SEDAN KARMA LANSERADE sin app i november 2016 har den vuxit med 350 000 registrerade användare, det vill säga i snitt nästan 500 nya användare per dag. Och det trots att affärsidén egentligen kom till lite av en slump.
De fyra grundarna hade nämligen bestämt sig för att skapa en helt annan form av app, som skulle funka ungefär som ett digitalt kundkort och hjälpa restauranger och kaféer att skapa
högre lojalitet hos sina kunder. Men trots hårt arbete satte sig aldrig konceptet och succén uteblev. Restaurangerna såg helt enkelt ingen vinst i att betala för att vara med.

— Samtidigt märkte vi att flera av företagen ändå använde appen, men då för att lägga ut sistaminutenerbjudanden till sina kunder av typen ”vi har bullar över, kom in mellan klockan 16 och 17 så får du dem för halva priset”, säger Ludvig Berling, en av Karmas fyra grundare.
— Vi började prata med dem om det här och fick upp ögonen för det enorma problem som matsvinn är i dag.
SAMTIDIGT SOM INSIKTEN om problemets magnitud växte – den mat som globalt förfars och slängs skulle enligt en rapport från Livsmedelsverket kunna föda tre miljarder människor – insåg de fyra kollegorna att de med hjälp av sin app skulle kunna göra något åt det. Sagt och gjort, appen gjordes om och en pilot med några restauranger i Stockholm kördes i gång. Tanken var att restaurangerna i stället för att slänga överbliven mat skulle lägga upp ett meddelande i appen om vad de hade kvar. Konsumenterna kunde se vad som fanns tillgängligt, köpa det för halva priset och hämta upp på vägen hem.
— Vi kunde snabbt se att här fanns ett värde för alla inblandade. Restaurangerna slapp slänga maten och fick till och med betalt för den. Konsumenterna kunde köpa billigare mat och samtidigt få en känsla av att göra något gott. Dessutom minskar matsvinnet och dess påverkan på miljön – det är en win-win-win.

EFFEKTEN HAR INTE låtit vänta på sig. I dag använder fler än 1 500 kaféer, restauranger och butiker i mer än 150 städer i Sverige appen, och sedan våren 2018 är även London en marknad. Kunderna delas upp i främst två kategorier, ”conscious consumers”, som sätter miljö och hållbarhet i första rummet, och ”basic bargainers”, som uppskattar att kunna köpa bra mat till ett billigare pris.
— Vi får en otrolig respons från våra kunder, ofta från fyndletare som har fått upp ögonen för matsvinn och hållbarhetsfrågor genom att använda Karma. Sedan har vi en del kunder som säger att de helt har lagt om sina matvanor och i dag bara äter överskottsmat som de har köpt via oss.
Dessutom har en del personer börjat som privatkunder, fått upp ögonen för tjänstens fördelar och därefter registrerat det egna kaféet eller butiken som användare av appen.
— Restaurangerna som använder oss gör det i första hand för att det är ett effektivt sätt att minska svinnet, men många har också insett att det är en bra marknadsföringskanal mot nya målgrupper. Dessutom ökar lojaliteten hos personalen eftersom de är stolta över att ha en medveten arbetsgivare som tar matsvinnet på allvar.
KARMAN TAR INGEN avgift av den som vill registrera sig på appen. Däremot tas en andel av varje såld måltid ut.
— Vårt mål är inte att arbeta för egen vinning på världens problem, men ska vi kunna nå våra mål och påverka världen positivt i stor skala måste vi bygga ett hållbart bolag som har råd att betala löner till anställda, utveckla appen och så vidare.
Nu hoppas grundarna att Karma ska kunna vara med och bana väg för en typ av företagande där insatser för hållbarhet kombineras med lönsamhet. Målet är att framöver kunna sprida Karma till fler länder, som USA, där hela 40 procent av all mat slängs, och att i slutändan kunna göra livet bättre för en miljard människor.
Vad krävs då för att lyckas driva ett företag med målet att göra nytta?
— Jag tror att en av de viktigaste faktorerna är att våga utmana befintliga normer som säger vad man kan och inte kan göra. Vi kommer säkert gå på ett antal minor på vår resa, men ska man vara med och förändra invanda beteenden och tankesätt, då måste man se på saker från ett nytt håll.