Dela mera!

Ska vi dela grejer med varann? Story listar de viktigaste trenderna i den heta delningsekonomin.

780 000 svenskar

Och miljontals människor runt hela jorden gör det — delar grejer med varandra.

Delningsekonomin, det vill säga att låna eller hyra saker eller tjänster av andra i stället för att äga själv, är redan stort och blir bara större. Antalet användare av delningssidor och tjänster ökade med hela 30 procent under 2016 jämfört med 2015 — bara i Sverige, enligt en undersökning från Nordea. Men vad är det som får oss att vilja äta hemma hos någon annan i stället för på restaurang, att bo på en främlings soffa i stället för på hotell eller att låna kläder på klädbibliotek snarare än att köpa nytt?

— Det finns så många olika aspekter av delningsekonomin. Det är ett ganska vitt och spretigt fenomen, därför finns det också väldigt många anledningar till varför människor deltar i den, säger Maria Eriksson.

Hon är frilansjournalist och drev under 2016 bloggen 366daysofsharing.com, där hon under ett år levde genom delningsekonomin.

— Jag gjorde det för att jag är intresserad av de sociala aspekterna av det hela. Som hur det byggs upp tillit mellan användare eller vad som gör att människor släpper in främlingar i sina hem. Sedan är det också ett kul sätt att träffa folk.

Den sociala aspekten är långt ifrån den enda. I undersökningen The Sharing Economy, som gjordes av PwC i USA 2015, framkom att:

✱ 86 procent av deltagarna i delningsekonomin tyckte att det var billigare att dela än att köpa.

✱ 76 procent av deltagarna i delningsekonomin tyckte att det är bättre för miljön.

✱ 78 procent av deltagarna anser att samhället blir bättre av det.

✱ 63 procent att det helt enkelt är roligare än att handla av konventionella företag.

De unga vill helt enkelt inte äga saker, ägande är förknippat med krångel. Varför behöva ta ansvar för att försäkra, serva, laga och inte minst försöka hitta parkering till en bil när du kan slippa allt besvär genom att dela?

dela2

Trender

1. Tillit

Det viktigaste för att delningsekonomi ska fungera är inte prylar, det är tillit.

— Det de stora aktörerna inom delningsekonomi, som exempelvis Airbnb och E-bay, har lyckats med är just att skapa ett förtroende hos användarna, säger Erik Starck, vd för Lean Forward och med lång erfarenhet från den svenska startupsektorn.

Men det är också det som är svårigheten för nya aktörer. Många delningssidor bygger förtroende genom att användare betyg-sätter varandra, vilket ger dem en möjlighet att bedöma varandras trovärdighet. Det i sin tur bygger förtroende för sajten, men innan din sajt kan visa upp den historiken så har du ett dilemma. För vem vill vara först och chansa?

— Den marknadsplats som klarar av att lösa tillitsdilemmat, den blir en definitiv game changer, säger Erik Starck.

2. Globalt eller lokalt?

Delningsekonomi kan vara allt från stora, globala giganter till små lokala grupper på Facebook – allt beror på hur man definierar vad delningsekonomi egentligen är.

— Det finns mängder med grupper på Facebook där grannar i ett bostadsområde skänker bort sådant som inte behövs eller lånar ut saker som bara står. Och på ett sätt kan det fungera bättre än de stora marknadsplatserna eftersom du här redan har den sociala kontrollen på plats, säger Maria Eriksson, frilansjournalist och bloggare.

Själv har hon testat båda varianterna; deltagit i lokala granngrupper men också hyrt ut sin soffa som sovplats till människor från andra sidan jorden. Hon ser en klar bonus med grupperna som delar saker inom närområdet.

— När du delar saker med människor i ditt bostadsområde lär ni känna varandra bättre, vilket kan leda till ökad trygghet. Om du är intresserad av det sociala. Vill du bara använda en borrmaskin och slippa småpratet är det inte smidigast att dela med grannarna.

