Hade Albert Einstein och Isaac Newton varit anställningsbara 2016? Båda visade tendenser eller beteenden som tyder på att de hade Aspergers syndrom, enligt flera forskare. I Sverige har nästan en procent av befolkningen någon form av autismspektrumtillstånd, där diagnosen Asperger ingår. I Sverige finns ingen statistik på hur många av dessa som arbetar, men i USA är sysselsättningssiffrorna för vuxna med autism nedslående.
Nio av tio är arbetslösa eller arbetar inte i den utsträckning de skulle vilja.
Den goda nyheten: En förändring tycks vara på väg.
It-jättar som Microsoft och SAP har förklarat att de kommer att anställa personer med diagnoser i autismspektrat.
SAP har som mål att 650 av företagets 65 000 anställda år 2020 ska vara personer med någon form av autismdiagnos. Sex personer har anställts på företagets kontor i Bangalore, Indien, där de arbetar med att testa datorprogram. Som en följd av anställningarna har produktiviteten ökat.
Samtidigt har Microsoft sjösatt ett pilotprogram där man har anställt elva personer med autism på huvudkontoret i Redmond,USA, och tio personer i Storbritannien.
Mary Ellen Smith, vice president och global operativ chef på Microsoft, talade i FN-högkvarteret i New York förra året under rubriken Autism – the employment advantage (Autism – anställningsfördelen). Hon förklarade då att ”Olikheter lyfter vår prestation, våra produkter och våra tjänster och berikar de sammanhang där vi lever och arbetar.”

SAP:s vd Luisa Delgado är inne på samma spår:
”Det är bara genom att anställa personer som tänker annorlunda och som kläcker idéer som SAP kan möta 2000-talets utmaningar.”

I en tid då utvecklingen går snabbt och konkurrenter kan kopiera idéer har kreativitet, nytänkande och innovation blivit allt viktigare. Förmågan att våga gå sin egen väg är guld värd.
Vad kan personer med någon form av diagnos tillföra här? Sannolikt ganska mycket, menar den brittiske professorn i psykopatologi, Simon Baron-Cohen (som för övrigt är kusin med komikern Sacha Baron Cohen).
Han har i sin forskning visat att personer med autism är väldigt bra på att sortera en stor mängd information, men mindre starka när det kommer till social interaktion. Med tanke på att social förmåga generellt värderas högt på arbetsmarknaden låter det möjligen som en belastning att vara introvert. Men det går också att vända på resonemanget:
Om du är social påverkas du mer av andra, blir rädd för att avvika och att säga saker som inte uppfattas som vedertagna. Det blir viktigare att passa in.

Med andra ord: ju bättre social förmåga, desto mindre chans att du kommer med originella idéer.

På Karolinska institutet pågår nu ett forskningsprojekt som undersöker det som många länge har anat: sambandet mellan diagnoser som autism och kreativitet.
– I vår forskning har vi bland annat besökt it-företag, exempelvis ett dataspelsföretag, där det är en allmän uppfattning att det här sambandet existerar, säger forskaren och överläkaren inom psykiatri, Simon Kyaga, som driver projektet tillsammans med sina kollegor.

I projektet ingår även Peter Hagström, docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, som menar att konformitet – likformighet – är uppfinningarnas starkaste motståndskraft.
Det är inte sällan kufar som ligger bakom några av våra största uppfinningar.
– Personer med psykiska funktionsnedsättningar har ofta avundsvärda förmågor. De är en outnyttjad tillgång i arbetslivet, säger Simon Kyaga.
Varför tror du arbetsgivare börjar inse detta nu?
– Jag vill gärna tro att med ökad kunskap kommer större möjligheter. Det har länge funnits förutfattade meningar om personer med olika psykiatriska tillstånd, men nu har begreppet börjat vidgas.
Två av Microsofts ledord är ”mångfald och inkludering” och de präglar i högsta grad verksamheten på it-jättens sverigekontor.
När vi träffar HR-chefen Helena Sjöberg berättar hon om hur man arbetar på alla nivåer med att utmana sina egna fördomar.
– Det är så lätt att tro att man måste vara på ett visst sätt för att arbeta här. Tekniskt kunnig och utåtriktad. Vi vill ändra den stereotypa bilden, för vi behöver alla varianter av människor. Vi ser verkligen vinningen med det, förklarar hon.
Det är viktigt av flera skäl, menar Helena Sjöberg.

Om Microsoft vill skapa produkter och tjänster som är relevanta för alla måste medarbetarna spegla samhället. Då behövs en arbetsstyrka som är mångfacetterad.
I dag ifrågasätter ingen att man tar tillvara kvinnors kompetens och erfaren- het, men för inte så länge sedan stod halva befolkningen utanför arbetsmarknaden.
Mångfald handlar om att se varje män- niskas förmåga, oavsett kön, hudfärg och diagnos, menar Helena Sjöberg.
Microsoft använder en metodik som går ut på att hitta de fem starkaste attributen hos varje medarbetare och lyfta fram dem.
– I stället för att fokusera på våra brister och det vi inte klarar lyfter vi våra styrkor. Vi tror på människan. Det är ett grundläggande synsätt och ett budskap om att vi alla behövs. Det lyfter både människan och företaget, säger Helena Sjöberg.
Exemplet med pilotprogrammen i USA och Storbritannien, där Microsoft nu anställer personer med autismdiagnoser, följs förstås med stort intresse i Sverige.
Helena Sjöberg reflekterar över varför det är just it-företagen som tar täten i den här utvecklingen.