Vem trodde att den en gång så hånade yuppienallen skulle bli så smart att den finns med i snart alla delar av vårt liv. På ett par ­decennier har den gått från trådlös pratapparat till allt från plånbok, bank, butik och karta till nöjesarkad, skvallerkanal, uppslagsverk och sambandscentral för nästan all vår kommunikation med omvärlden. I dag är mobilen så integrerad i våra liv att vi får öva på att stänga av den.
När Story frågade fem, inom sina områden, experter vad som kommer att påverka våra liv mest under det kommande decenniet var svaren tveklösa – robotteknik, artificiell intelligens (AI) och maskininlärning, där bland annat smartare algoritmer kan hjälpa oss att göra klokare och mera hållbara val.

Exakt hur detta påverkar framtida affärsmodeller är det ingen som vet, det ligger ju liksom i sakens natur. Men när digital utveckling gör det möjligt att koppla ihop maskin och människa skapas helt nya verktyg och lösningar. Alla nya idéer och tjänstelösningar som prövas kommer knappast att lyfta, men de som redan har fått fotfäste kommer med säkerhet att utvecklas ytterligare – och kanske på sätt som vi inte ens kan föreställa oss.
 

Entreprenör och grundare av företagsgruppen Serendipity:
”Automation förändrar hur samhället ser på robotar, både fysiska och icke fysiska. Det kommer att gå snabbt. Och det kommer att vara en plågsam övergångsfas då tjänster försvinner och ersätts av robotar.
Vid horisonten: ”Framtidens läkare kommer göra samma resa som dagens bilmekaniker. För 30 år sedan var det ett hantverk att laga en bil. I dag kopplas bilen in till en dator som ställer diagnos och gör ett schema för vad som behöver åtgärdas. En läkare, oavsett hur duktig hen är, kommer bara hinna träffa ett ändligt antal patienter under sin livstid. En dator kommer kunna bearbeta information från alla läkare i hela världen, se mönster och många gånger ställa bättre diagnos. Och vi kommer bli alltmer integrerade med datorerna. Tänk digitala strukturer som integreras i vår hjärna och gör det möjligt att kopiera och spara vårt medvetande. Kan vi spara vårt minne kan det bli botemedlet mot sjukdomen Alzheimer.”

Robotforskare och professor i datalogi vid KTH:

”AI och maskin­inlärning kommer utan tvekan att vara det som har störst inverkan på framtida affärsmodeller. Det påverkar inte bara hur vi effektiviserar processer, som produktion, logistik och leverans utan också hur vi arbetar och samarbetar. Jag tror att utveckling och framtagning av produkter kommer ske närmare försäljningen. Allt kommer bli mer anpassat efter individen och företagen kommer få en viktig roll som utbildare, genom att till exempel visualisera för kunden hur en produkt påverkar miljön och hur den kan bli lättare att källsortera.”
Vid horisonten: ”Vi kommer absolut att interagera mer med olika föremål genom att prata och gestikulera, precis som när vi interagerar med varandra.”

Digital konsult och föreläsare med plats i regeringens Innovationsråd:
”Allt från AI och robotar till nanoteknik och kryptovalutor är nya teknologier som mognar snabbt och kommer påverka utvecklingen. Som konsumenter ställer vi nya krav på tillgänglighet, enkelhet och individanpassning. Vi blir mer medvetna och efterfrågar social och ekologisk hållbarhet. Klimatförändringar och en växande befolkning ökar konkurrensen kring vissa råvaror, vilket ger ett absolut behov av hållbara värdekedjor. För att optimera användningen av våra resurser kommer vi få allt fler lösningar där kunder och konsumenter hyr eller lånar i stället för att äga.”
Vid horisonten: ”Stora decentraliserade ekonomier av data, i allt från socialförsäkringar till transport-ekosystem. AI-beslut i myndighetsutövning. Robotar i vård och omsorg. Dynamisk kilometerskatt för en fordonsflotta av fossilfria fordon, varav många är självkörande. Klimatsmarta och snabba resor, hyperloop och överljudsflyg på biobränsle.”

Professor i ekonomi vid Handelshögskolan, Stockholm:

”När ”evig tillväxt” inte längre är ett mål så har det industriella ekonomiska systemet spelat ut sin roll. Det förändrar helt definitionen av resurser, förädling och vinster. Vi kommer att se en framväxt av affärsmodeller som bygger på att skapa och utväxla värde i andra valutor än pengar, till exempel energi och tid.”