3. Tak över huvudet

Ett av de vanligaste exemplen när man pratar om delningsekonomi är olika tjänster som hjälper människor att hyra bostad av varandra. Här finns globala jätten Airbnb som har blivit en så stor aktör att den har påverkat hela turismbranschen, så till den grad att lagstiftarna på många platser har fått rycka in och reglera hur tjänsten får användas.

Men här finns också en hel uppsjö av andra varianter. Du har couchsurfing, där människor på resa erbjuds att få sova på någons soffa en natt, eller en tjänst i England där odlingsintresserade utan egen mark kan få tillgång till trädgårdsland hos villaägare utan gröna fingrar. Här finns till och med Airpnp, där kissnödiga människor mot betalning kan få gå på toaletten hemma hos privatpersoner.

Men det är inte bara tak över huvudet för dig som privatperson som går att ordna genom delningsekonomi, du kan också skaffa dig ett tillfälligt kontor. I Sverige har tjänsten Hoffice börjat koppla ihop olika egenföretagare som är trötta på att jobba ensamma hemma på kammaren. I stället turas de om att vara värd för en grupp andra företagare hemma hos sig och får på så vis både arbetskamrater, olika arbetsmiljöer och inspiration.

Workaround är en liknande tjänst där företag som har kontor eller konferensrum över kan hyra ut dem till personer i jakt på en arbetsplats för några timmar.

— Generellt sett har den här typen av tjänster inte riktigt tagit fart i Sverige än. Jag tror att problemet återigen hör ihop med tillit. Ska du släppa in en främling på ert kontor vill du helst veta vem det är innan du ordnar ett passerkort. Och du blir betydligt mer benägen att göra det om du vet att personen är ärlig och skötsam och ställer ner kaffekopparna i diskmaskinen, säger Erik Starck på Lean Forward.

dela3

4. Bilar och transporter

En annan redan klassisk bransch inom delningsekonomi är transporter. Bilpooler har funnits länge och växer så det knakar, ofta är det dessutom biltillverkarna som äger dem eftersom de inser att dela är det nya äga. Ta till exempel Sunfleet som ägs av Volvo eller DriveNow som ägs av BMW.

Vill du sedan parkera bilen kan du naturligtvis också göra det via delningsekonomin. I Storbritannien heter giganten JustPark och låter dig, via en app, hitta lediga parkeringsplatser hemma hos privatpersoner eller hos företag. Har du i stället båt kan du via mooringo.com hitta lediga bryggplatser för natten.

Vill du inte förflytta dig utan bara bli körd finns olika privata samåkningstjänster som svenska Skjutsgruppen eller kommersiella alternativ som Flygbussarnas nya tjänst Door To Gate. Med den blir du upphämtad vid dörren som av en taxi, men på vägen till flygplatsen kan ni komma att hämta upp ytterligare några personer.

Mer kontroversiellt är Uber, den globala tjänsten där privatpersoner kan ta betalt för att köra andra i sin bil. Något som har lett till stämningar på grund av skattebrott, men också anklagelser om att arvodena som förarna kan ta ut är alldeles för låga för att kunna leva på. Att delningsekonomi kan vara ett sätt för att spara på resurser innebär inte att det alltid är okontroversiellt.

5. Äta och mat

Nej, du behöver inte dela din macka med andra människor. Men om du inte orkar laga kvällsmat och inte heller vill gå på restaurang kan du via appen AirDine betala för att äta mat hemma hos någon privatperson.

Har du mat över som du inte vill slänga kan du via brittiska tjänsten Olio meddela att den som vill gärna får ta över äpplena i trädgården eller konserverna du varken kommer att öppna eller göra slut på.

Inom det här området finns också flera tjänster som inte har med pengar eller vinstintresse att göra. Svenska Invitationsdepartementet startades av Ebba Åkerman, en SFI-lärare som var frustrerad över att hennes elever aldrig fick någon chans att träna på att prata svenska med svenskar. Det berodde helt enkelt på att de aldrig fick möjlighet att träffa och lära känna personer med svenska som modersmål.

