Såväl punkikonen Patti Smith som Tysklands förbundskansler Angela Merkel hyllar Greta Thunberg för hennes kamp för en större klimatmedvetenhet. Microsofts vd Satya Nadella väljer Samhall som projektpartner för att skapa digitala verktyg som bryter socialt utanförskap. Omvänt marknadsför Business Sweden Sverige med gröna innovationer i världsklass, okonventionella företagssamarbeten och ett välfärdssystem som ser till allas rättigheter.

Sverige ligger i topp på FN:s hållbarhetsranking. Hela 95 procent av alla svenskar tycker att hållbarhet är viktigt och 72 procent skulle vilja leva mer hållbart än vad de gör i dag.
Enligt Almi, det statligt ägda bolag som stöder små och medelstora företag med lån, riskkapital och affärsutveckling, märks det här bland företagarna i landet. Allt fler entreprenörer drivs av världsförbättrande motiv.

Sara Brandt är vice vd och chef för affärsområdet företagspartner:
– Hållbarhetsfrågorna finns många gånger på agendan redan från början, och är allt oftare en del av affärsidén. Runt 1 200 av våra kunder har en affärsidé eller produkt med syfte att förbättra klimatet och vi ser en ökning i antalet bolag med detta fokus. Man vill bidra positivt. Inte bara eftersträva neutral påverkan.
Varför det har blivit så här?
– Det finns ett enormt tryck på företagen att arbeta hållbart, både inifrån och utifrån, menar Sara Brandt.
– Trycket har växt fram över lång tid, men numera kommer det från alla intressenter: entreprenörer, ägare och finansiärer, liksom från medarbetare, kunder och inte minst slutkonsumenterna, vars makt är stor. Lägg till trycket från politiker och andra beslutsfattare i form av lagar, regleringar och annan styrning.

Mentimeter blev snabbt en hit och har nu 50 miljoner användare runt om i världen och betalande kunder i 150 länder. Företaget betonar vikten av att bygga både produkten och företaget på inkludering, mångfald och jämlikhet.
Varför då, kan man undra?
Johnny Warström vd på Mentimeter:
– För mig är det en moralisk fråga i grunden. Hur vill jag att världen ska se ut?
Hur vill jag att mitt företag ska fungera?
Jag vill väldigt gärna vara med och bidra till att saker blir lite bättre.

 
Johnny Warström beskriver sig själv som en 36-årig vit man, uppväxt i en medelklassfamilj i Skövde. Han har haft det förhållandevis lätt i livet och trodde länge att bara man anstränger sig så löser sig det mesta. Men genom vänner och bekanta förstod han att det inte var så enkelt.
– Personer som jag såg som helt jämlika mig hade fått kämpa otroligt hårt mot olika slags motstånd. När vi byggde upp Mentimeter ville vi därför skapa en likvärdig arbetskultur för alla, med så stor frihet för individen som möjligt, oberoende av bakgrund.
Mentimeter har 56 anställda med 19 olika nationaliteter. En majoritet är kvinnor, vilket är sällsynt bland techbolag. På kontoret är det ”öppna möten” där den som vill får delta, och han är stolt över kontoret där alla utrymmen är anpassade för rörelsehindrade, även om han inte vågar påstå att de är fullständigt inkluderande.
– Som många andra saker är det svårt att vara heltäckande och förstå allas behov från början. Vi försöker vara fria från ”normaltänk”, men det är också svårt att säga att vi passar alla eftersom vi faktiskt inte testat det. En annan sak är att företagets säljare inte har provision.
– Det är för att målsättningen ska vara gemensam för alla och inte något individuellt. Det skapar en stark sammanhållning.
Finns det då något dåligt med ett så envist fokus på inkludering?
– Det är klart att det tar tid och energi. Jag har till exempel lagt många timmar på att söka kvinnliga utvecklare. Men i slutänden är det något jag tror på, både moraliskt och affärsmässigt. För affärerna är medarbetarna det mest värdefulla företaget har, menar han.
Sedan starten hösten 2015 har bara två personer sagt upp sig.

