När snällhet vinner

Vad har egenskaper som snällhet, lönsamhet och effektivitet med varandra att göra? Massor, visar ny forskning.

Du har hört uttrycket förr: ”Det sitter i väggarna”. Något som kan kännas både svårt att sätta fingret på och att ändra. Men faktum är att det som sitter i väggarna inte behöver vara konstant. Det finns all anledning att sträva mot en tryggare och snällare arbetsmiljö. Team med hög grad av psykologisk trygghet får nämligen inte bara medarbetarna att må bättre utan också att prestera det där lilla extra.

Att hitta det där ”perfekta arbetsteamet” har länge varit en fråga som sysselsatt företagsledare runt om i världen. I studien Project Aristotle, undersökte Googles hr-avdelning 180 egna team under två år. Fem faktorer som visades spela stor roll för ett framgångsrikt arbetsteam var psykologisk trygghet, tydlighet, tillförlitlighet, pålitlighet och meningsfullhet – där alla medlemmar var övertygade om att just deras arbete gjorde skillnad. Alltså mjuka värden som faktiskt går att arbeta med och förbättra.

”För att snällhet ska göra någon verkan måste den kombineras med mod och integritet. Annars riskerar man att skapa en otrygghet eftersom medarbetarna inte riktigt vet vad som gäller.”

– Psykologisk trygghet kan beskrivas som ett tillstånd där gruppmedlemmarna känner sig så pass trygga i gruppen att de vet att de varken riskerar att bli förödmjukade, straffade ­eller uteslutna om de tar till orda, säger Amy Edmonson, professor i ledarskap och management vid Harvard Business School.

Det kan låta enkelt, men att blotta sig själv genom att ställa frågor, ­erkänna eventuella misstag, be andra om hjälp eller att presentera idéer kan ofta vara både skrämmande och svårt. Att visa att man inte förstår och erkänna sina misstag, det är att förlora fotfästet en stund.

– På en arbetsplats som definieras av psykologisk trygghet behöver inte medarbetarna lägga energi på att värna om sin image. Där kan medarbetarna i stället satsa fullt ut på att ge ärlig feedback och ha svåra, men samtidigt produktiva diskussioner.

Det finns två egenskaper som är utmärkande för en arbetsplats med psykologisk trygghet: empati och att alla medarbetare får komma till tals. Att alla får komma till tals ökar också den kollektiva intelligensen, något som alla vinner på.

– Team kan antingen lyckas eller misslyckas, beroende på hur team-medlemmarna interagerar med varandra. Det handlar alltså inte enbart om hur smarta eller skickliga medlemmarna är, det handlar snarare om hur medlemmarna arbetar tillsammans, säger Amy Edmonson.

De här ”snälla” och ”tillåtande” arbetsteamen, där alla respekteras och får komma till tals, har visat sig vara en framgångsmodell. Team-medlemmarna trivs och tar större ansvar för sitt arbete. Till skillnad från hur det ser ut i arbetsgrupper som styrs av fruktan, där gruppmedlemmarna har en tendens att bara jobba på hårt när deras chef är närvarande, tar medlemmarna i en ”snäll” arbetsgrupp arbetet ett steg längre.

I en ny doktorsavhandling i psykologi från Karlstads universitet har forskaren Nina Svensson undersökt hur rädslan för att bli bedömd påverkar kreativiteten i en arbetsgrupp negativt. Hennes undersökning visade att den här, många gånger omedvetna, självcensuren hindrar medarbetare från att dela sina idéer med andra i gruppen. Och det gör att de inte vågar tänka utanför de traditionella ramarna – något som förhindrar nya, spännande idéer att ta form.

Bland arbetsgrupperna som hade ett mer tillåtande klimat ökade både antalet idéer och kvaliteten.

Ett annat välkänt fenomen är The Carrot Principle, som menar på att medlemmar som visas uppskattning i stället för utskällning och förnedring jobbar hårdare och mer lustfyllt.

Men det är skillnad på snällhet och feghet – och att vara snäll kan många gånger kräva lite mer. Stefan Einhorn, som skrivit klassikern Konsten att vara snäll, har under många år föreläst om ämnet snällhet.

– För att snällhet ska göra någon verkan måste den kombineras med mod och integritet. Annars riskerar man att skapa en otrygghet eftersom medarbetarna inte riktigt vet vad som gäller, säger han.

Därför kan teammedlemmar, både som chefer och som kollegor, ibland behöva säga en del obehagliga sanningar. Att bara hålla med är nämligen inte samma sak som att vara snäll. Det gör att medarbetarna kan behöva lägga onödigt mycket energi på att fundera på om det som sades, exempelvis på utvecklingssamtalet, verkligen stämde eller om det undanhölls information av rädsla för att såra. Modig snällhet kan vara svårt, men det är också en utveckling som har en tendens att sprida sig över en arbetsplats som ringarna på vattnet.

6 FÖRDELAR MED SNÄLLHET

  1. Kreativiteten ökar, eftersom idéer har en tendens att ta en fastare form ju mer de bollas fram och tillbaka.
  2. Teamet tar mer ansvar för arbetsuppgifterna, även när chefen inte är på plats.
  3. Medarbetarna kan lägga energin på rätt sak: Att utföra ­arbetsuppgiften, snarare än att fundera på vad andra tycker och tänker.
  4. I samma veva som klimatet blir öppnare ökar chansen för att nya, omvälvande idéer och lösningar tar form.
  5. Eftersom alla teammedlemmar kommer till tals och ger feedback kommer idéer och lösningar att testas ordentligt innan de sjösätts. På så sätt minskar risken för allvarliga misstag.
  6. Medarbetarnas arbetsglädje och välmående ökar, eftersom deras arbete värdesätts och känns meningsfullare.
Se kommentarer