I huvudet på IKEA:s hållbarhetschef
- 12 december, 2018
- 6 min läsning
- Taggar Cirkulär hållbarhet, Inspiration
De är kända för att sälja mycket och till ett lågt pris. Ja, för många är Ikea själva sinnebilden av ohållbar masskonsumtion. Trots det menar Jonas Carlehed, hållbarhetschef på Ikea Sverige, att företaget har en självklar plats även i en framtida, cirkulär ekonomi. Frågan är bara hur han ska göra för att de ska hinna dit innan det är för sent?
- 12 december, 2018
- 6 min läsning
- Taggar Cirkulär hållbarhet, Inspiration

Jag har haft förmånen att växa upp med en bror, Martin, med Downs syndrom, och det har präglat mig
JONAS CARLEHED TAR trappan i Ikeas varuhus i Helsingborg med långa kliv. Går förbi trådbackarna med de gula påsarna, de som kunderna använder för småsaker. Passerar skyltar om låga priser, går förbi utställningsytor uppbyggda för att locka till köp, ja, vandrar omkring i en miljö skapad enbart för att inspirera till mer konsumtion. Men det han pratar om, och konstant tänker på, är hur det här ska göras om för att pusslas in i en cirkulär ekonomi.
För efter nästan 20 år på olika positioner inom ekonomi, sälj och marknad på Ikea blev han 2014 hållbarhetschef för Ikea Sverige, den del av företaget som ansvarar för försäljningen på den svenska marknaden. Men det var inte miljöintresset som först fick Jonas Carlehed att bli intresserad av hållbarhetsfrågor, det var snarare det sociala engagemanget.
— Jag har haft förmånen att växa upp med en bror, Martin, med Downs syndrom, och det har präglat mig. Alla har inte samma ingång på livet, men hjälps vi åt finns det ändå plats för alla.
NÄR JONAS CARLEHED som 12-åring för första gången hörde punkmusik var det som om en kraft träffade honom rakt in i kroppen.
— Det var en så enorm energi i musiken, en sådan känsla av att om de stora kolosserna i samhället inte funkar, då kan och ska vi förändra det!
Unge Jonas blev gitarrist i ett punkband, men även om han släppte tankarna på en musikkarriär stannade samhällsengagemanget kvar. Efter studier till civilekonom var det självklart för honom att välja en arbetsgivare som inte bara tjänade pengar utan som också gjorde bra saker av goda skäl.
Och nu sitter han här, med det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet i Ikea Sverige och med fokus inställt på att integrera företaget i en framtida cirkulär ekonomi.
— Vår vision är en bättre vardag för de många människorna, men inom planetens gränser. Med tanke på utmaningen världen står inför både när det gäller klimat och utnyttjandet av resurser kan vi på Ikea inte nå vårt mål om vi inte får in våra produkter i ett cirkulärt kretslopp. Det är en ren överlevnadsfråga, både för oss och för världen.
Ikeas kunder vill agera mer hållbart, framförallt vill de:
➊ Reflektera över sitt sätt att konsumera, både av ekonomiska och miljömässiga skäl.
➋ Känna en tillhörighet när de konsumerar. Det ökade intresset för lokalproducerat är ett tydligt tecken på det.
➌ Köpa från företag som inte bara pratar om en bättre värld utan också agerar på det.
JONAS CARLEHED TAR upp exempel på vad som redan har börjat göras för att nå målet. Designprocessen håller på att förändras för att produkterna redan från början ska planeras för hållbarhet, till exempel att de ska gå att laga och att materialen enkelt ska kunna återvinnas när produkten slitits ut. Den reservdelsförsäljning som redan finns ska utökas, miljardbelopp investeras i vind- och solkraft för att bli självförsörjande på energi, och köper återvinningsföretag för att öka tillgången till återvunnet material.
— Ikea har ett jättestort ansvar för att göra det möjligt för många människor att kunna leva ett mer hållbart liv hemma. Det ska vara lätt att göra rätt. Självklart är det inget vi kan göra själva utan vi måste jobba tillsammans med andra i samhället. Till exempel har vi i dag svårt att få tillgång till tillräckligt mycket återvunnen plast för att nå vårt mål att all vår plast ska komma från mer hållbara källor. Där kan politikerna göra skillnad genom lagstiftning kring hur återvinning ska hanteras.

Men den stora frågan är ändå hur Ikeas grundidé, att sälja till ett lågt pris till många i enorma volymer, över huvud taget kan passa in i en cirkulär ekonomi? Bidrar inte bara deras låga priser och fokus på nyförsäljning till att människor gör om hemma av slentrian, inte för att de behöver utan för att de vill?
