Att komma in i Fryshusets affischklädda entré är som att ta ett kliv tillbaka till tonåren. Den här platsen har för många stockholmare blivit synonym med allt det där som påminner om ungdomen; Lugna gatans nattvandrare, livekonserterna och de många timmarna i skatehallen. Det är en verksamhet som kan integration bättre än de flesta andra.
I sex år har Johan Oljeqvist varit vd för Fryshuset. Men Fryshusets saga började redan för 30 år sedan när Anders Carlberg och många ungdomar ville bygga om ett gammalt kyllager till baskethall. Sedan dess har stiftelsen som bygger på en stark värdegrund växt – och det gör den fortfarande.
– Hos oss finns mångfalden på riktigt. Inte för att vi vänder oss till utsatta grupper utan för att vi finns till för alla. Fryshuset är en positiv gemenskap där ungdomarna blir hörda och får ansvar. Det får dem att göra en massa bra saker tillsammans, säger Johan Oljeqvist.

Ungefär en tredjedel av alla barn i Sverige tillhör en minoritet och många av dem växer upp i segregation. Det är en stor del av framtidens arbetskraft.

– Som det ser ut i dag är det många ungdomar, särskilt i våra förorter, som saknar känslan av att de kan bli vad de vill. Att unga människor ger upp är ett grundläggande hinder för att vi ska få mångfald på exempelvis arbetsmarknaden, säger Johan.
Det vill Fryshuset förebygga genom att låta unga förändra världen med sina passioner. Fryshusets devis är att unga gör – och att vuxna möjliggör.

Så hur gör vi för att möjliggöra mångfald?
– Ett första steg är att se sina fördomar. Vi ska fira när vi hittar dem! Då lär vi oss att tänka nytt.
När Johan Oljeqvist träffar företag och andra samhällsaktörer möter han en vilja att öka mångfalden. Problemet är att insikten verkar vara svår att förverkliga. Han har funderat mycket på varför Sverige har en av OECD:s sämst integrerade arbetsmarknader.
– Jag tror att vi befinner oss i ett skifte. Vi lever kvar i de strukturer som kom till vid förra sekelskiftet för att vi trodde på människors lika värde. De strukturer som gjorde oss till ett av världens mest jämställda samhällen.
– Nu är det ironiska att just de välvilliga strukturerna försvårar mångfaldsarbetet.

Johan menar att vi är bra på att verka för allas lika värde inom gruppen – men att det inte finns plats för dem som inte passar in i normen.
– Ta en arbetsplats där medarbetarna är rätt lika. När det ska nyanställas kan det kännas lite krångligt att anlita Ahmed som är muslim och ber varje dag. Också för hans skull kan man resonera att ”det kanske är bättre för honom att jobba med andra som ber”. Ungefär så kan tankegångarna se ut. De är inte ont menade, men de måste brytas.
Johan Oljeqvist tror att HR-avdelningar kan bidra till stora förändringar genom att granska sina rekryteringsprofiler. Ofta är profilerna oavsiktligt formulerade så att vissa grupper inte känner sig lämpade för jobben. Där kan rekryteringsbranschen bidra till förändring, eftersom de inte begränsas av uppdragsgivarens normer.
Johan menar att en möjlig lösning är att byta ut mångfaldstänket mot ett talangperspektiv – eftersom det är samma sak.
– Vi måste komma bort från att integration har med snällhet att göra. Mångfald är smart och självklart. Där mångfald finns kommer innovation och kreativitet av sig självt, säger han.