Att några helt nya svenska städer ska växa fram bedömer de flesta som osannolikt. I stället handlar det om att bygga i, och kring, befintliga storstadsförorter med optimala förutsättningar för utökad, helst spårbunden, kollektivtrafik. Vi kommer att få se nya områden byggas ihop med gamla, nya hus insprängda i befintliga kvarter och äldre fastigheter som kompletteras med fler våningar eller tillbyggnader.
— Det är kanske det som är mest intressant, att integrera det gamla med det nya och få fler årsringar, säger Fredrik Bergström affärsområdeschef på WSP, ett av världens ledande analys- och teknikkonsultföretag.

Ett aktuellt exempel där just kollektivtrafiken varit en viktig faktor är nya Flemingsberg utanför Stockholm, som nu växer fram. Med utgångspunkt från spårtrafiken, Karolinska Universitetssjukhuset och Södertörns högskola har kommunen en vision att år 2050 erbjuda minst 20 000 fler arbetstillfällen och ta emot 15 000 fler studenter. Dessutom ska andelen resor till fots, med cykel och via kollektivtrafik uppgå till minst 70 procent. Andelen invånare som känner tillit till andra människor ska vara minst 90 procent. Tryggt och miljövänligt.
— Den regionala stadskärnan Flemingsberg är ett unikt pilotprojekt för att bygga en verklig stad, med bra kollektivtrafik, attraktiva bostäder med tillgång till såväl bra restauranger och handel som akademi och grönområden. Det är svårare än man tror att uppnå verklig stadskvalitet i ett område som historiskt planerats som förort. Målet är att stärka tillväxten av jobb, forskning, företagande och livskvalitet i södra länet och på så vis få både bättre balans och bättre miljö, säger Gustav Hemming, miljö- och regionplanelandstingsråd, Stockholms läns landsting, i ett pressmeddelande.
Med nya stadsplaner finns också förutsättningar att bygga in integration i systemet redan från start, bland annat genom att skapa olika typer av bostäder, som i Flemingsberg där 450 nya studentlägenheter planeras. ABC 2.0-visionen omfattar också studentboenden men Fredrik Bergström menar att det är en politisk fråga ifall nya områden ska kunna erbjuda boenden som passar till exempel studenter, funktionsnedsatta och låginkomsttagare.
— Att bygga nytt är dyrt, så är det bara. Men med till exempel modulhus kan man kanske få ner kostnaderna.
Navet i de nya städerna utgörs av ett centrum där kollektivtrafik, handel, föreningsliv och service samlas, liksom inkluderande mötesplatser, både inne och ute.
— Med mötesplats menar vi inte nödvändigtvis att folk måste umgås. Det handlar om att ge möjlighet att se andra människor, kanske med annan bakgrund eller andra kläder, för att skapa en förståelse för varandra, fortsätter Fredrik Bergström.
Lekplatser, kulturhus, bibliotek och små trivsamma torg är några exempel, men det kan vara enklare än så.
— Det kan handla om att man bara ska kunna sitta på en bänk på en gata som inte är förstörd av buller och biltrafik, säger Alexander Ståhle, vd för Spacescape, ett konsultföretag inom stadsbyggnad.
Alexander Ståhle är doktor i stadsbyggnad, har bland annat varit delaktig i framtagandet av Samhällsbarometern och utkom 2016 med boken Alla behöver närhet: Så blir framtidens städer.
Ett nytänkande exempel på mötesplats är de stadsodlingar som vuxit upp som svampar ur jorden, på taken och i små odlingslådor det senaste decenniet. Det är långt ifrån bara grönfingrade skogsmullar som gräver i myllan. Under hösten startar också Beckmans Designhögskola en liten odling på skolans innergård i centrala Stockholm.
– Många av våra elever har ett stort matintresse och många är veganer och vegetarianer. För oss blir det här främst en social grej, att odla och sedan gemensamt laga och äta skörden lagom till examen i vår, säger Karina Ericsson Wärn, rektor på högskolan.
Den sociala aspekten är basen i många odlingsprojekt: att göra saker tillsammans, samtidigt som man bidrar till en bättre stadsmiljö och kan äta hälsosammare. Men odlingsivern ger också nya arbetstillfällen.
— Vi finansierar bland annat projekten Stadsbruk och Odlande stadsbasarer, där det finns en social aspekt, genom att ge människor utanför arbetsmarknaden jobb, säger Marie Karlsson, programledare på innovationsmyndigheten Vinnova.

