KLOCKAN HAR SLAGIT ÅTTA och på hunddagiset Unique Dogs i Sala sitter personalen samlad kring frukostbordet tillsammans med verksamhetschefen Susanne Ekstedt. Agendan bestäms under en livlig ljudvall från hundorkestern som ber om uppmärksamhet från dagisets alla rum. De fyrbenta, som nyligen blivit avsläppta av sina ägare, ska strax få ta sin första promenad och vill gärna snabba på processen ”frukostmöte”.
Många av medarbetarna på Unique Dogs har diagnoser inom autismspektrat och verksamhetschefen Susanne Ekstedt kan inte tänka sig några som har bättre hand med hundarna.
– De här medarbetarna är en väldigt viktig resurs i vår verksamhet. Hundar kräver lugn, en väldigt rak kommunikation, stabilitet, struktur och inramning. Precis det som mina anställda kan ge. Här får man dessutom helt kravlös respekt och kärlek från hundarna, de uppskattar en alltid för den man är, säger Susanne Ekstedt.

RON SHERINGTON HAR JOBBAT på dagiset i 15 månader och började som praktikant. Han har under tiden gått ner hela 20 kilo och säger att han känner sig 30 år yngre.
– Min pappa brukade säga att regn var flytande solsken, säger Ron som svar på frågan om det är lika kul att gå ut med hundarna i dåligt väder.
Sandra Larsson Wenell är föreståndare på hunddagiset och tycker det är roligt att det händer så mycket olika saker på jobbet. Hon har sin egen hund Tristan med sig på dagarna.
– Alla hundar på centret är olika, och vi har många unghundar som är lite flamsiga. Tristan blir väldigt trött på helgerna av att vara här, det gillar han – och det gillar jag.
Dagens första promenad som gjordes med de minsta hundarna är över och de lite större hämtas nu upp för att få sin motion. Den högljudda skallorkestern börjar tystna och nu smyger sig ett lugn över de hundar som nu får krypa ner i sina sängar.
– Alla har vi olika favoriter. Jag gillar labradorer. Vissa hundar klickar man med och blir kompisar, andra är mer tack och hej, säger Diana Törnblom som jobbat två år med Unique Dogs.
NÄR GÄNGET KOMMER TILLBAKA släpps hundarna ut i rastgården där det genast blir full fart – som det blir när man får springa utan koppel. Personalen går in och häller upp en kopp te. Dagen som började med pigga hundar och frukostmöte börjar lida mot sitt slut. En efter en kommer hundarnas ägare och hämtar upp sin älskling. Och för gänget på centret är det bara att ladda om, i morgon är det dags igen.