Omställningen till cirkulär ekonomi är ett måste för hållbar utveckling – men vänder upp och ner på de traditionella affärsmodellerna. Sverige har mycket att vinna på att ta på sig ledartröjan och visa hur materiella resurser bättre kan tas tillvara samtidigt som fler inkluderas på arbetsmarknaden.
Stora delar av världen står inför en både välbehövlig och oundviklig omställning från ”slit-och släng-samhälle” till en cirkulär ekonomi. Men hur säkerställer vi att omställningen kommer alla till del när omstöpningar av marknader och ekonomiska system tenderar att höja trösklarna in på arbetsmarknaden? Kan återbruk och återvinning skapa nya arbeten för personer som tidigare stått utanför arbetsmarknaden?

I Sverige är vi stolta över vår historia och förmåga att gå vår egen väg med både innovationskraft och framgångsrikt företagande. När allt fler personer och organisationer uppmärksammar klimatutmaningarna finns det unika möjligheter att gå före och utmana gamla modeller och föreställningar. Möjligheter att skapa nya arbetstillfällen för människor med olika bakgrunder och förmågor.
Kan förmågan att lösa saker annorlunda än en gång bli till en svensk superkraft? Och vem har ansvaret för att vi bättre ska tillvarata både mänskliga och materiella resurser – näringslivet eller politiken?
Hur kan svensk superkraft skapa nya jobb i omställningen till cirkulär ekonomi?