– För oss är det en enorm framgång att vi har lyckats behålla den kompetens och erfarenhet som medarbetarna har. Alla som jobbar här skulle kunna räcka upp en hand på Linkedin och ha ett nytt jobb nästa vecka.
Hur har det då varit för dig själv?
Känns det meningsfullt?
– Verkligen! Vi vill och kan göra skillnad. Vi ser det på kontoret och vi ser det genom produkten. Men vi har lång väg kvar. Det mesta kan bli väldigt mycket bättre.
 

Sveriges tradition av hållbart samhällsbygge sträcker sig så långt tillbaka som bruksorternas framväxt på 1600- och 1700-talet. Då hjälpte företagarna till att bygga upp en mindre stad kring industrierna med arbetarbostäder, vägar, kyrkor, skolor och parker. Liksom i välfärdsstaten långt senare var syftet att både företag och samhälle skulle gå med vinst. Det här berättar Lin Lerpold, docent vid Handelshögskolan i Stockholm.

Sverige har alltså en lång och stark tradition av långsiktigt samhällsbygge.
Vad är då kännetecknande för vår tid?
Varför satsar företag allt mer på hållbarhet och långsiktighet?
För att det finns pengar att tjäna, svarar Lin Lerpold.
– Finns det ett tydligt behov strömmar pengarna dit, så har det alltid varit. Nu råder konsensus om att det är hållbarhetsfrågor som behöver lösas. Internationella investerare och riskkapitalister ser att det är lönsamt att investera i företag som jobbar med hållbar teknologi. Alltså behöver inte företag ge avkall på avkastning när de satsar grönt.
Det har gått så långt att Lin Lerpold talar om en svängning i vem som driver den här utvecklingen.
– Förr stod politikerna för det långsiktiga ansvarstagandet, men i takt med att de har blivit mer populistiska har företagen tagit rollen som de som tar mest ansvar.
Lin tar upp Hagainitiativet som ett exempel, ett svenskt företagsnätverk som arbetar för att minska näringsliv-ets klimatpåverkan, med företag som Axfood, McDonald’s Sverige, Preem, Siemens och Sveaskog.
– För dem finns ingen motsättning mellan att satsa hållbart och att tjäna pengar. Tvärtom, det är så affärerna håller på lång sikt.
Apropå långsiktighet nämner Lin Lerpold Sveriges största utmaning och största möjlighet. Sveriges åldrande befolkning kan omöjligt bära upp framtida pensionskostnader. Det behövs ny arbetskraft och nya skatte-betalare.

– Därför måste vi få in nyanlända i arbete, särskilt de med utbildning. Men det behövs även arbetskraft till jobben inom offentliga sektorn, jobb som få andra vill ha. Politiker och företagare måste förstå att det här är världens bästa möjlighet och investering.
Rent allmänt borde de mest resurssvaga inkluderas i arbetslivet på ett sätt som gagnar personen och samhället, lägger hon till.
– Det är också en del av social hållbarhet.
Lin Lerpold är hoppfull om framtiden. Intresset för hållbar utveckling växer och är ofta genuint, inte minst bland unga. På Handelshögskolan pågår en mindre revolution, berättar hon. Skolan, känd för att fostra Sveriges företagarelit, tar nu upp hållbarhet i 20 procent av undervisningen. Till exempel finns en ny stor kurs, Global Challenges, i skolans största kandidatprogram Business and Economics. Nu söker sig många hit för att förändra världen, inte minst unga kvinnor. Det är i sig en fråga om inkludering; skolan har alltid varit mansdominerad. Förra året startades skolans första studentaktivistgrupp. Där pågår nu en intensiv diskussion om framtiden.
– Den yngre generationen letar meningsfullhet bortom det materiella, säger hon.
Kanske kan det sägas om många av oss. I en tid då skogarna brinner till följd av klimatförändringar, och de människor som flyr från krig blir våra grannar och arbetskamrater, känns det sällan tillräckligt med bara materiell välgång. Hållbar utveckling må vara ett fyrkantigt begrepp, men i det ryms perspektiv som kan göra hela livet rikare.