Från uppfinning till självklarhet del 6: Tangentbordet

På 1860-talet tog dövläraren Rasmus Malling Hansen fram den första skrivmaskinen som tillverkades i ett större antal. Skrivmaskinen som Hansen uppfann skulle från början användas för punktskrift som ett hjälpmedel för döva och synskadade att kunna kommunicera med omvärlden.

Det knattrande ljudet från en skrivmaskin hör till historien och det är där vi hittar föregångaren till dagens tangentbord. Det allra första försöket att konstruera en skrivande maskin ägde rum redan under tidigt 1700-tal. Försöken att skapa en maskin som kunde skriva fortare än vad människan kunde för hand var många, men genombrottet kom först på 1860-talet. Då tog dövläraren Rasmus Malling Hansen fram den första skrivmaskinen som tillverkades i ett större antal.

Skrivmaskinen som Hansen uppfann skulle från början användas för punktskrift som ett hjälpmedel för döva och synskadade att kunna kommunicera med omvärlden. Den kom också att kallas skrivkulan på grund av sin rundade form. Ungefär samtidigt i USA patenterade Christopher Sholes sin version som kallades för ”Type Writer” och modellen är mer lik det vi förknippar med en skrivmaskin i dag.

Det många inte vet är att många uppfinningar från början kom till för att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning. Så hur kommer det sig att några av våra mest betydelsefulla innovationer först var tänkta som hjälpmedel?

— De flesta uppfinningarna uppkommer som en lösning på ett problem. Att ha en funktionsnedsättning eller vara närstående till någon som har det innebär att vi bättre uppmärksammar hindren, säger Ann Dohse på Uppfinnarmuseet.
De utmaningar som vi andra ofta ”går runt” blir för en person med funktionsnedsättning ibland så påtagliga att kreativiteten i stället börjar spira.

De flesta uppfinningarna uppkommer som en lösning på ett problem.

— Vi pratar ofta om inkluderande design, vilket innebär att vi redan i utvecklingsstadiet av en produkt eller tjänst utformar lösningar som är anpassade för personer med större svårigheter än andra. Resultatet blir då att en så stor målgrupp som möjligt kan använda den, säger Elisabeth Ramel-Wåhrberg, senior designer på Veryday.

— Tillvägagångssättet är relevant för att alla ska känna sig inkluderade, och utifrån ett lönsamhetsperspektiv är det bra eftersom det utökar målgruppen. Men framför allt berör det oss alla — med åldern kommer exempelvis minskad rörelseförmåga för de allra flesta.

Se kommentarer