedel för döva och synskadade att kunna kommunicera med omvärlden. Den kom också att kallas skrivkulan på grund av sin rundade form. Ungefär samtidigt i USA patenterade Christopher Sholes sin version som kallades för ”Type writer” och modellen är mer lik det vi förknippar med en skrivmaskin i dag.

Den här uppfinningen började som en lösning för funktionsnedsatta, men är numera smart design för alla. Engreppsblandaren utvecklades i två steg: En kran som blandar varmt och kallt vatten uppfanns av amerikanen Alfred M Moen 1937, efter att han bränt sig på vattnet i varmvattenkranen. Men den verkliga revolutionen ur ett tillgänglighetsperspektiv, var när man introducerade en kulventil i engreppsblandaren. Då fick man en ”stav” att styra vattnet med, vilket gjorde blandaren enkel att använda även om man har problem med styrka eller grepp i händerna. Det var den Kalifornien-födde Landis H Perry som uppfann engreppsblandaren 1945, enligt bland andra Plumbing & mechanical engineer. Den introducerades i Sverige på 1960-talet.

– Nu kan du blanda kallt och varmt vatten med en arm, men förr var det alltid två kranar. Det är väldigt bökigt, i synnerhet om man har en motorisk nedsättning, säger Erik Hedin på Samhall.

Det producerades allt fler elektriska hushållsartiklar under 1900-talet och eltandborsten konstruerades 1954 av Phillippe Guy E Woog i Schweiz för att användas av personer med rörelsehinder, enligt Tekniska museet i Stockholm. Uppfinningen lanserades i USA 1959 och tillverkas i dag av mer än 150 olika producenter över hela världen.

– Eltandborsten har ett borsthuvud som rör sig själv, vilket underlättar om man till exempel har en protesarm. Det är också svårt att borsta tänderna i någon annans mun, säger Erik Hedin.