Därför tjänar alla på digital tillgänglighet

Vi bokar tid hos vårdcentralen via en chatt, betalar våra räkningar i internetbanken och köper våra resor i en app – dagens samhälle blir alltmer digitalt och det är svårt att fungera som medborgare utan att vara uppkopplad.

Utvecklingen har på många sätt gjort det lättare att fungera i samhället. Samtidigt har det skapat ett glapp där stora samhällsgrupper stängs ute på grund av att den digitala miljön inte är tillräckligt tillgänglig. Det här berättar Stefan Johansson som är forskningsledare och doktor i digital tillgänglighet på KTH och som forskar på hur alla människor ska kunna vara delaktiga i det digitala samhället.

– Den digitala tillgängligheten har gjort att vissa saker har blivit bättre, för alla. Det är exempelvis lättare i dag att ta reda på när bussen eller tåget ska gå. Det här var ett stort problem förr när du var tvungen att förstå krångliga tidtabeller, men nu finns det bra appar för det. Samtidigt har det blivit svårare att köpa resebiljetter. Så samma teknik som har gjort en sak lättare har gjort en annan sak svårare, säger han.

Utifrån sin forskning har Stefan Johansson sett att de grupper som är mest drabbade av det digitala utanförskapet inte är äldre personer, som det ofta pratas om, utan personer som har kognitiva funktionsnedsättningar, exempelvis personer med dyslexi, dyskalkyli, autism eller en intellektuell funktionsnedsättning.

– Även personer som ser dåligt eller som inte ser alls hamnar ofta utanför, liksom personer som inte har svenska som modersmål eller som av någon annan anledning har svårt att förstå språket, säger han.

Utgå från riktiga människor

Eftersom den digitala miljön är viktig utifrån ett medborgarperspektiv finns det i dag lagar som syftar till att reglera tillgängligheten. För offentliga aktörer finns lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. För privat sektor finns EU:s tillgänglighetsdirektiv som ställer vissa tillgänglighetskrav för produkter och tjänster. Stefan Johansson tycker dock inte att direktiven är tillräckligt omfattande, samtidigt menar han att det inte är någon idé att lägga för stor vikt vid dem.

– Jag är inte så förtjust i lagar, för även om de medför vissa minimikrav hindrar de oss inte från att bygga dåliga lösningar. Det som behövs är en ökad förståelse för de möjligheter som ligger i att skapa digitala lösningar som fungerar för alla, säger han.

Han tar betaltjänsten Swish som ett tydligt exempel.

– Swish slog ut äldre liknande betaltjänster av den enkla anledningen att den var mycket lättare att använda. Den som kommer på en sådan smart lösning kommer snabbt att ta över en hel marknad.

För att lyckas menar han att det handlar om att hela tiden utgå från riktiga människor i sitt utvecklingsarbete.

– Över lag borde företag jobba mycket mer inkluderande med olika samhällsgrupper. Det är först då man kan upptäcka problem och hitta lösningar. Testa gränssnitt på olika grupper, ställ frågor om vad som fungerar och inte.

Testa tillgängligheten kontinuerligt

Hampus Sethfors som är specialist på digital tillgänglighet på konsultföretaget Axess Lab håller med Stefan Johansson om att mycket har blivit bättre i och med det digitala samhället, men att det finns desto mer att utveckla.

– Samhället blir alltmer digitalt och lösningarna blir ännu mer komplexa, så även om utvecklingen går åt rätt håll är det numera ännu mer centralt att allting är tillgängligt, säger han.

I sitt jobb som konsult jobbar han med att hjälpa företag att skapa mer tillgängliga lösningar. Ett av de råd han ofta ger sina kunder är att börja i det lilla och att jobba inkluderande – alltid.

– De som lyckas bäst med digital tillgänglighet har ofta etablerade processer för att involvera användare. Det kan räcka med att ses en gång i månaden eller en gång i kvartalet – träffa fem personer som använder olika hjälpmedel eller har funktionsnedsättningar och låt dem testa din tjänst och ge feedback. Då kommer du ganska långt! Det är även engagerande och roligt att jobba på det sättet, och du kommer att få laguppfyllnaden på köpet.

Han tipsar även om att inte stirra sig blid på alla utmaningar och olika funktionsvariationer som finns bland människor i samhället – det tenderar att bli överväldigande.

– Tänk i stället på hur ni kan ta små steg framåt, så att det blir hanterbart att jobba med över tid. Det handlar om att skapa vanor där man testar och utvecklar tillgängligheten kontinuerligt och bakar in det i det dagliga arbetet. Samhall är exempelvis en fantastisk partner om man vill involvera människor som kan hjälpa till med feedback.

Stefan Johansson och Hampus Sethfors är överens om att man som företag har allt att vinna på att fokusera på tillgängligheten. Förutom den moraliska aspekten och viljan att bidra till ett inkluderande samhälle ger en tillgänglig digital miljö många ringar på vattnet – vare sig du vill få fler kunder, sälja fler produkter eller optimera dina sökträffar.

– Om det du säljer är beskrivet på ett sätt som är tydligt kommer det såklart att hjälpa människor med kognitiva funktionsnedsättningar, men du kommer också att sälja mer av den varan. Du gör inte bara rätt sak moraliskt, du kommer även att tjäna på det i ditt huvuduppdrag, säger Hampus Sethfors.

– Om du skapar en produkt eller tjänst som är tillgänglig för alla kommer du att få fler användare och kunder – och nöjda medarbetare som förstår dina system. Det finns fördelar i alla led, säger Stefan Johansson.