Låt oss börja med att titta på den faktiska kostnaden för en retur. Ofta tittar man enbart på de direkta kostnaderna, personalkostnader. D.v.s. hur många arbetstimmar man lagt på returhantering under en given tidsperiod. Vad många missar är de indirekta kostnaderna som lokalhyra, arbetsstationer, emballagehantering, grovstädning, komprimatorer för avfall, arbetsledning, administration med mera.
– Om personalkostnaden är 15 kronor per retur, så är de indirekta kostnaderna ungefär 3,5 kronor. Kostnaden är alltså 20-25% högre än vad många e-handlare tror, säger Per Tegelström, e-handels- och logistikexpert på Samhall.
Vissa produkter är olönsamma att returnera
De e-handlare som har koll på sina returkostnader tar inte in plagg under ett visst värde i returflödet eftersom det blir en förlustaffär.
– Med en hög returgrad på billiga plagg blir den ackumulerade transport- och hanteringskostnaden ofta högre än vad plagget är värt, då plagget säljs flera gånger, säger Fredrik Johansson, seniorkonsult på Tweak Logistics.
Frågan är då vad man gör med de plagg som man inte vill ha tillbaka till lagret?
– Ett alternativ är att man låter kunden behålla plagg under ett visst värde. Dock finns det risker med det, som ökade bedrägerier. Det skulle kunna innebära att konsumenter beställer fel storlek med ”flit” när de lär sig att man får behålla de ”billiga” produkterna. Det betyder också att man mättar marknaden med ett plagg till, vilket i slutändan kan leda till utebliven försäljning, säger Fredrik Johansson.
Ett annat alternativ är att sälja via en outlet. Ett plagg som är producerat har ändå ett miljömässigt och bokfört värde.
– Det bästa ur ett hållbarhetsperspektiv är det plagg som aldrig blir producerat. Lågvärdiga produkter som riskerar att bli olönsamma redan efter en retur bör fasas ut ur systemet. Att följa upp olönsamma plagg är lika viktigt som att följa upp olönsamma kunder. Returhanteringen är därför central för e-handlares lönsamhet och klimatavtryck, säger Per Tegelström.
Att sälja använda plagg kan vara ett komplement för e-handlare i takt med att efterfrågan på secondhand ökar i Sverige.
– Här kan e-handlaren bli en ny typ av omnikanal som kan generera intäkter på såväl nya som använda plagg. Och när plagget är så uttjänt att det inte längre går att använda så finns det en ökad efterfrågan på återvunnen textil. I takt med ny teknik och industri växer fram kommer den marknaden att få större utrymme, säger Per Tegelström.
Intresset för cirkulära affärsmodeller har ökat ordentligt hos konsumenterna. Till exempel har intresset för second hand gått från 44 % år 2018 till 73 % år 2020.
– En utmaning för många e-handlare är att det är svårt att få lönsamhet på hållbara affärsmodeller som second i liten skala, då det kan krävas sömnad, tvätt med mera för att plagget ska bli säljbart. För att möjliggöra lönsamma hållbara affärsmodeller krävs stordrift, säger Per Tegelström.