Andra motiv kan vara både politiska och ekonomiska. I Detroit har en skyhög arbetslöshet i kombination med en enorm mängd ödetomter skapat både behov och möjlighet för billig, näringsrik, närproducerad mat. Den forna bilmetropolen sägs nu vara världens mest uppodlade storstad.
På andra sidan klotet har Pasona Group skapat ett helgrönt Tokyokontor, där fasaden är täckt av vertikalodling och 200 arter av ris, grönsaker och frukt odlas på taket och inomhus för att sedan serveras till de anställda.
Närhet till grönska och natur är också det som står högst på svenskarnas önskelista i boendemiljön inför 2050, tillsammans med goda allmänna kommunikationer, enligt Samhällsbarometern.
— Städerna behöver ekosystemtjänster i både stort och smått, allt från takodlingar till buskar och vegetation som dämpar buller och rensar luften eller träd som utjämnar temperaturskillnader. Gröna ytor tar också hand om dagvatten väldigt effektivt, fortsätter Marie Karlsson.

Med miljön i fokus blir bilen den gordiska knuten för framtidens stadsplanering. Redan nu rullar Bzzt:s eldrivna podtaxibilar (som egentligen är mopeder) på Stockholms gator för korta, billiga resor. Många forskare förutspår en transportrevolution, där drönare levererar våra näthandelsköp och storstadstrafiken utgörs av spårtrafik och självgående elbilar och elbussar.
— Vi kommer se elbussar som är som spårvagnar på gummihjul och bussar som kan gå som spårvagnståg och dela på sig mot olika destinationer för att anpassas efter antalet resenärer. Tvärförbindelser är ofta det stora problemet och där blir bussen viktig, säger Fredrik Bergström.
Teknologin finns redan och Alexander Ståhle är övertygad om att självkörande fordon blir verklighet så snart politiska, juridiska och försäkringsmässiga ramar skapats.
— De senaste hundra åren har vi byggt för bilen. Sedan visade det sig att bilen skapade ohälsa och att bilstaden medförde segregation och sociala problem. När kostnaden för att åka taxi eller robotminibuss halveras, då blir självgående fordon en självklarhet. Kostnaderna för färdtjänst kommer också gå ner och innebära större frihet för brukare och äldre, som därmed också kan bo hemma längre.
Redan nu pågår en rad pilotprojekt med självkörande eller halvautomatiserade fordon. Under oktober börjar till exempel tre förarlösa bussar trafikera Barkarbystaden i norra Stockholm. Ombord på bussen finns en värd som kan stanna eller styra bussen manuellt om det behövs. I Göteborg testas också självkörande fordon med Volvos Drive Me, som i höst skalar upp genom att vanliga bilförare engageras för att samla data.
Med nya avgiftssystem kan vägarna dessutom utnyttjas mer effektivt.
— Med en individbaserad användningsavgift kan vi utplåna köerna. Vill du åka snabbaste och närmaste vägen när det är som mest trafik så kostar det därefter, säger Alexander Ståhle.
I takt med att stadsplanerarna fortsätter att eliminera bilen från nya bostadsområden lär också nya hybridlösningar dyka upp. Ett exempel är Uppsala Parkerings AB, som just nu bygger ett sjuvåningshus med cirka 500 p-platser, matbutik i bottenvåningen och cirka 130 studentbostäder, toppat med solceller och terrass på taket. Närheten till Uppsala biomedicinska centrum och Ångströmlaboratoriet avgjorde att det blev studentlägenheter, då ambitionen är att bygga studentbostäder så att studenterna har nära till universiteten.
Digitaliseringen går självklart som en röd tråd genom alla framtidsscenarion, så även transporter. Svenska Mobility 46 har utvecklat en app genom vilken användaren inte bara kan betala sin p-plats, utan också identifiera lediga p-platser utan att behöva köra runt och leta, vilket minimerar utsläppen. Dessutom kan tjänster som elbilsladdning och medlemskap i bilpool knytas till appen.