— Vi kommer aldrig att ge avkall på våra låga priser, för hållbar inredning ska inte bara vara något för människor med mycket pengar. Däremot måste vi fortsätta att förändra vår produktion så att våra produkter är ett bra hållbart alternativ.
Förutom att möblerna blir mer hållbara, hur ska själva konsumtionen kunna bli det?
Jonas Carlehed menar att Ikea har ett ansvar för att hjälpa och inspirera sin kunder.
— I våra djupintervjuer säger de flesta kunder att de vill leva mer hållbart, men erkänner i nästa andetag att de är ”shopping junkies”. De vill ändra sin plats i systemet, men de vet inte hur. Då måste vi hjälpa dem på vägen, genom att visa hur man enkelt kan vårda, reparera och uppdatera sina befintliga möbler. Vi vill inspirera våra kunder att förlänga livet på sina Ikea produkter.
Det är inte välgörenhet. Om Samhalls personal inte fanns där skulle varuhusen inte fungera. Vi når våra mål tillsammans
JONAS CARLEHED TAR upp samarbetet med annonssajten Blocket som ett exempel, där medlemmar i kundklubben Ikea Family får sälja sina Ikeamöbler gratis. Han tar upp möjligheter till nya affärsmodeller och innovationer som cirkulär ekonomi ger upphov till både för Ikea och för andra företag. Kanske kan Ikea i framtiden hyra ut möblerna i stället för att sälja dem? Kanske kan man erbjuda tjänster där kunderna kan få hjälp att göra om sina Ikeamöbler när de börjar kännas gamla?
— Vi har många tankar och många frågor, men vi har långtifrån alla svar. Därför är det så viktigt för oss att hela tiden få in nya människor med nya kompetenser som kan hjälpa oss framåt.
Samtidigt är det en utmaning att hitta tillräckligt många medarbetare med tanke på företagets tillväxt. Dessutom ökar hela tiden kraven.
— Tidigare fick vi frågan om lön och karriärmöjligheter, men nu frågar framförallt de yngre också vilket samhällsansvar vi tar. Det är jätteviktigt för dem, och ytterligare en påminnelse för oss om att vi måste ha fullt fokus på vårt hållbarhetsarbete.
Och då menar Jonas Carlehed inte bara miljöfrågan.
— Är det något jag har lärt mig av att växa upp med Martin så är det hur mycket bättre vi blir som människor när vi får möta olikheter och hitta sätt att fungera tillsammans. Att möta människor med andra utmaningar och andra sätt att leva berikar oss och tar, för det mesta, fram det bästa i oss.
Jonas Story
1965
Föds på julafton.
1968
Lillebror Martin föds. Att Martin har Downs syndrom är något som påverkar Jonas hela livet.
1977
Hör Sex Pistols för första gången och blir helt tagen av musikens energi och budskap om att det som är fel kan och ska förändras.
1986
Börjar studera till civilekonom.
1990
Börjar jobba på Ikea som trainee efter studierna.
1994
Träffar sin blivande fru Madeleine.
1998
Återvänder till Ikea efter att i några år ha satsat på sin karriär som musiker i ett rockband.
2010
Första barnet föds.
2014
Blir hållbarhetschef för Ikea Sverige.
FÖR ATT HITTA all den kompetens Ikea Sverige behöver så samarbetar företaget sedan många år med Samhall, vars personal sköter städningen i alla de 20 varuhusen. På många orter har man även lokala avtal där Samhall städar på parkeringen, tar hand om alla de gula påsarna och hundra andra vardagsuppgifter som behöver göras varje dag.
— Det är inte välgörenhet, det är uppgifter som måste lösas och om Samhalls personal inte fanns där och gjorde dem skulle varuhusen inte fungera. Vi når våra mål tillsammans.
DET ÄR Jonas Carlehed som har det yttersta ansvaret för hållbarhetsarbetet på Ikea, och två år i rad har han också hamnat på listan över de hundra miljömäktigaste människorna i Sverige.
Vad har han egentligen för ansvar för att rädda världen?
— Vi vet i dag att vi människor är programmerade för att tänka kortsiktigt och att vi prioriterar ner långsiktiga, abstrakta hot. Men nu är det faktiskt den långsiktiga klimatfrågan som är det akuta hotet och då måste vi hela tiden ta med det i våra beslut och diskussioner. Någon måste vid varje beslut som ska fattas räcka upp handen och säga: ”Jo, och så var det ju det här med klimatet också.”.
Han tystnar, och skrattar till som han så ofta gör.
— Om jag kan vara den som gör det, den som hela tiden räcker upp handen och konstant lyfter frågan, då känner jag att jag har gjort skillnad för att rädda världen.
Prenumerera på Kunskap och inspiration
Vårt nyhetsbrev är perfekt för dig som vill inspireras att bidra till ett inkluderande samhälle och få kunskap som gör dig bättre. Klicka här