S verige och världen befinner sig lite som i en torktumlare. Stora utmaningar och en snabb förändringstakt var vår vardag redan före coronapandemin. Men stökiga tider är samtidigt möjligheternas tider, för den som orkar se det så. Behovet av att tänka och göra nytt är tydligare än på länge för såväl stora som små aktörer, för företag som organisationer. Nu har vi chansen att forma och bygga upp det samhälle vi vill ha, med plats för olika talanger med varierad bakgrund, erfarenheter och visioner. Något som, enligt allt fler forskare ökar vår chans att navigera oss fram till nya innovationer och idéer som världen behöver. Samhall Story har träffat tre nytänkare som tar stora kliv mot att ta oss in i framtiden. För miljön. För hälsan. Och för att bryta ensamhet.

Tänk dig att du lägger upp en tallrik mat och sedan kastar bort 70 procent. Så har det sett ut när det gäller elproduktion. Men nu finns det lösningar. Elin Ledskog och snabbväxande bolaget Againity är en spännande, innovativ del av framtidens elproduktion.

– Vi gör el av olika typer av spillprodukter såsom hushållsavfall, industriavfall eller spillvärme från industrier. Allra mest av skogsavfall, det vill säga flis, som eldas för att värma hetvatten på värmeverk i dag, säger Elin Ledskog.

Att Norrköpingsföretaget Againity har dubblat sin omsättning varje år sedan starten säger något om sprängkraften i, och intresset för, deras innovation. På sikt kan den bidra både till att lösa avfallsproblemet i utvecklingsländer och minska världens utsläpp av växthusgaser.

– I Sverige finns det ungefär 500 värmeverk. Bara de 100 största av dem har egen elproduktion. Vårt mål är att alla de övriga också ska vara med och bidra till smartare energi-användning. Nu finns tekniken som gör att vi kan producera elen småskaligt och lokalt där vi behöver den, dygnet runt och året om.

– Jag startade eget när jag var 16 år och var tidigt engagerad i olika organisationer som jobbar med internationella och sociala frågor. Jag har haft en stark passion för att göra skillnad i världen ända sedan jag var liten, särskilt i miljö- och klimatfrågor. Det finns ett stort värde i att stora aktörer lyssnar på de små innovativa bolagen.

– Vi jobbar mest med fjärrvärmeverk som är kommunala eller statliga, och vi har blivit varmt mottagna. De har velat lära sig mer och lyssnar. I dag när vi snart har 19 turbiner ute i Sverige och Norge går det lättare att få någon att lägga en timme på att samla den data vi ber om ur deras system, med andra ord hos värmebolag, avloppsreningsverk och alla tillverkande industrier som har spillvärme från sin process. Då kan vi snabbt visa hur mycket egen el de kan producera.

De senaste tio åren har psykisk ohälsa hos 10–17-åringar i Sverige ökat med över 100 procent enligt Socialstyrelsen. Samtidigt upplever många att det är tabu att prata om psykisk ohälsa, särskilt unga killar. En färsk innovation är på god väg att ändra det med hjälp av digitala kuratorer. Cem Celepli Atci är brottaren som blev socionom och kläckte idén om nåbara, tillgängliga kuratorer i mobilen.

Det hela startade för tre år sedan med ett konto på plattformen Snapchat, som snabbt fick 3 000–4 000 följare.

– Vi kallade oss ”Snapchat-kuratorer”. Eftersom samtalen via Snapchat var anonyma och avdramatiserade sänktes tröskeln för att våga ta hjälp extremt mycket.

Där föddes idén om appen Snaptive, som bland annat blir ett komplement till tidspressade kuratorer i landets skolor. En av utmaningarna just nu handlar om att komma in på kommunal nivå med tjänsten, för att nå ut brett till skolor framöver.

– Vi är först på marknaden med det vi gör. Digitala kuratorer finns inte ens som upphandlingskategori hos kommunerna än.

Tillsammans med barndomsvännen Roza Azimi vidareutvecklade han sin innovation och 2018 lanserades en första version av Snaptive-appen som fick 8 000 nedladdningar det året, med 650 aktiva användare.