Vid horisonten: ”Teleportörer. I dag heter de 3D-printrar och är ungefär vad de första Ericsson- och Nokiamodellerna var innan Iphone gjorde både telefonerna och våra liv smartare.”

Analysexpert och vice vd HUI Research (Handelns Utredningsinstitut):

”För konsumenterna kommer drivkrafterna egentligen att vara desamma som i dag: tillhörighet, en rik fritid och inte minst att spara tid. Tiden är en av de viktigaste drivkrafterna för e-handelns framväxt och där har vi bara sett början. Vi kommer att växla prylar mot tjänster. Se på matkassarna, de sparar tid. Hållbarhetstrenden får ökat inflytande. Även om drivkraften är att spara tid äter vi inte mer snabbmat. Vad vi äter blir en allt viktigare del av vem vi är.”

Vid horisonten: ”Smartare algoritmer och nya typer av blockkedjeteknik som hjälper oss göra mer medvetna och rationella val. En växande tillitsekonomi kommer skapa nya affärslösningar.”

Delningsekonomin växer. Redan i dag ser vi många plattforms­baserade affärsmodeller som låter kunder och konsumenter hyra eller prenumerera i stället för att äga. Oavsett om vi talar om fordon (tänk Uber och bilpooler), lägenheter (Airbnb) eller mänsklig arbetskraft (DogBuddy) optimerar de resursanvändningen och påverkar både handeln, fastighetsbranschen och arbetsmarknaden. Entreprenörerna som gör affär av sin tid eller sina tillgångar på en digital plattform kommer bara att bli fler. Vad sägs om affärsmodeller där köpare och säljare finns i samma ekosystem, ett sorts decentraliserat Spotify där alla som bidrar med lagringsutrymme, marknadsföring eller innehåll får små mikroströmmar av ersättning när de skapar mervärde.

AI är ordet för dagen. Redan i dag finns självlärande, röstförstående algoritmer som pratar med oss. För yngre generationer är det helt självklart att den artificiella men personliga assistenten Siri bor i mobilen. Och inom detaljhandeln tar automatiska inköpsrobotar över på samma sätt som inom delar av börshandeln. Smarta maskiner sparar tid och kommer om något decennium ha ersatt mycket av det som i dag görs av människor. I hemmet är robotdammsugarna bara ett smakprov. Se fram emot helt nya vardagslösningar och appar som inkluderar allt som ska till för att få ihop barnfamiljers pussel med jobb, skola och fritidsaktiviteter. På konsumentnivå kommer vi också se smartare och mer relevanta algoritmer. I stället för att bombarderas av reklam för varor eller hotellövernattningar vi ofta redan köpt kan de vägleda våra köp och tala om vad som är klimatsmartast.

Ett kretsloppstänkande där återanvändning är bättre än återvinning blir affär i allt fler branscher. Ökat medvetande om jordens begränsade resurser kommer bidra till att marknaden för återbruk och uthyrning av sällanvaror växer sig allt större. Många har redan hittat affären i cirkulära affärslösningar, som Hygglo där man kan hyra ut prylar man inte behöver eller hyra det man saknar. På marknadsplatsen TaskRunner anlitas hjälp för enklare jobb och på TipTapp betalar du andra för att hämta och återvinna grejer du inte behöver. Förvänta dig mer spännande lösningar

Marknaden blir alltmer anpassad efter våra personliga önskemål. Näthandel gör det möjligt att välja bort massproducerat till förmån för det unika. Om en vara inte behöver ta omvägen via en klassisk butik kan den bli alltmer portionsförpackad, skräddarsydd och anpassad efter just dina önskemål. Förpackningar som inte behöver säljas på butikshyllan kan också bli både billigare och mer miljövänliga att förflytta från tillverkare till konsument. Med webbutiken #Shopthefuture säger sig handelsjätten Amazon redan ha tagit ett första kliv in i framtiden och förutspår att 3D-skrivaren blir framtidens shopping, eftersom den gör det möjligt för vem som helst att designa egna produkter.

