Redan på 1800-talet konstaterade den brittiske politikern och träningsentusiasten Edward Stanley att ”den som inte anser sig ha tid med fysisk träning måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”. Men effektiv friskvård förutsätter friska organisationer i grunden.
– Friskvård är en del för att skapa en god arbetsmiljö, men ännu viktigare är ett gott ledarskap, en rimlig arbetsbelastning, delaktighet, inflytande och arbetsglädje. Liksom möjligheten till återhämtning både för att förebygga och motverka stress. Många företag i dag hoppar över de där pauserna, vilket är oerhört dumt, säger Bosse Angelöw, författare till böckerna Friskare arbetsplatser och Ledarskapshandboken.

Ytterligare en utmaning är att verkligen få medarbetarna med på tåget. Bortglömda gymkort i plånboken gör föga nytta. Bosse Angelöw berättar om det kommunala bolaget Kalmar Vatten där den träningsintresserade chefen såg hur sjukfrånvaron ökade och att medarbetarna inte var i fysisk trim nog för att kunna utföra det många gånger tunga jobbet, och därför införde obligatorisk träning. Inte helt utan protester från medarbetarna förstås. Men om någon vägrade fick denne en varning, och vägrade man tre gånger fick man sparken. I dag är den obligatoriska träningen ett omtyckt moment. Hälsokontroller och återkoppling visar att medarbetarna mår bättre, och sjukskrivningarna har minskat.
– Träningen ingår numera i deras jobbbeskrivning, och jag tycker att det är helt rätt väg att gå. Vi måste jämställa träning med alla andra arbetsuppgifter och göra träningen till en obligatorisk del av arbetsdagen. Det ger resultat, säger Bosse Angelöw.

För många arbetsplatser gäller det också att utgå från personalens möjligheter. Alla kan inte löpträna på lunchen. För många av Samhalls medarbetare till exempel utgör de fysiska och psykiska funktionsnedsättningarna ett hinder. Jan Lexell är läkare och professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Han forskar om betydelsen av fysisk aktivitet och träning för personer med funktionsnedsättning. Han oroar sig över att det tycks enklare att slussa dem in i sjukvården snarare än friskvården. Konsekvensen av utebliven motion är inte enbart saker som viktproblem och nedsatt arbetsförmåga, utan också brist på socialt sammanhang.
– Fler måste kunna erbjudas fysisk aktivitet, säger han, och föreslår att funktionsnedsatta får gratis årskort på gym. Och inte bara det:

– I USA finns något som heter ”certified inclusion fitness instructors” – gymägare och instruktörer som utbildas i hur man tar hand om personer med funktionsnedsättning, samtidigt som gymmen anpassas. Kanske att man också kan erbjuda klasser enbart för funktionsnedsatta, på samma sätt som man har det för kvinnor eller äldre. Jag är övertygad om att det skulle förbättra situationen för många. Det är en ekonomiskt och politiskt kontroversiell fråga, men inte desto mindre viktig, säger Jan Lexell.

Personalen på it-konsulten Elicit tränar tillsammans och har just avslutat ett gemensamt träningspass. Alla verkar nöjda och det är en känsla de tar med sig tillbaka till kontoret, tror vd:n Anna Storm. Vem vet, kanske har de gemensamma friskvårdsaktiviteterna bidragit till att Elicit flera gånger figurerat högt upp på listorna när Sveriges bästa arbetsplats har utsetts.
– Att sporta tillsammans ger många positiva effekter för oss som företag, säger Anna Storm. Det skapar teamkänsla och ett värde i organisationen. Vi tar hand om oss själva och varandra – det är en del i vår företagskultur.

Redan på 1800-talet konstaterade den brittiske politikern och träningsentusiasten Edward Stanley att ”den som inte anser sig ha tid med fysisk träning måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom”. Men effektiv friskvård förutsätter friska organisationer i grunden.
– Friskvård är en del för att skapa en god arbetsmiljö, men ännu viktigare är ett gott ledarskap, en rimlig arbetsbelastning, delaktighet, inflytande och arbetsglädje. Liksom möjligheten till återhämtning både för att förebygga och motverka stress. Många företag i dag hoppar över de där pauserna, vilket är oerhört dumt, säger Bosse Angelöw, författare till böckerna Friskare arbetsplatser och Ledarskapshandboken.

Ytterligare en utmaning är att verkligen få medarbetarna med på tåget. Bortglömda gymkort i plånboken gör föga nytta. Bosse Angelöw berättar om det kommunala bolaget Kalmar Vatten där den träningsintresserade chefen såg hur sjukfrånvaron ökade och att medarbetarna inte var i fysisk trim nog för att kunna utföra det många gånger tunga jobbet, och därför införde obligatorisk träning. Inte helt utan protester från medarbetarna förstås. Men om någon vägrade fick denne en varning, och vägrade man tre gånger fick man sparken. I dag är den obligatoriska träningen ett omtyckt moment. Hälsokontroller och återkoppling visar att medarbetarna mår bättre, och sjukskrivningarna har minskat.
– Träningen ingår numera i deras jobbbeskrivning, och jag tycker att det är helt rätt väg att gå. Vi måste jämställa träning med alla andra arbetsuppgifter och göra träningen till en obligatorisk del av arbetsdagen. Det ger resultat, säger Bosse Angelöw.

För många arbetsplatser gäller det också att utgå från personalens möjligheter. Alla kan inte löpträna på lunchen. För många av Samhalls medarbetare till exempel utgör de fysiska och psykiska funktionsnedsättningarna ett hinder. Jan Lexell är läkare och professor i rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet. Han forskar om betydelsen av fysisk aktivitet och träning för personer med funktionsnedsättning. Han oroar sig över att det tycks enklare att slussa dem in i sjukvården snarare än friskvården. Konsekvensen av utebliven motion är inte enbart saker som viktproblem och nedsatt arbetsförmåga, utan också brist på socialt sammanhang.
– Fler måste kunna erbjudas fysisk aktivitet, säger han, och föreslår att funktionsnedsatta får gratis årskort på gym. Och inte bara det:

– I USA finns något som heter ”certified inclusion fitness instructors” – gymägare och instruktörer som utbildas i hur man tar hand om personer med funktionsnedsättning, samtidigt som gymmen anpassas. Kanske att man också kan erbjuda klasser enbart för funktionsnedsatta, på samma sätt som man har det för kvinnor eller äldre. Jag är övertygad om att det skulle förbättra situationen för många. Det är en ekonomiskt och politiskt kontroversiell fråga, men inte desto mindre viktig, säger Jan Lexell.

Personalen på it-konsulten Elicit tränar tillsammans och har just avslutat ett gemensamt träningspass. Alla verkar nöjda och det är en känsla de tar med sig tillbaka till kontoret, tror vd:n Anna Storm. Vem vet, kanske har de gemensamma friskvårdsaktiviteterna bidragit till att Elicit flera gånger figurerat högt upp på listorna när Sveriges bästa arbetsplats har utsetts.
– Att sporta tillsammans ger många positiva effekter för oss som företag, säger Anna Storm. Det skapar teamkänsla och ett värde i organisationen. Vi tar hand om oss själva och varandra – det är en del i vår företagskultur.