D ET ÄR MER än 15 år sedan vi sågs sist, då för en intervju om en framgångssaga: Invandrarkvinna med en innovativ idé startar eget inom vården och bygger ett hållbart företag. Mycket har hänt sedan dess. Shoris privata barnmorskeklinik blev så småningom en hel vårdkoncern som drevs utifrån tankar som på den tiden var nya och innovativa. Hon sålde sitt bolag för fem år sedan, då med en halv miljard kronor i omsättning och 1 400 anställda. Idag driver hon ett investmentbolag som investerar i bolag som är med och moderniserar sjukvården.

– För femton år sedan, då var jag fortfarande ostoppbar och förstod kanske inte hur normbrytande jag faktiskt var, skrattar Shori Zand när vi ses för att prata om företagande, hur förödande det kan vara att stoppa människor i fack, och om att våga gå utanför boxen.

Men vi börjar från början. Året var 1987 när familjen Zand anlände till Sverige från ett då krigshärjat Iran. Shori var då 25 år och hade med sig man, två små barn och en sjuksköterskeexamen. Hon lärde sig svenska på rekordtid och vidareutbildade sig till barnmorska. Ganska snart blev det tydligt för henne att det fattades något inom den svenska vården: ett individanpassat upplägg där patientens – i det här fallet kvinnans – behov står i centrum. Idag kanske idén inte låter så revolutionerande, men i början av 00-talet var vårdsektorn mer eller mindre stängd för privata initiativ. Däremot hade både politiker, patienter och tjänstemän efterfrågat alternativa sätt att bedriva vård. Tiden var med andra ord mogen.

– Jag minns när jag tog hem min första upphandling och kunde öppna vår första privata barnmorskemottagning, där vi utgick ifrån såväl medicinska som kulturella behov. Vilken frihet att få jobba utifrån mina egna idéer om hur vård ska bedrivas, minns Shori.

Barnmorskekliniken gav ringar på vattnet och Shori kunde snart se nya affärsmöjligheter även inom andra delar av vården.

– Drivkraften hos mig har alltid varit att lösa problem som jag har identifierat. Jag såg hur det fanns en ensidighet i hur vi tar hand om människor inom vården, en bristande förmåga att lägga upp vården utifrån individens behov. Det är dåligt för patienterna, som bollas mellan olika mottagningar och inte får en sammanhållen vårdkedja, och för ekonomin som inte blir hållbar.

– Men vägen till framgången har inte varit spikrak. De nya tankarna stack ut i styrelserummen. De utmanade både praxis inom branschen och kom från en avsändare olik normen.

– Normen inom min bransch är läkare och man. Jag var något helt nytt och många kunde inte placera mig i rätt fack. Ett enkelt fack att stoppa mig i var ”duktig invandrarkvinna”, men snart märke man att jag hade en tydlig agenda och inte ville bli gullas med. Det skapade en oro och en osäkerhet.

av att vara normbrytande har varit viktiga i hennes egen rekrytering av talanger. Redan 2004 var 65 procent av hennes anställda av blandad härkomst. Men en blandad personalgrupp har inget egenvärde, det är ingen kvot man måste fylla för att vara ett ”duktigt” företag, menar hon. Shori är tydlig med att hennes företag alltid har rekryterat utifrån verksamhetens behov.

– Vi ska inte anställa ”kvinnor”, ”färgade” eller ”personer med funktionsnedsättning”, då blir det helt fel. Vi anställer talanger med kompetenser som vi behöver. Nyckeln är att kunna se kompetens där den finns, och våga leta på annorlunda ställen. För Shori Zand är det enkelt – hon har en stark magkänsla.

– Om jag går in i en arbetsgrupp där alla ser ungefär likadana ut och alla är överens – då får jag ont i magen. Att omge sig med ja-sägare som tänker som man själv gör är helt förödande för vilken verksamhet som helst.

inte enbart om affärsmässiga framgångar. Mångfald skapar ett hållbart och hållfast samhälle, något som blivit väldigt tydligt under coronapandemin, menar Shori Zand.

