De flesta finländare känner till bonden Paavo. Det var nationalskalden Johan Ludvig Runeberg som på 1820-talet skrev dikten om den strävsamme mannen på det frostiga hemmanet och hans kamp för att försörja sin fru och sina barn. När vädrets makter tog mer än halva rågskörden blev Paavo uppmanad av sin fru att ta sin stav och gå ut längs vägen och tigga. Paavo hade en annan plan.

Mycket har hänt i Finland sedan dess. I korthet har landet blivit självständigt, utkämpat tre krig, tagit sig upp ur en djup efterkrigsdepression och blivit ett högteknologiskt industriland. Nu ligger Finland bland toppländerna på de flesta listor där det mäts välstånd, demokrati och utbildning. Efter toppresultaten i Pisa-undersökningarna de senaste tio åren har det till och med skapats en så kallad Pisa-turism, där turisterna består av delegationer av lärare och utbildningsadministratörer från världens alla hörn som besöker Finlands skolor och andäktigt lyssnar på föreläsningar om den finländska skolan.

När Finland tog sig upp på första plats på World Happiness Report 2018 visste finländarna inte riktigt hur de skulle förhålla sig till titeln. Lyckliga? Kanske. Glada? Nja. Finländarna har ständigt haft nära till sin historia och självständighetsdagen som firas i december präglas av gravallvar, snarare än av flaggviftning.

–  Vi har haft knappa förhållanden under långa perioder av vår historia och det har säkert lärt oss att förvalta naturresurser med respekt. Den äldre generationen har berättat för oss yngre om hur det var under krigen och under efterkrigstidens ransonering. Dessutom kom engångskulturen ganska sent till Finland, jämfört med i flera andra länder, säger Ernesto Hartikainen, ledande expert på Sitra, en statlig tankesmedja som grundades 1967 och finansieras via riksdagen.

Nu utpekas Finland också som en global föregångare inom cirkulär ekonomi och det är Sitra som har satt den bollen i rullning.

– Det var 2015 som vi på Sitra snappade upp en pågående diskussion om cirkulär ekonomi i Storbritannien. Begreppet var nytt och det verkade intressant. Sitras främsta uppgift är att fundera på Finlands framtid utifrån de globala megatrenderna och vi ville utreda vad cirkulär ekonomi kunde göra för Finland.

Det fanns en enighet om att cirkulär ekonomi skulle kunna bli en metod för att lösa de stora globala problemen. Ganska snart grundade Sitra en egen avdelning för cirkulär ekonomi och tillsammans med industriföretag, ministerier och representanter för bland annat det civila samhället ritades det upp en färdplan 2016, den första i världen. Gensvaret har varit positivt. Alla de etablerade politiska partierna backar upp satsningen på cirkulär ekonomi och bland invånarna är tongångarna positiva.

– Finländarna är allmänt bekymrade över globala hot som miljöförstöring, klimatförändring och att jordens resurser överexploateras. Bondförnuftet säger oss att det inte är hållbart att fortsätta slösa.

Sitra arbetar både teoretiskt och konkret med frågorna och har utarbetat en rad handfasta råd till hushåll om hur de kan bidra till att förbättra resurseffektiviteten. Ernesto Hartikainen framhåller att tanken med cirkulär ekonomi absolut inte innebär att vi ska återgå till krigstidens bristekonomi.

– Narrativet för cirkulär ekonomi är en positiv vision som pekar ut möjligheterna och lösningarna på de problem som är uppenbara. Att måla upp krisstämning gör inte människor motiverade att ändra sina vanor, snarare tvärtom. Råden ska underlätta vardagen och kännas meningsfulla, inte formuleras så att det handlar om att rädda världen. Målsättningen är att skapa en välfärd som inte styrs av materialism.

Problemen är globala och det handlar om att ta fram lösningar som kan delas mellan olika länder. Det hjälper inte att ett land gör sig fossilfritt om grannlandet fortsätter att brassa på med olja och kol.

Ernesto Hartikainen framhåller att det är fritt för alla att kopiera Finlands färdplan.

– Absolut, vi berättar gärna om våra lyckade exempel, men man måste komma ihåg att Finland är ett industrialiserat land med en välfungerande infrastruktur och en högt utbildad befolkning. För ett land i exempelvis Afrika finns det vissa delar som är svåra att kopiera rakt av. Samtidigt är det viktigt att man där inte upprepar de misstag som gjorts i industriländerna, utan i stället hoppar direkt på den cirkulära ekonomin.

Detsamma gäller inom näringslivet. Det finns ekonomiska intressen som inte klappar i händerna när fossilt ska bli förnybart, när varor ska bli tjänster och när slit-och-släng ska bli återvinning.

– Bland finländska teknologibolag ser man stora möjligheter med att sprida sina produkter och tjänster och göra goda affärer på transformationen. Det finns också företag och branscher vars nuvarande marknad kommer att försvinna. Det skapar självklart ett motstånd, men vi förespråkar en schyst övergång och är beredda att hjälpa dem som har problem med att ställa om.

En annan hotbild som målas upp på arbetsmarknaden är att robotarna tar över. Också där har Sitra en vision.

– Det är svårt att förutse exakt hur många nya arbetsplatser som skapas, men en mer tjänstebaserad ekonomi ger i regel en högre sysselsättningsgrad än basproduktion. Det behövs mer mänskliga resurser för att bättre ta tillvara materiella resurser.

Hur gick det då för bonden Paavo? Ja, efter två år med katastrofala skördar och dubbelt så hårt arbete blev det till sist en lyckad skörd det tredje året. Hustrun såg fram emot att få äta riktigt rågbröd i stället för barkbröd, men Paavo påminde henne om vikten av att vara solidarisk.

– Blanda du till hälften bark i brödet, ty förfrusen står vår grannes åker!

– Det finns knappt något produktionsföretag som är helt cirkulärt, som redan i planeringsskedet bygger in återvinning av produkten.

Projektet Cirkulär Ekonomi Korsholm inleddes 2017 och syftar till att skapa ett kluster för cirkulär ekonomi, där företag, högskolor och offentliga organisationer i Vasa­regionen medverkar.

– Jag har besökt flera konferenser i Europa under det senaste halvåret, bland annat i Nederländerna, Danmark och Sverige. Enligt mina erfarenheter ligger vi alla i startskedet när det gäller cirkulär ekonomi.

Enligt Göran Östberg hör kommuner till de mest tröga, liksom byggnadsbranschen och företag som bygger och underhåller infrastruktur.

– Det saknas på många håll en attityd där man tänker en gång till.

Han ser ändå hoppfullt på framtiden och har en förklaring till att cirkulär ekonomi tagits emot så väl av finländare.

– Vi har haft det fattigare än i många andra länder och tvingats gneta ihop till det som vi köpt. Vi har helt enkelt lärt oss att förvalta resurserna, säger Göran Östberg.

– Blanda du till hälften bark i brödet, jag ska gräva dubbelt flera diken.