Vi vill ha integritet och kryptering. Många företag är inte längre bekväma med molntjänster som ligger utanför EU eller ens utanför Sverige. Konsumenter oroar sig för nätsäkerhet, it-läckor och globala säkerhetsrisker. Den nya dataskyddslagen GDPR (General Data Protection Regulation) är ett sätt att stärka EU-medborgares rättigheter och möjligheter att påverka hur den personliga informationen används. Vi vill ta tillbaka kontrollen över informationen om oss själva och vi kommer att bli mer restriktiva och medvetna om vem vi delar vår data med. I en nära framtid kanske vi tar tillbaka äganderätten för att i stället under en period låna ut data om oss själva för att få hjälp av ett företag att lösa en specifik uppgift.

Grupptillhörighet är viktigt. I en digital värld finns det underlag att skapa helt nya grupper utan geografiska gränser. Se på klädskaparen Gudrun Sjödéns fanclub som förenar kulturtanter med smak för det färgglada över hela världen. Vi kommer att se fler typer av medlemskap och grupperingar som förenar dem som tycker eller vill lika eller samlas kring designer, varumärken eller nördiga ­intressen. ­Framgångsrika bloggare och andra influencers ser redan hur identifiering med en livsstil och lojalitet kan skapa affärer och tjänar pengar på sina personliga varumärken. Nu gäller det för andra att hänga på. Storytelling kan vara ett sätt att kommunicera.

Att spara tid är en av våra viktigaste drivkrafter, vilket har bidragit till e-handelns snabba framväxt. Vi värdesätter bekvämlighet och kommer växla alltmer konsumtion av prylar mot tjänster. Eller söka en kombination av båda. Förutse en ökad tjänstefiering av detaljhandeln där prislappen på ett nytt golv innehåller både kvadratmeterpriset och en paketlösning för att få det lagt. Förutsatt att vi fortsatt kommer att vara vanemänniskor kommer vi att uppskatta automatiska tjänster, såsom att tandkrämen, smöret och tvättmedlet automatiskt hamnar på inköpslistan när de börjar ta slut. Allt smartare algoritmer kanske till och med lär sig hur ofta vi vill ha variation mellan herrgårdsost och grevé att vi nöjda kan låta kylen ”fylla på” sig själv genom en personlig anpassad hemleverans. Vill vi bli överraskade kan vi söka inspiration till fredagsmiddagen i vårt sociala flöde och med ett knapptryck lägga till de ingredienser som behövs.

För de flesta har tv-tablån redan spelat ut sin roll och det linjära tittandet har ersatts av tittande på våra villkor. Förutom allt vi matas med via vårt sociala flöde så har prenumeration blivit allt vanligare. Streamingtjänster som Netflix och HBO har redan förändrat affären i traditionella media. 2017 hade musikstreamingtjänsten Spotify 140 miljoner användare, varav 60 miljoner betalande. Vi abonnerar på middagslösningar och städtjänster. Vad kommer härnäst?

Som konsumenter blir vi alltmer sofistikerade, kunniga och pålästa. Vi läser recensioner online, jämför priser och delar med oss av våra åsikter, rejtar (betygsätter) och kollar in vad andra i våra nätverk tänker och tycker. Faktum är att digital natives, alltså den generation som föddes med mobiltelefon i hand, kan tro mer på okändas omdömen på en rejtingsajt än på experter. För att få vårt gillande kommer det att krävas mer än traditionell marknadsföring. Smarta företag måste i allt högre grad bygga förtroende och leverera mervärde. Speciellt de varumärken som vänder sig till konsumenter måste förbereda sig på att även få sin företagskultur eller sitt hållbarhetsarbete granskat.

Kroppen ska inte bara se bra ut på ytan. Hälsoeffekterna påverkar även vilken mat vi köper. Och vi lyssnar minst lika mycket på råd från vänner, bekanta och självutnämnda experter som på forskare och läkare. Den markant ökade försäljningen av laktosfria och glutenfria produkter talar sitt eget språk. Ur denna tillitsekonomi kommer det att växa fram nya ­affärslösningar. E-hälsa är redan en mångmiljardindustri. Kombinera global patientdata med AI och en dator kan ställa en snabbare diagnos än en läkare. Se på Watson, IBM:s superdator som matad med data kan göra allt från att designa kläder, laga mat och komma med förslag på en möjlig diagnos. Robotar lär också bli ett naturligt inslag inom vård och omsorg.