Alla TCO-ordförandena sedan 1961 har suttit vid det väl tilltagna skrivbordet i trä. Men nu när centralorganisationen för tjänstemännens 14 fackförbund – med 1,3 miljoner medlemmar – ska gå över till ett öppet kontorslandskap magasinerar Eva Nordmark pampmöbeln för en nättare version. Innan det blir verklighet hinner vi med en fika i vad som än så länge är hennes alldeles egna arbetsrum.

– Det kan jag spåra tillbaka till min barndom i Norrbotten. Jag kommer ihåg min morfars enorma boksamling. Han var ett läshuvud men med hans bakgrund var det inte tal om att studera. Sådana berättelser har gjort intryck på mig. Alla ska ha möjlighet att utvecklas på det sätt de vill och klarar av.

– Då vill jag att arbetet ska vara något som gör oss glada i slutet av dagen. Folk ska ha rätt jobb, inte ett jobb. Det är mitt drömscenario. Vägen dit tror jag går via en arbetsmarknad som är hållbar, jämställd och fri från diskriminering.

– Vi jobbar för att bryta normer, rutiner och beteenden som hindrar att alla har samma möjligheter till jobb. Vi vet att alla behövs. Det vi behöver göra är att förändra de strukturer som stänger ute. En stoppkloss just nu tror jag är att vi har ett så högt tempo i arbetslivet att vi inte hinner eller vågar tänka kreativt och nytt.

– Tröskeln till ett jobb kan sänkas genom olika initiativ på politisk nivå och ute hos företagen. Samhalls övergångar – att man har ett års prövotid på en arbetsplats – är ett bra exempel på vad jag vill se mer av.
– Andra ”tröskelsänkare” är studentmedarbetaravtalet som underlättar övergången till yrkeslivet och de företag som erbjuder praktik och utbildning till nyanlända. Inom industrin finns exempel på hur medarbetare får komplettera sin utbildning så att de lever upp till svenska krav samtidigt som de jobbar och läser svenska.

– Ja precis, förutsättningarna på arbetsmarknaden förändras och i framtiden är det inte många som kommer ha samma yrke hela livet. Ska Sverige hänga med i utvecklingen måste vi underlätta för ”jobbhopparna”. Exempelvis med hjälp av fler vuxenutbildningar som är förlagda på kvällar och helger och studiefinansiering till äldre.

– Utifrån ett samhällsperspektiv är svaret att Sverige mår bra av det. Det gynnar tillväxten. Ett bra exempel finns i jämställdheten: Europas BNP skulle öka med 30 procent om kvinnor arbetade lika mycket som män. Det är en svindlande tanke!
– Men mina egna erfarenheter är nog det som framför allt påminner mig om varför alla ska med. Den mångfald som finns bland mina medarbetare underlättar mitt jobb varje dag.