Charlotta Szczepanowski brinner för att påverka och förändra. Som ordförande i NMC Nätverket för hållbart näringsliv, chef för hållbarhet och kvalitet på Coop och styrelsemedlem i organisationen KRAV är hon något av en tungviktare inom hållbarhetsfrågor i det svenska näringslivet. 

 Men karriärvalet var inte ett givet kall. Att hållbarhet blev hennes kärnområde är resultatet av en omtumlande insikt under studietiden. Charlotta pluggade materialteknik på KTH under 1990-talet och tyckte inte riktigt att hon briljerade i något ämne. 

Så, vad kunde bli hennes nisch? Till slut föll valet på miljöfrågor. Och ju mer Charlotta dök ner i ämnet, desto större blev hennes insikter om hur kritiskt läget var för planeten. 

– När jag insåg hur allvarlig situationen var, hade jag svårt att backa, berättar Charlotta.

När studierna var avslutade började hon samla på sig värdefull hållbarhetskunskap från flera olika branscher – hon har jobbat med hållbarhet på Electrolux, på Posten och på Riksbyggen. Sedan drygt ett och ett halvt år sedan kan hon även addera livsmedelsbranschen till sitt CV. 

Om Charlotta

Familj: Man Adam samt barnen  Rosa, 16 år, och Josef, 18 år. Bor: Lägenhet i Vasastan, Stockholm. Gör: Chef för hållbarhet & kvalitet på Coop, Ordförande i NMC Nätverket för hållbart näringsliv och styrelsemedlem i organisationerna KRAV, Vi-skogen och the international EPD system.  Bakgrund: Civilingenjör från KTH.

Hela världen behöver öva sig på förändring.

I augusti 2018 tillträdde hon som chef för hållbarhet och kvalitet på Coop, ett företag vars hållbarhetsarbete är mångårigt och prisbelönt. Men hållbarhet, jämställdhet och rättvist producerade produkter stod högt upp på agendan långt innan frågorna blev stekheta inom näringslivet. Verksamheten vilar sedan starten på kärnvärden som engagemang, hållbar konsumtion och medlemsnytta.

Det kooperativa förbund som lagt grunden till Coops verksamhet startades redan 1889. Några år senare, 1905, bildade en grupp kvinnor som tröttnat på det utbredda matfusket i Stockholm föreningen Svenska Hem. För att skapa ett bättre matutbud, med sunda produkter till rimliga priser, såg kvinnorna en möjlighet i den kooperativa affärsmodellen. 

1916 bestämde sig Svenska Hem för att ansluta sig till Konsum Stockholm, som då blev världens största kooperativ. I dag består KF av 30 konsumentföreningar vars 3,5 miljoner medlemmar tillsammans äger Coop.

Vi måste driva affärer och samtidigt hålla oss inom planetens gränser.

Precis som de företagsamma och engagerade kvinnorna bakom Svenska Hem i början av förra sekelskiftet, vill Charlotta påverka och vara med och bidra till förändring. Kooperativ-modellen var en av de faktorerna som lockade henne till Coop.

– Kooperationen ger möjligheter till en helt annat typ av styrning än vad aktiebolag har, där vinsten framför allt är det viktiga. Det finns helt andra förutsättningar med den kooperativa modellen, där ekonomin i större utsträckning är ett medel för att nå våra mål, vilket jag tycker är väldigt spännande. 

Det är viktigt att hitta nya sätt att styra företag inom näringslivet för att hållbarhetsfrågorna ska kunna drivas framåt, menar Charlotta. 

3 milstolpar som påverkat mig

1. När jag var liten fick vi dela på en tårta i skolan. Alla fick ta en lapp där det stod ett land. Landets välstånd gav storlek på tårtbiten. USA fick stor tårtbit och afrikanska länder väldigt små. Det här la en grund kopplat till hur orättvis världen är. 

2. År 2005 såg jag Al Gore här i Stockholm. Jag vet att jag kände ett sådant otroligt hopp. Nu kommer en person som folk lyssnar till, och som kan förklara hur illa det står till. 

3. En nära vän sa till mig att hon väljer att inte skaffa barn för att hon är orolig för framtiden. Jag kunde inte argumentera emot, vilket kändes dåligt.

– Ekonomin är självklart betydelsefull men ska fungera som ett medel för att ta utvecklingen framåt. Vi måste driva affärer och samtidigt hålla oss inom planetens gränser. 

– I mångt och mycket handlar det om att skapa ett kollektivt ”mindset”, både från politikers håll och från näringslivets sida. Men även konsumenterna behöver sätta sig in i frågorna. Ökar du dina kunskaper kommer du inse att många små saker faktiskt kan göra stor skillnad. Börja med små steg, sluta kasta kaffe i diskhon när du bryggt för mycket, använd en och samma tygkasse istället för att köpa nya plastpåsar när du handlar mat – eller ge dig själv köpstopp på nya kläder under ett år, tipsar Charlotta.

För även om det är enorma förändringar som världen behöver på sikt, är det bra att börja öva sig på att göra små justeringar. På så vis förbereder vi oss på de större omställningarna vi kommer att behöva göra, menar Charlotta. 

– Alla i hela världen behöver faktiskt träna sig på just förändring. Annars kommer vi inte orka med den utveckling som världen behöver.

Charlotta lever som hon lär. Hon smuttar på sin cappuccino och berättar i samma andetag hur noga hon är med att aldrig slänga kaffe. 

