UTE I SKROVHALLEN är det nästan 40 meter upp i tak. Kylan är påtaglig denna tidiga vårdag. Bakom byggställningar döljer sig två ubåtsskrov och det går att skymta luckorna högst upp. Ursprungligen byggdes de på 1990-talet, men har nu delats och försetts med ny utrustning. Snart ska de åter vara hopsvetsade och redo att dockas ut i vattnet utanför.

På det anrika varvet tillverkas både ubåtar och vanliga ytfartyg, som minsvepare och korvetter. Här byggs i stort sett hela båten, från att de första delarna i stål skärs ut till flytfärdig farkost.
Eftersom det handlar om militära uppdrag är säkerhetsnivån på området väldigt hög. Vi får till exempel inte fotografera inne i verkstadsmiljön, där Samhallmedarbetarna normalt utför sina arbetsuppgifter, och alla som vistas här har först kontrollerats grundligt.
— Innan någon av våra medarbetare kan börja här krävs det en granskning hos ­Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. En sådan brukar ta minst sex veckor. Därför måste vi planera vår bemanning lite noggrannare här än hos många andra kunder, berättar Lars Magnusson som är distriktschef för Samhall Blekinge.
I EN AV HALLARNA träffar vi Samhalls teamledare Sussie Eklund. Hon har jobbat på varvet i drygt ett år och trivs jättebra. Just nu väntar hon på en dunk till skurvattnet.

— Vi får inte tömma ut vattnet direkt i avloppet eftersom det kan innehålla små partiklar av metalliska ämnen. Detsamma gäller avfallet från dammsugaren – det ska också till deponi, förklarar Sussie.

HENNES UPPGIFT SOM teamledare är bland annat att ta in närvarorapporter, hålla kontakt med områdeschefen om någon är sjuk och fördela Samhalls medarbetare där de behövs. Att vara flexibel är en stor fördel. Sussie berättar att de bara häromveckan fick rycka in och dammsuga bläster­sand efter att en hel båt hade blästrats. Ett jobb som tog nästan en hel vecka.

FÖR SAMHALLS 15 medarbetare som arbetar här är det förstås spännande att få följa hur ett fartyg blir till – om än lite på distans. Samtliga jobbar på schema, från halv sex på morgonen till 23 på kvällen, både vardagar och helger. Uppdraget startade i januari 2017 och är uppdelat i två delar: att industristäda i de olika verkstadshallarna, och att vara tank- och brandvakter.
— Att vara tankvakt betyder att man håller koll på exempelvis en målare som befinner sig nere i en tank. Att se till att han mår bra och inget händer, säger Jonas Karlsson, områdeschef för produktionsservice vid Saab Kockums i Karlskrona.
— Innan Samhall tog över rollen som tankvakter krävdes två målare för ett sådant uppdrag. En satt på kanten och hade uppsikt medan den andra målade. Det var inte så effektivt att låta en yrkeskunnig målare vara satt ur spel långa stunder, men det var det sätt man var van att arbeta på då, fortsätter han.
LIKNANDE RUTINER GÄLLER för brandvakten, som ska ha uppsikt så det inte börjar brinna när arbeten som svetsning, skärning eller lödning utförs – så kallade heta arbeten. Brandvakten ska också vara kvar en timme efter att arbetet avslutats. En dold gnista kan ju lätt blossa upp och ta fart långt senare. En av de Samhallmedarbetare som ofta är brandvakt är Tomas Olsson. Under hans pass har det hittills, under de dryga två år som han jobbat här, bara börjat brinna en enda gång. Då visste han precis vad han skulle göra.
— I första hand använder vi en brandfilt att släcka med. Det är bra att undvika brandsläckaren eftersom det dels kan vara mycket elektronik i närheten, dels för att det medför väldigt mycket städning efteråt, säger Tomas och tillägger att det gick bra den där gången. Inget allvarligt hände, men det visar på behovet av vaksamma brandvakter.
Men att vara tank- och brandvakt är inte ett jobb som passar alla. Framför allt om du är rädd för höjder.
— Vi får ofta klättra mycket, uppåt och nedåt. Ibland är det trånga utrymmen och ibland är vi högt upp, på minst åtta meter, säger Tomas Olsson och ler.
— Ja, jag kan nog få lite svindelkänsla ibland när vi är riktigt högt upp, erkänner kollegan Viktor Karlsson.
ALLA SOM ÄR brandvakter ska ha genomgått en utbildning för heta arbeten. Sedan Samhall tog över arbetsuppgiften har rutinerna skärpts och kunskapen ökat även hos Saab Kockums personal. Det märks tydligt att Samhall varit med och skapat en förändring till det bättre.
— Vi har absolut höjt vår nivå och fått bättre koll på vad det innebär att vara brandvakt, betonar Jonas Karlsson från Saab Kockums.
Och han är väldigt nöjd med Samhalls insatser.
— För mig är det ett självklart samarbete, där vi litar på varandra helt och fullt. Vi ställer samma höga krav på alla medarbetare och anställda. Oavsett om det gäller arbetsmiljö, säkerhet eller vanlig ordning och reda, avrundar han.