Jag var på ett intressant seminarium här på förmiddagen som Försäkringskassan arrangerade. Det handlade om psykisk ohälsa, ett ämne som är väldigt aktuellt just nu i samband med att de nya arbetsmiljöföreskrifterna har kommit.
Naturligtvis diskuterades de traditionella sakfrågorna om hur viktigt ledarskapet och chefens roll är och att det finns en stor förståelse från hela arbetslaget. Men det fanns även en intressant diskussion kring de saker som händer oss i vardagen när vi mår dåligt och som vi förknippar med att det handlar om att vara sjuk. Det kan vara händelser såsom skilsmässa eller att man förlorar en anhörig då vi faktiskt helt enkelt inte mår bra.

Bland annat fick vi lyssna till en läkare som menade att dessa händelser inte per automatik betyder att jag behöver vara sjukskriven eller sjuk. Att må dåligt tillhör vardagen och han menade att det är bättre att vara kvar i vardagen och hantera situationen där, i den miljö som vi normalt befinner oss i. Inte att bli sjukskriven, eftersom det kan försvåra bearbetningen av det vi har varit med om. Vinkeln är inte helt ny, men ändå ett förtydligande kring ett område som ibland kan upplevas kontroversiellt.
Hellre att arbetstakten minskar under en period när man mår lite sämre då man har gått igenom någonting, än att man sjukskriver sig. Så stanna kvar på jobbet, men då krävs det självklart en förståelse från din chef och din arbetsgrupp.