Bil- och cykelpooler, sajter för uthyrning av privatbostäder och andrahandsförsäljning av kläder är exempel på en ny typ av företag som växer fram i ljuset av shared economy-trenden. I grunden handlar det om en gemensam, hjälpande ekonomi där både människor och företag delar med sig och bidrar med det de kan. Etablerade företag som hoppar på trenden är exempelvis de klädföretag som tar emot och återvinner kundernas avlagda plagg. Förmodligen kommer vi se mer av den delade ekonomin framöver, det blir bland annat allt vanligare att leasa varor till hemmet i stället för att köpa dem.

Slutet på slit- och släng- samhället stavas cirkulär ekonomi. Nu ser vi hur allt fler företag anpassar sin verksamhet och sina produkter så att minsta möjliga går till spillo när det är dags för återvinning. Men till skillnad från exempelvis 70-talets idéer om ”kretsloppssamhället” är den cirkulära ekonomin bredare och mer analytisk. Den handlar om att återbygga kapital på alla plan; i tillverkningen men också ekonomiskt, mänskligt och socialt.

När det kommer till att locka unga talanger konkurrerar företagen med de sociala entreprenörerna och deras verksamheter. Att få arbeta på ett företag vars affärsidéer handlar om att göra något gott för samhället väger tungt. Fler företag inser därför vikten av att tänka hållbart och ansvarstagande i utvecklingen av sina tjänster/produkter och bättre kommunicera sitt ansvarstagande. Allt fler företag erbjuder också sina anställda möjligheter till volontärarbete inom områden där deras kompetens är till nytta.

För att företag ska behålla sin lönsamhet och samtidigt klara av dagens sociala och ekologiska utmaningar måste de göra hållbarhetsperspektivet till en del av produktutvecklingen. Allt fler företag samarbetar med forskningsinstitutioner för att ta fram hållbara innovationer. Det har också blivit vanligare att företag i samma bransch utbyter erfarenheter och gör gemensam sak av jakten på hållbara lösningar.

Öppenhet är ett tecken på medvetenhet. Företagens CSRrapporter ska inte bara visa upp vad verksamheten är bra på. De ska också synliggöra vilka områden som kan förbättras och vara ett incitament för företagen att sätta upp nya mål. Trenden har fått extra stor aktualitet i och med den nya EU-lagstiftningen som träder i kraft 2016. Den kräver att alla börsnoterade storföretag hållbarhetsrapporterar. Transparens är ett av kraven i rapporteringen.