Det många inte vet är att många uppfinningar från början kom till för att underlätta vardagen för personer med funktionsnedsättning. Så hur kommer det sig att några av våra mest betydelsefulla innovationer först var tänkta som hjälpmedel?

— De flesta uppfinningarna uppkommer som en lösning på ett problem. Att ha en funktionsnedsättning eller vara närstående till någon som har det innebär att vi bättre uppmärksammar hindren, säger Ann Dohse på Uppfinnarmuseet.

De utmaningar som vi andra ofta ”går runt” blir för en person med funktionsnedsättning ibland så påtagliga att kreativiteten i stället börjar spira.

— Vi pratar ofta om inkluderande design, vilket innebär att vi redan i utvecklingsstadiet av en produkt eller tjänst utformar lösningar som är anpassade för personer med större svårigheter än andra. Resultatet blir då att en så stor målgrupp som möjligt kan använda den, säger Elisabeth Ramel-Wåhrberg, senior designer på Veryday.

— Tillvägagångssättet är relevant för att alla ska känna sig inkluderade, och utifrån ett lönsamhetsperspektiv är det bra eftersom det utökar målgruppen. Men framför allt berör det oss alla — med åldern kommer exempelvis minskad rörelseförmåga för de allra flesta.

På fem år har omsättningen för nedladdningsbara och strömmade ljudböcker tiofaldigats, enligt statistik från Svenska Förläggareföreningen 2016. Ungefär 120 miljoner omsätter den framgångsrika genren som faktiskt har sitt ursprung i talboken. Den kom till i 1930-talets USA som ett sätt att ge synskadade vuxna tillgång till litteraturens magiska värld.

Även om begreppen lätt blandas ihop är det skillnad på tal- och ljudböcker. Talboken lever ett liv lite i skymundan. Till skillnad från ljudboken är den inte kommersiell och kan bara lånas och köpas av personer med läsnedsättning.