Antitrendernas 2018

Trendord som virtual reality, urbanisering och digitalisering har blivit vardagsmat. Ur dem uppstår antitrender som inte nödvändigtvis är motreaktioner på fenomenen utan även kan innebära smarta vidareutvecklingar. Story presenterar fem potentiella antitrender 2018.

En ny grön våg har vuxit fram ur ­urbaniseringen.

Jeanette K Lindberg är trend- och omvärldsanalytiker på Docere och en av initiativtagarna till trendsajten Buzzter.

Vad är en trend?

– Trender är förändringskrafter som skapar nya förutsättningar för människor. De kan definieras utifrån tre nivåer. Dels megatrender som nästan alla påverkas av, såsom urbaniseringen och digitaliseringen. Sedan har vi de trender som överlappar flera områden, exempelvis social hållbarhet som präglar både näringsliv och arkitektur. Mikrotrenderna är de som avgränsas till specifika områden.

Varför skapas antitrender?

– Vi är flockdjur och gör som andra men när ”alla” anammar något triggas vår individualism. Vi vill känna oss unika. Antitrender till de stora megatrenderna är mindre och pågår samtidigt. Som när urbaniseringen frammanar en ny grön våg. Då börjar vi odla på stans hustak i stället för att flytta ut på landet igen.

Vad avgör om en trend normaliseras och blir en självklar del av våra liv?

– Nyttan är en stark drivkraft. Ta arbetslivet som exempel. Där har vi identifierat en trend som kallas individnorm. Den går ut på att företag går ifrån den förväntade normen om exempelvis vilka egenskaper en medarbetare ska ha för att i stället inkludera fler. Eftersom mångfald enligt flera studier är vägen till framgång och innovation lär nyttan i trenden vara så pass stor att den normaliseras.

Hur lång tid tar det innan en trend normaliseras?

– Vissa mikrotrender är rena flugor och blir aldrig självklara inslag i vår vardag. Tittar vi i stället på megatrenderna som påverkar oss alla kan de pågå i decennier. Digitaliseringen har exempelvis pågått sedan mitten av 1900-talet men trenden har exploderat de senaste tio åren och är fortfarande inte helt normaliserad.

Superfood blir supermat

2018 lyfter vi blicken från goji och chia för att i stället upptäcka den svenska supermaten. Råvaror som nässlor, havre och lingon är minst lika bra för hälsan.

Urbaniseringen blir ny grön våg

En ny grön våg har vuxit fram ur -urbaniseringen och stadsbor vill kunna få tag på närproducerad mat utan att flytta ut på landet. Planerna på att odla grönsaker i Dagens Nyheters gamla källararkiv är ett exempel på storstadens gröna våg 2018.

Virtual reality blir natural reality

Naturskyddsföreningen lanserade natural reality när VR-glasögonen blev årets julklapp 2016. Trots VR:s alla möjligheter längtar vi ut till den naturliga verkligheten. En färsk undersökning från Fjällsäkerhetsrådet visar exempelvis att alltfler unga fjällvandrar och den sanna utomhussporten golf fortsätter att öka.

High tech blir high touch

Ur high tech-livet växer behovet av beröring. 2018 balanserar vi därför vår högteknologiska livsstil med high touch-trenden som sätter den mänskliga kontakten i centrum, oavsett om det är i form av middagsklubbar, konserter eller retreater. High touch handlar också om att vi blir bättre på att dra nytta av den teknologi som hjälper oss att vara människor. Ta äldreomsorgen som exempel, genom att integrera modern teknik avlastas personalen så att de kan lägga mer tid på umgänge med seniorerna.

Digitaliseringshajp blir digital detox

Någon beskrev det som att vi måste förändras eller dö. Inte undra på att digitaliseringshajpen har gett oss digital ångest både på jobbet och privat. Att svara på jobbmejl 24/7 och hålla full koll på sociala medier är en stressfaktor som vi nu lär oss att hantera. Lösningen är en digital detox som helt enkelt innebär att vi gör medvetna val och lägger upp strategier för hur vi förhåller oss till det digitala flödet. Vinsten? Mindre stress och bättre fokus.

Se kommentarer