– Corona har ställt allt på sin spets. Nu har vi i realtid fått se vår förmåga att snabbt ställa om, att leda och vara handlingskraftiga. I våras såg vi en katastrof inom äldreomsorgen då vi inte lyckades skydda samhällets svagaste från viruset. För mig är det ett stort nederlag och visar tydligt att våra processer är för tröga. Så fungerar inte ett hållbart samhälle, och så hade det inte blivit om vi hade använt mångfalden som finns.

Så, hur ser vägen för ett mer hållbart samhälle ut framåt? Shori menar att vi nu behöver alla goda krafter som finns. Och vi måste sluta prata om skillnader mellan människor.

– Vi har inte tid att göra ännu en utredning, ännu en debatt om vems fel det är. Vi har 150 000 patienter som står i kö för att opereras, det saknas personal i vården. Resurserna finns men vi måste använda dem mer effektivt. En aktör som Samhall kan spela en viktig roll nu när fler händer behövs i den fortsatta pandemin, menar hon.

– Det finns många moment inom sjukvården som inte kräver sjukvårdsutbildad personal. Nu behövs alla krafter i samhället, vi har helt enkelt inte råd att exkludera människor från arbetslivet.

som hon brinner för är digitaliseringen av vården, en tanke som funnits med sedan hon startade sin första mödravårdsmottagning. Mycket har hänt teknikmässigt sedan dess, men vården har inte hållit samma utvecklingstakt menar Shori.

– Digitaliseringen ska användas för att optimera processer i vården, det gör den tyvärr inte idag. Det handlar om allt från resursfördelning till diagnostik och patientvård. Vi skulle till exempel kunna låta patienterna ta prover hemma och själva skicka in resultaten. En stor del av ”basic-vården” och rehabiliteringen kan ske digitalt, det gäller bara att utveckla plattformar mellan vårdgivare och patient. Fokus ska i stället läggas på att ställa rätt diagnos och att vi får tid för det viktiga personliga mötet när det behövs.

på 15 år, men många fördomar finns kvar. Och än i dag ser det mörkt ut med mångfald på ledningsnivå och i styrelserummet. Tröttnar inte Shori Zand på de osynliga strukturerna som ständigt sätter krokben för kompetens och talang? Hon skakar på huvudet – inte ens när hennes företag nedvärderande kallades ”blattebolag” lät hon sig knäckas.

– Jag var så fokuserad på målet – att skapa en ny typ av sjukvård – att jag inte hade tid att ta åt mig av fördomarna. Så klart att jag tydligt såg strukturerna, att jag var en udda fågel. Tyvärr tolkas olikheter mellan människor ofta som konflikter. Men vi måste sluta vara rädda för det som skaver eller det som är annorlunda.

Sedan början av 2000-talet har Samhall arbetat med omsorgsnära servicetjänster i sina kunduppdrag. Cirka 300 medarbetare runt om i landet arbetar i dag som bland annat omsorgsassistenter, städare, ledsagare, tvätterimedarbetare, fönsterputsare och chaufförer inom vård och omsorg. Samhalls medarbetare avlastar den vårdutbildade personalen så att de kan fokusera på de uppgifterna som kräver särskild kompetens. Detta bidrar till en mer effektiv vård och ökar trivseln både för patienter, medarbetare och vårdpersonal.

Ålder: 58 år.
Familj: Man och två vuxna söner på 35 och 37 år. Fyra barnbarn.
Gör: Styrelseordförande för Avesina Investment Group. samt har styrelseuppdrag i en handfull av de bolag hon investerar i, bland annat Funkisgruppen.
Bor: I Stockholm
Bakgrund: Sjuksköterska från Iran som vidareutbildade sig till barnmorska i Sverige. Grundare till en av Sveriges första privata mödravårdskliniker Storken, grundare av vårdkoncernen Avesina.