Så hon grundade Invitationsdepartementet. Tanken är att personer som kan svenska bjuder in personer som vill lära sig svenska på en middag, och via samtalet och maten byggs förhoppningsvis även större kunskap både om språket och varandra.

6. Jobb

Det finns mängder med appar som bygger på tanken att koppla ihop människor som behöver en tjänst utförd med dem som är beredda att utföra den. Än så länge i sin linda i Sverige, men redan stort i USA. Och reaktionerna är minst sagt delade.

En del hyllar det som en fantastisk möjlighet för egenföretagare att snabbt och enkelt hitta kunder, eller som ett sätt för privatpersoner att snabbt kunna få hjälp med allt från hundrastning till snickeritjänster.

Andra, allt från fackförbund till Bill Clintons arbetsmarknadsminister Robert Reich, ser mer kritiskt på det. Det är inte längre ovanligt i vissa branscher att någon får gå på grund av arbetsbrist men samtidigt får höra att de är välkomna tillbaka som konsulter. Men då har arbetsgivaren inte längre något ansvar och personen har varken långsiktig trygghet eller försörjning.

En del ser det som att on demand-ekonomin riskerar att rasera allt vad kollektivavtal och arbetsmarknadslagstiftning har byggt upp, just för att de reglerna inte gäller de som tvingas bli egenföretagare och leta påhugg via appar.

dela4

7. Hybrider

Tillit är som sagt viktigt för att våga dela med sig av sina saker eller att våga sova över på en främlings soffa. Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, sade också i samband med att de släppte sin rapport om svenskarnas inställning till delningsekonomi 2016 att det är uppenbart att vi än så länge mest ser fördelarna med att nyttja och hyra av andra. Däremot är vi inte så villiga att dela med oss av vårt eget.

Som ett sätt att runda det här, och få delningsekonomin att fungera även om det är fler som vill använda än som vill låna ut, har hybrider vuxit fram. Här är det inte privatpersoner som delar med sig av sina saker utan i stället fungerar företagen som bibliotek. Till exempel finns en järnhandel i Malmö som har som affärsmodell att kunderna i stället för att köpa verktygen betalar en medlemsavgift och därefter får låna de verktyg de behöver. Ett annat exempel är Filippa K som i vissa butiker hyr ut sina plagg i stället för att sälja dem, men som också har testat att hyra ut nästa säsongs haute couture direkt efter att de visats på catwalken. Mindre flashiga varianter är klädbibliotek där medlemmarna i stället för att köpa dyra märkeskläder hyr dem för en kortare period, till exempel en helg.

I Sverige är det också vanligt att de plattformar som deltar i delningsekonomin drivs av ideella organisationer, det skrev forskarna Robin Teigland och Claire Ingram samt ekonomen Anna Felländer i rapporten The Sharing Economy 2015. Så är till exempel fallet med Fritidsbanken, en växande organisation som lånar ut begagnad sport- och fritidsutrustning gratis för att alla ska ha råd med en aktiv fritid.

8. Kringtjänster

Delningsekonomi är spretigt. Det är inte helt enkelt att navigera sig fram i den relativt nya djungeln av olika sajter och appar. Vilka regler gäller om jag som privatperson hyr en borrmaskin av en annan privatperson? Skatterättsligt? Administrativt?

Om jag hyr ut min lägenhet via Airbnb över helgen och hyresgästen förstör någonting, gäller min hemförsäkring då?

En av fem personer i Nordeas undersökning om delningsekonomi tycker att det är oklart hur de ska göra om något går fel och känner sig därför inte helt trygga.

Ingela Gabrielsson på Nordea:

— Det finns ett stort utrymme för utveckling, inte bara av nya delningstjänster, utan också för kringtjänster för att öka tryggheten för användarna.

Se kommentarer