– För att producera bönor till en kopp kaffe går det åt lika mycket vatten som om vi skulle duscha i 22 och en halv minut. Blir det en slatt över hemma, brukar jag spara den och värma lite senare.

Änglamark har fått flera utmärkelser, bland annat har det rankats som Sveriges mest hållbara varumärke av Sustainable Brand Index. En av Charlottas favoriter i serien är müslin.  – Änglamark ligger djupt rotat i Coops gener.

Så, visst finns det enkla knep att ta till men Charlotta menar att utmaningarna kring mat är många och invecklade, och hon poängterar att det är viktigt att ha respekt för att frågorna kring mat och hållbarhet faktiskt inte har någon enkel lösning. Det finns ingen quick-fix.

– Vi måste acceptera att det är komplext med mat, särskilt för konsumenter. Historiskt sett har livsmedelsbranschen jobbat alldeles för mycket med att förenkla informationen kring hållbarhetsfrågan. Vi måste fokusera mer på att förtydliga och höja kunskapsnivån. För det är svårt!

Charlotta menar att nyckeln till reell förändring är att se helheten. Hon tror att det är essentiellt att inte välja bort något, utan att hitta en systematik för att få med allt som är viktigt för att driva processen framåt mot en mer hållbar värld. 

– Det går inte att bara fokusera på en fråga och välja bort en annan. Satsar vi bara på att minska klimatavtrycket, ja då kanske vi gör det på bekostnad av något annat. Och för att se det holistiska behövs ett systemtänk. 

Jag tycker företag borde titta mer på vad de behöver ändra i sin affärsmodell för att den ska passa in i en hållbar värld. 

Att just jobba med systematik och att hitta processer för att integrera hållbarhet i alla steg i verksamheten är något av Charlottas specialitet. 

Ett stenkast från hennes arbetsplats på Coops huvudkontor i Sundbyberg ligger hennes gamla högstadieskola. På Hallonbergsskolan fick hon och klasskamraterna lära sig studietekniken mindmapping, vilket hon tror har lagt grunden för hennes vurm för systematiska processer. 

– Jag tror att nötande med mindmapping under de där åren gjorde något med min hjärna, för sedan dess har jag haft väldigt lätt för att se hur saker och ting hänger ihop, och den förmågan har tror jag hjälpt mig att förstå komplexiteten inom hållbarhet. 

Integrering är en annan av hennes stötestenar. Hållbarhetskunskapen måste höjas i hela verksamheten och kunskapen måste införlivas i alla led. 

Charlotta är sedan 2018 ordförande i NMC Nätverket för Hållbart Näringsliv, en partipolitiskt obunden ideell förening för företag och organisationer som vill utveckla sitt hållbarhetsarbete. Inom nätverket finns över 200 företag och organisationer inom olika branscher som tillsammans jobbar för att lyfta hållbarhetsfrågorna i näringslivet. Verksamheten består främst av frukostmöten, rundabordsmöten och paneldiskussioner om aktuella hållbarhetsfrågor för medlemmarna och målsättningen är att inspirera, ge kunskap och skapa möjligheter till erfarenhetsutbyte. 

– NMC är den förening i Sverige som har bäst koll på näringslivet när det kommer till hållbarhetsfrågor – det är ett hedersuppdrag att få vara ordförande. 

Nätverket har bland annat startat en hållbarhetspanel där de tar tempen på hur näringslivet agerar hållbarhetsmässigt. 

– Vi behöver samverka i näringslivet och här får jag en mycket bra plattform. I framtiden vill vi bli en röst i samhället, säger Charlotta.

 Samhall och Coop –  delar värderingar 

Sedan 2017 har Coop ett ramavtal med Samhall och varje arbetsdag är över 1 200 Samhallmedarbetare delaktiga i leveranser till butikskedjan. Bland annat i form av lokalvård, yttre skötsel, kontorsstädning och varuplock i butik och på lager för e-handel. 

Coop väljer att arbeta med Samhall efter en samlad bedömning av pris och kvalitet, men även för att bidra till ett företag som gör en samhällstjänst. Företagen har matchande värderingar och utvecklar tjänsterna tillsammans.

– Vi hittar hela tiden nya vägar som för bägge bolagen framåt, säger Magnus Östh, key account manager på Samhall.

Men varför går förändringen inte snabbare, när det verkar som att viljan från näringslivet är så pass stark? 

– Ofta tittar företagsledare på hur de kan förbättra sin verksamhet utifrån olika hållbarhetsutmaningar, men jag tycker företag borde titta mer på vad de behöver ändra i sin 

Charlotta dricker kaffe med respekt. För att producera bönor till en kopp kaffe går det åt lika mycket vatten som för en 22,5 minuter lång dusch. 

affärsmodell för att den ska passa in i en hållbar värld. Lek med tanken på hur världen kommer att se ut om vi når de hållbarhetsmål som FN satt upp för 2030. Hur kommer samhället vara uppbyggt då, och hur passar din affärsmodell in?

– Samhalls affärsmodell är ju ett exempel på ett spännande sätt att styra en affär, där hållbarhetsfrågan är helt i fokus och en del av affärsmodellen. Där målet är att få människor i arbete, utifrån deras förutsättningar – och där ekonomin fungerar som ett medel för att nå målet. Det är en spännande modell tycker jag! ●