 
Bilpool är ett sedan länge etablerat exempel på en ökad delningsekonomi, en vision som ingår i alla forskares framtidsscenarion. Vinnova finansierar också ett flertal projekt inom delningsekonomi, bland annat ett där samutnyttjande av ytor, varor och tjänster pilottestas i Umeå, Stockholm, Göteborg och Malmö.
— Vi svenskar är redan vana att dela mycket, som tvättstuga, bibliotek, gästlägenheter och verktyg, så vi är nog ganska väl förberedda, säger Marie Karlsson.
Kontorshotell och företagshubbar är andra delningsfenomen som kommer att utvecklas i och med att allt färre har fasta anställningar. När Lilly Berelovich, grundare av amerikanska trendbyrån Fashion Snoops, höll föredrag på Stockholmsmässan i augusti, refererade hon till en studie som säger att 43 procent av alla yrkesverksamma kommer att vara frilans 2020. Frågan är vad som händer med stora kontorslokaler när allt fler jobbar hemma. Monica von Schmalensee, ordförande i Rådet för hållbara städer anser att frågan är relevant redan nu.
— Jag ser en stor utmaning i kontorsfastigheter som inte funkar för dagens behov. Kan de användas till annat? Hur kan man använda lokaler för olika ändamål 24 timmar per dygn? Kan till exempel skolor användas som något annat utanför skoltid? Och hur ska man då jobba med stadsplanering?
Kanske blir resultatet att vi ser fler kontorshotell i förorter med levande stadskärnor och visionen om ABC faller på plats, 100 år senare.
Hur, var och med vad vi ska arbeta är kanske den fråga där trendsiarna spretar mest. Om vi ens kommer att ha ett jobb. AI och robotar förutspås inte bara ta över monotona arbetsuppgifter utan även kvalificerade och kreativa yrken. Var framtidens yrken och arbetsplatser finns är lika okänt i dag som en hemmajobbande apputvecklare var på 1970-talet.
— Äldrevård, sjukvård, serviceyrken och kanske varudistribution, med tanke på näthandeln, är områden där vi kommer se en ökad efterfrågan på arbetskraft. Människa till människa kommer bli allt mer viktigt och uppskattat, säger Alexander Ståhle.
Äldrevården står också inför en stor förändring. Dagens pensionärer blir inte bara fler, de har också andra krav och förväntningar än tidigare generationer. De vill bestämma själva hur de ska bo, med vem och var. Peje Emilsson, entreprenören bakom bland annat Kunskapsskolan, erbjuder med sitt nya företag Silver Life boenden där man flyttar in som pigg senior, kan komplettera med omsorg när det blir aktuellt och slutligen få en vårdplats – allt i samma område. Fyra projekt, med cirka 400 lägenheter och 200 vårdplatser projekteras just nu i Stockholmsförorterna Nacka, Näsbypark, Lidingö och Upplands Väsby.
Medborgarna och forskarna tycks ense om framtidens prioriteringar: att leva, arbeta och bo med social och miljömässig hållbarhet högst på agendan. För lyhörda entreprenörer är möjligheterna oändliga när nygamla förorter får levande centrum med stort genomflöde, transportkartan ritas om för eldrivna, självkörande fordon och arbetsplatserna förvandlas till kontorshotell och förortshubbar för småföretagare.
Nu är det upp till politiker och makthavare att fatta beslut – och till företagen att våga tänka nytt. Ni minns vad som hände med lp-skivan och den fasta telefonen? Framtiden började igår.

☛ LÄS INTERVJUN med Peje Emilsson på samhall.se/samhall-story