Det dröjer några minuter innan Samhalls områdeschef Eric Byrne hinner ta sig från ena sidan till den andra genom den nästan 30 000 kvadratmeter stora verkstaden för att ge Story en rundtur i IAC:s lokaler på Hisingen utanför Göteborg.
– I dag är det fullt upp inför Europachefens besök i morgon, hälsar han oss med.
IAC, International Automotive Components, är en av världens största underleverantörer till bilindustrin och i Torslanda tillverkas framför allt instrument- och dörrpaneler. Först ut på rundan är monteringsavdelningen. Här skruvas, limmas och tejpas det för fullt. Och så skrattas det. Noi Abrahamsson och Yasmin Sanduvac retas hjärtligt med varandra medan de tejpar fast tygbitar på insidan av Volvos instrumentpanel.
– Det är roligt med alla kulturer och vi lär oss mycket av varandra, säger Ann-Käty Emilsson som sitter mittemot Noi och Yasmin och skakar lätt på huvudet åt kollegornas munhuggande. Sedan 2009 har Eric Byrne arbetat som arbetsledare. Till sin hjälp har han Abdul ”Abbe” Masih Lahdou och Vojislav ”Vojje” Kolicic som är Samhalls produktionssamordnare på IAC. De möter upp för en kaffe i den gemensamma matsalen.
– De är min högra och vänstra hand. Utan dem skulle det aldrig funka, säger Eric.

Eftersom IAC och Samhall är beroende av varandra råder en ömsesidig respekt som genomsyrar allt arbete.
– Vi är som ett fotbollslag och för att få det att fungera måste vi respektera och stötta varandra, säger ”Abbe”.
Han får medhåll av kollegan ”Vojje”.
– Ibland behöver någon bara tjöta av sig litegrann och andra gånger krävs det något mer. Att lyssna på personalen och försöka hjälpa dem så gott det går är det viktigaste. Det handlar om att ge och ta, som med allt lagarbete.
Fabriksgolvet är tydligt uppmärkt med gula linjer som avgränsar vart man får gå och vilket utrymme som är till för truckarna att köra på. Miljö och säkerhet är lika viktigt för IAC som för Samhall.

Efter att ha sicksackat runt på fabriksgolvet en stund tar ”Abbe” sikte på en trappa som verkar gå upp i luften. Ovanför produktionsgolvet mellan två byggnadsställningar ligger syavdelningen. Det var en temporär lösning från början, eftersom det saknades plats på golvet. Fatma Can fick lära sig jobbet som sömmerska på IAC. Hon och kollegerna på syavdelningen producerar armstöden till Volvobilarna.
– Jobbet är som medicin. Jag mår inte bra av att gå hemma och jag är glad varje dag jag vaknar och ska till jobbet. I mars har Fatma Can jobbat två år på IAC.
– Jag trivs så bra här. Eric, ”Abbe” och ”Vojje” är riktigt bra att arbeta för. De lyssnar på oss och hittar lösningar som fungerar, säger hon medan hon syr fast två tygdelar till dörrpanelen som slutligen kommer hamna i en Volvo XC90.
År 2006 hade Samhall bara sex anställda på IAC. I dag är de nästan tio gånger så många – cirka 60. Den stora ökningen beror på att IAC är mycket nöjda med personalen. Och, inte minst, resultatet.

– I fordonsindustrin finns många jobb som inte går att utföra på bandet. De verkar simpla, men det är oerhört viktigt att arbetet blir korrekt utfört. Vi känner oss trygga med Samhalls personal eftersom de är så noggranna, säger beredningsingenjören Göran Oleander från IAC.
Han tycker att det är en stor vinst för alla att de är under samma tak och att de arbetar nära varandra.
– Samhall visar intresse och är måna om sin prestation och här hittade vi en bra lösning för alla parter. Det är guld värt och ger en känsla av trygghet för oss, säger Göran Oleander.