– Vi pilottestade appen med tre högstadie- och gymnasieskolor och lyckades nå unga killar i ovanligt hög grad, säger Cem Celepli Atci.

Hans mål är att nå unga och ge stöd på fler sätt än via skolan. I våras inledde Snaptive ett samarbete med Curira, den fjärde största vård- och omsorgskoncernen i Sverige.

– Vi vet att det behövs bättre samtalsstöd för barn som har placerats på olika omsorgs- och stödboenden via socialtjänsten. Det är vårt fokus för 2020, fortsätter han.

– Det beror på vår passion för hälsa. Vi vill verkligen ge unga de bästa digitala verktygen för att må bra. Det är ju egentligen en förutsättning för att kunna ta till sig kunskap och orka lära sig saker.

– Definitivt. Lite extra hjälp kan vara det som avgör att vi får in fler viktiga perspektiv i organisationer och företag. Du behöver ett grundsjälvförtroende för att hantera jobbdjungeln. Snaptive gör att du inte behöver känna dig ensam. Du behöver inte tappa hoppet vid motgångar. Sedan måste du själv vara villig att jobba hårt. Disciplin är 80 procent av ekvationen om du ska få ut något av din talang.

– Ja, jag tror på fler samarbeten, särskilt mellan olika kunskapsområden och olika typer av företag och organisationer. Om du värnar om din utveckling måste du kunna bli utmanad.

Tänk dig att du har förlorat funktionen i dina händer. Kanske efter en stroke, till följd av reumatism eller efter en bruten nacke. Du kan inte längre göra något av det som gör att du kan leva ett självständigt liv. Föreställ dig en liten robothandske som väger mindre än ett litet paket smör. Liten nog att rymmas under din tröj- eller skjortärm och som förstår vad du vill utföra med handen. Det är inte science fiction, utan några få år bort tack vare svenska företaget Tendo. Företaget utsågs till Europas bästa robotstartup i fjol och bolagets grundare och vd Sofie Woge har redan siktet inställt på fler hjälpmedel baserade på samma teknik.

För fem år sedan, som industridesignstudent på Lunds Tekniska Högskola, gick hon en kurs hos Nasa. Där utvecklade hon ett tekniskt hjälpmedel, i form av en robothandske, för astronauter. Det slog an något hos Sofie Woge och idén om en smidig innovation för den som förlorat funktionen i händerna var född.

– Det finns väldigt få robotiserade hjälpmedel i dag och de som finns är otroligt otympliga, säger Sofie Woge.

Via patientorganisationer gjorde hon hembesök för att ta reda på mer om behoven hos exempelvis äldre, strokepatienter och reumatiker.

– Många hade slutat att bjuda hem folk när händerna inte längre lydde. De gick inte heller hem till vänner eftersom de visste att de skulle tappa glaset och skämdes för det. Det var hjärtskärande. Samtidigt visste jag att det fanns innovationer som skulle kunna göra deras liv mycket bättre.

Sagt och gjort. Hos Venture Lab i Lund tog Sofie Woge sig an arbetet med att skapa ett robotiserat yttre skelett, ett så kallat exoskelett.

– Vi ringade ganska snabbt in ännu en grupp med ett stort behov: ryggmärgsskadade. Det tär ofta på självbilden att vara beroende av andra, konstaterar Sofie Woge, som 2017 fick med sig en investerare med en ryggmärgsskada.

Samma år bjöds Tendo in till danska Odense Robotics som vunnit priser som världens bästa robotkluster.

– Nu är vi inne på finjusteringarna, sedan väntar kliniska tester, säger Sofie Woge.

– En stor del av vår framgång beror på att vi är duktiga på många olika områden. Jag tror att det finns mycket att hämta i det korsvetenskapliga, när olika kunskapsområden möts. Samtidigt handlar det mer om viljan att lära sig än en perfekt utbildning. Drivna människor är vad jag letar efter. Har du en passion för jobbet så löser du utmaningarna.