Som ett exempel på ett svenskt företag som kommit väldigt långt i utvecklingen av cirkulära affärsmodeller nämner Thomas Nyström det Stockholmsbaserade outdoorklädföretaget Houdini. De använder dels rena naturmaterial som merinoull som kan komposteras när plaggen är utslitna, dels ren polyester som genom en speciell process kan återvinnas om och om igen, utan att förlora i kvalitet. Houdini samlar in gamla plagg i sina butiker, en del går till återvinning, andra säljs som vintage. Dessutom erbjuder man kunderna möjligheten att reparera trasiga kläder.

Det som gör Houdini extra intressant, menar Thomas Nyström på forskningsinstitutet Viktoria Swedish ICT , är att de också börjat tänka om när det gäller hur man säljer produkterna. Skidkläder är en typ av produkt som de flesta bara använder någon vecka om året, övrig tid tar de bara upp plats i garderoben – dessutom är de dyra. Med den modell som Houdini introducerat är det möjligt för konsumenten att hyra skidplagg och betala för en helg eller en vecka.
Inom det cirkulära synsättet är denna typ av affärsmodeller de som är mest resurseffektiva och bevarar allra mest värde i materialen eftersom produkterna cirkulerar och utnyttjas om och om igen. Företagen behåller ägandet och kan underhålla sina egna produkter och när de slutligen slitits ut återvinna dem på ett optimalt sätt.

Ett företag som arbetat med en hyrmodell ända sedan starten på 1990-talet är familjeföretaget Daca Pallet System, som tillverkar lätta lastpallar i återvinningsbar plast som ett alternativ till de traditionella pallarna i trä. Med traditionella pallar läggs därför mycket energi på klassificering för att kunna garantera kvaliteten på de pallar som är i omlopp. Dessutom försvinner många pallar eftersom den svarta marknaden är stor.
– För 20 år sedan läste min pappa en artikel om de problem som finns med klassificering av pallar. Han började fundera på om det inte skulle gå att göra en ny typ av pall som eliminerar hela klassificeringen, berättar affärsutvecklaren Clara Alvén.

Resultatet blev en lastpall i återvinningsbar plast, som också var staplingsbar. Fyllnadsgrad och vikt är faktorer som påverkar utsläppen från varutransporter. Med Dacas pall går det att stapla 32 pallar per stuv, att jämföra med 16 för en träpall. Dacas pall väger dessutom mindre, 14 kilo jämfört med en träpall som väger 25 kilo, om den är torr. Det gör att returtransporterna kan bli dubbelt så effektiva.
Från första början har Daca tänkt annorlunda kring sin affärsmodell. I stället för att sälja pallarna hyr de ut dem till kunden. Det skapar dels ett solitt företag med stående månadsintäkter, dels ett cirkulärt materialflöde. Pallarna är tillverkade i återvinningsbar HDPE-plast och är designade för att hålla länge.
– De pallar som Dagab har i dag har åkt minst 300 gånger nu. De snurrar tolv gånger i månaden. Om en pall ändå går sönder åker vi ut och hämtar den och så åker vi tillbaka och gör en ny pall av plasten. Det kan vi göra tio gånger, förklarar Clara Alvén.

På ett kontor på Göteborgs stads förvaltning kretslopp och vatten sitter kommunikatören Thorbjörn Jonsson och klickar fram och tillbaka i stadens interna bytessajt Tage, som han ansvarar för. På Tage, som ligger på stadens intranät, kan förvaltningar annonsera ut överblivna möbler och utrustning som de vill skänka för återanvändning till andra inom Göteborgs stad. De kan även efterlysa saker de önskar få från andra förvaltningar.
– Reglerna är enkla: Allt som läggs ut ska ägas av staden och vara helt, rent och funktionellt. Och så måste chefen ha gett sitt samtycke till att det läggs ut. Den som hittar något som är av intresse kan boka det, och sedan gör parterna upp om transport sinsemellan, förklarar Thorbjörn Jonsson.

Sedan mjukstarten våren 2013 har intresset för att använda Tage ökat gradvis. Ett exempel på möbler som funnit en ny plats är kommunfullmäktiges vackra gamla pulpeter i rött trä som hittat ett nytt hem i Frölunda biblioteks läsesal. Namnet på den kommunfullmäktigeledamot som använde dem sist står på en liten skylt.
– Nyligen fick också skolor och förskolor tillgång till systemet, det är ju de verksamheter som har störst behov och när de nu är med kan vi slå på stora trumman för Tage, säger Thorbjörn Jonsson.
Flera andra kommuner har hört av sig för att höra sig för om hur Tage fungerar. I dag har redan Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg sin egen Tage, och Malmö stad har sedan en tid det liknande systemet Malvin. Där har man tagit det ett steg längre med ett eget lager där möbler och utrustning kan mellanlanda i väntan på att någon letar efter just den typen av saker.